Denna C-uppsats är en meta-analys som granskar 20 vetenskapliga artiklar om partnerrelaterat våld, grymheter i krig och könsmaktsordningar i militära familjer. Alla studier är publicerade mellan 1978 och 2011 och behandlar våld i parrelationer, grymheter som begåtts av både manliga och kvinnliga soldater och kausala samband mellan krig, militarism och det civila samhället. Mitt mål är att testa teorin som säger att krig beror på patriarkala köns-strukturer som konstruerar stereotypa maskuliniteter och femininiteter, vilka i sin tur definierar män som starka, aggressiva och känslolösa, medan kvinnor antas vara svaga, sårbara, och vårdande. Genom att undersöka och jämföra variabler i både positivistisk och konstruktivistisk forskning, söker jag likheter och skillnader som kan ge en vidare förståelse för hur detta fenomen är sammansatt..

The purpose of this study is to examine certain aspects of work with men who use violence in intimate relationships. In a Government bill in late 90s the Government presented its action plan on what is expected to be done in each municipality, but investigations show that the work is stationary. 46 percent of the men, who are in treatment, choose to cancel it. We wanted to find out how society will meet up with men who use violence in their intimate relationship and how to go about in the meeting. Those who lead us to the answers in this qualitative method are three social workers and a therapist who has the task of helping these men. The study is based on interviews from three municipalities in southern Sweden, the municipalities made ??as in between 30-60 000 residents and businesses are startups; theoldest has been in operation for five years.The results showed that they had chosen to put these activities under the sections of the Social Services but is counted as a separate project, as the driving force may apply for funding via the County Council.

The intention of this qualitative study is to describe and analyse women's violence against men from the perspective of authorities and volunteer organisations. Data has been collected trough semi-structured interviews with six respondents stemming from the police, social services and a help organisation for men respectively. The data has been analysed using existing research and common theories about power, sex and gender. The study shows that IPV does not only contain physical violence, but also acts of psychological-, sexual-, economical-, material-, and latent violence as well as the fact that one act of violence almost never exists alone. It is shown that women more often use psychological abuse against their partner then men do and also that men tend to stay longer in an abusive relationship then women.

Introduction:Violence towards women is an extensive and important problem in the society. Confronting women who are assulted by their male partner is a demanding task for the nurses.The aim of the study:The aim of this empirical study was to illustrate the experiences of nurses in the meeting with women exposed to violence by their male partner.Method:This is a qualitative interview study including nine female nurses. The material recieved from the interviews was analysed with help of content analysis. Categories were formed named Comunication, feelings, Ability to recognize the women, Lack of time, Need of support and further education. An application to the ethical council at the University of Kristianstad were remitted and approved.

Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem och förekommer i alla samhällsklasser. Sjukvården har ett stort ansvar gällande identifiering och omvårdnad av dessa kvinnor, men många utsatta kvinnor går obemärkt förbi sjukvården. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mötet mellan sjuksköterskan och fysiskt misshandlade kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturöversikt bearbetad utifrån en forskningsprocess enligt Goodmans sju steg. Resultatet grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ art.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i partnerrelationer är ett stort samhällsproblem och varje år dör ungefär 17 kvinnor till följd av våldet. När kvinnorna besöker hälso- och sjukvården kan en unik möjlighet ges att upptäcka partnervåldet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor som blivit våldsutsatta av en manlig partner upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att vårdpersonalen inte vågade ställa frågan om partnervåld, dock hade de flesta positiva upplevelser av att vårdpersonalen satt ner och lyssnade på dem.

Den här studien undersöker kvinnor utsatta för våld i heterosexuella parförhållanden med syftet att undersöka vad som kan påverka att en del kvinnor under lång tid stannar i destruktiva och våldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hämtas från ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om våldets normaliseringsprocess samt från ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av våld i nära relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats.

Bakgrund: Det är ungefär 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar våld mot mamman i hemmet. Våldet försiggår i olika familjesammansättningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna våld kan leda till att barnen får svårt att klara sin skolgång och kan även ge både psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan är en person som alla barn på en skola träffar någon gång under sina skolår och har därför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekräftar barnets berättelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig själv och barnet så att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och på så sätt ha lättare för att söka stöd hos denne och berätta om sina erfarenheter..

Violence in close relationships has for a long time been recognized as a major social problem. Many women who have left a violent and destructive relationship have been broken apart by their former partner. They find different strategies to regain their self-esteem and self- confidence. Selection of strategies may be consciously or unconsciously. Some women have chosen martial arts.The purpose of this study is to explore and learn more about women's experience of performing martial arts and their previous violent relationship.

Violent crime can traditionally be classified as a reactive or an instrumental aggression. A reactive aggression is often characterized by some sort of provocation by the victim and the act is impulsive and the offender reacts by harming the victim. The provocation can be a threat, an insult or an attack and the act can be said to be a reaction induced by emotions. An instrumental act of violence however, often described as planned, targeted and emotional cold. The goal of the act can be to acquire money or power to maintain their status.

Violent crime can traditionally be classified as a reactive or an instrumental aggression. A reactive aggression is often characterized by some sort of provocation by the victim and the act is impulsive and the offender reacts by harming the victim. The provocation can be a threat, an insult or an attack and the act can be said to be a reaction induced by emotions. An instrumental act of violence however, often described as planned, targeted and emotional cold. The goal of the act can be to acquire money or power to maintain their status.

Syfte: Att undersöka vårdpersonalens känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor inom akutsjukvården. Metod: Kvalitativ studie med halvstrukturerad intervjumetod. Tretton sjuksköterskor och undersköterskor inom akutsjukvården blev intervjuade om mötet med våldsutsatta kvinnor genom tio halvstrukturerade frågor. Resultat: Vårdpersonalen saknade kunskap om våld i nära relationer och kände sig inte beredda att möta en kvinna utsatt för våld trots framtagna riktlinjer och handlingsplaner. Mötet med våldsutsatta kvinnor väckte många starka känslor som ilska och frustration, men också medkänsla och empati.

The purpose of this essay was to examine teenager's views on violence among young people.Our main questions were: What kind of views on violence among young people do teenager's have? What do teenager's think about what causes violence among young people? In what way does scientific knowledge confirm young people's views about what causes violence among young people?To answer these questions we designed a questionnaire which we distributed in three 8th grade classes. We also interviewed five teenagers about violence among young people, to get a deeper knowledge about their views.The results of this study show that the teenagers think that violence among young people has increased and that the violence mostly appears between different groups of young people. The teenagers also think violence among young people as a phenomena due to different kind of reasons..

The aim of this study was to examine the perceptions within social services regarding men who are victims of domestic violence based on how gender, sexuality, masculinity and victimhood was constructed in the social workers' statements. Eight qualitative interviews were conducted with nine social workers who work within the social services and meet people who are victims of domestic violence. A social constructionist scientific approach has permeated the study and theories of gender, heteronormativity, masculinity and the ideal victim has served as the study?s theoretical views. The results of the study showed that some of the social workers ascribed men specific characteristics such as strength and fearlessness.

The aim of this study was to understand how social workers perceive and understand violence and threats of violence from clients, and how it effect their working environment. It seems that the respondents understand the violence and threats of violence from clients as a result of the clients background problems, vulnerability, dependency and from ?the reason" that the client is currently in the contact with the organization. How respondents interpret the client´s behaviour based on the above-mentioned factors, seem to determine how the respondents perceive and define the violence and threats of violence by clients directed against them. Interestingly enough, although all respondents in the study experienced violence and threats of violence from clients, none of them perceived themselves as exposed at work. The answer to this is consensual.