Bakgrund: Föräldrar vars barn ska genomgå anestesi och operation önskar stödja barnet på bästa sätt inför detta. Samtidigt är de själva ofta oroliga. Oro hos föräldrar och oro hos barn tycks hänga samman, likväl som en lugn förälder tycks kunna vara till hjälp för ett oroligt barn. Syfte: Att belysa vad anestesisjuksköterskan kan bidra med för att svara an till föräldrars önskan att vara till stöd för sitt barn under den pre- och intraoperativa perioden, och därmed främja hälsa och välbefinnande hos dem båda. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient Intraoperativt kan förorsaka skador med påverkan på perifera nerver, där skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade skador är bristfällig och underrapportering av skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Låggradiga gliom (LGG) är långsamt växande, maligna hjärntumörer som oftainfiltrerar områden hjärnan som står för olika viktiga funktioner, exempelvis tal ochspråk. Vid vakenkirurgi av LGG kan patientens funktioner testas fortlöpande, vilket gerförutsättning för bevarande av funktion samt en mer aggressiv resektion. Graden avresektion är en viktig prognostisk faktor för överlevnad. Vid språktestning undervakenkirurgi används vanligen visuell objektsbenämning. Det finns dock patienter somfår en bestående postoperativ språkstörning, varför frågor väckts om visuellobjektsbenämning är ett tillräckligt sensitivt test för intraoperativ kartläggning avspråkliga funktioner.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient Intraoperativt kan förorsaka skador med påverkan på perifera nerver, där skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade skador är bristfällig och underrapportering av skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Svenska studier visar att utförandet av trycksårsprevention har låg prioritet bland sjuksköterskor samt att sjuksköterskor även har undermåliga kunskaper om uppkomst och riskfaktorer för trycksår. Uppkomna trycksår orsakar stort lidande för patienten och höga kostnader för samhället. Den farligaste riskfaktorn för att få trycksår är immobilitet. Under en operation kan patienten inte känna obehag eller ändra sitt kroppsläge på grund av erhållen anestesi och/ eller bedövning. En operation utgör därför en högriskfaktor när det gäller uppkomst av trycksår.Syftet med studien var att undersöka effekten av att använda ett tryckavlastande hjälpmedel på patienter med operationstid på 90 minuter eller längre för att förhindra uppkomsten av trycksår.En experimentell studie med ett konsekutivt urval av 89 medverkande genomfördes på en operationsavdelning i Mellansverige.

Bakgrund: Abort har förekommit i alla tider och idag utförs abort lagligt på mångaställen i världen. Abort innebär att avsluta en graviditet och i norden ökar antaletaborter, trots tillgång till preventivmedel. Anledningen till att kvinnor väljer attgenomföra en abort kan vara många och huvudorsaken är en dålig eller ingen relationmed fadern. Att besluta sig att genomgå en abort är för många inte enkelt och där blirsjuksköterskans stödjande omvårdnad viktig. Därför är det av stor vikt att ta redasjuksköterskornas upplevelser av omvårdnaden i abort situationer.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring Intraoperativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt.Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur.Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS >3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta.Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Bakgrund: I en operationssal arbetar ett multiprofessionellt team. För att effektivt kunna bedöma och utvärdera kvaliteten på det intraoperativa teamarbetet, samt stärka patientsäkerheten, är det av stor betydelse att få en djupare förståelse för operationssjuksköterskors upplevelser kring begreppet teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors uppfattningar om det intraoperativa teamarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor från två sjukhus i mellersta Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Under våra fältstudiedagar tyckte vi oss kunna se att patienter ofta kan vara orolig då vi som anestesisjuksköterskor möter dem på operation. Framförallt när patienten väl har kommit till operation och snart ska få sin anestesi. Som det ser ut idag är det på operation anestesisjuksköterskor möter sin patient för första gången, alltså i patientens intraoperativa fas. Detta beror oftast på att det inte finns tid eller ges någon möjlighet att ha något pre- eller postoperativt möte. Under denna korta tid skapa en relation med patienten och dämpa eventuell oro samtidigt som verksamheten idag har en tendens till att vilja effektivisera bort en del av denna viktiga och redan korta tid.

Dystoki hos hund, dvs svår eller onormal förlossning där assistans krävs för att föda fram valparna, är ett vanligt problem som ofta kräver akut åtgärd i form av kejsarsnitt. Framför allt är det små och riktigt stora raserna som drabbas. Vid kejsarsnitt måste man vid anestesin ta hänsyn till de fysiologiska förändringar som tiken går igenom i samband med dräktighet samt till att det via placentan kan ske överföring av läkemedel till valparna. Det finns få jämförande studier av anestesimetoder hos hund vid kejsarsnitt. Vid operativa ingrepp är det allmänt vedertaget att ge smärtlindring pre- och postoperativt. Dock finns det begränsat med forskning om hur smärtstillande läkemedel påverkar valparna genom överföring via placenta och utsöndring i mjölken.

Eftersom anestesi påverkar homeostasen är det alltid förenat med risker. Mätning av anestesidjup, en term som kan delas upp i hypnosgrad och analgesigrad, har diskuterats sedan anestesins födelse. Trots det saknas fortfarande en objektiv mätmetod för detta och de parametrar som används idag tycks inte reflektera inte graden av medvetande direkt. Bispectral Index (BIS) är en mätmetod baserad på en algoritm framtagen genom att studera elektroencefalogram (EEG) hos hundratals människor i vaket tillstånd och under anestesi. Metoden omvandlar EEG-aktivitet i hjärnan till en siffra som speglar hypnosdjupet mellan 0-100, där 100 representerar en helt vaken patient och 0 EEG-tystnad. BIS-värden mellan 40-60 indikerar på människa ett kirurgiskt anestesidjup.