I dag är cirka 140 000 personer drabbade av demenssjukdom och en stor del av dessa vårdas av sin partner. Att leva med en person drabbad av demenssjukdom innebär en förändrad livssituation och en förändring av den närståendes livsvärld. Livskamrater till personer med demenssjukdom har enligt forskning behov kopplade till sjukdomen och den nya livssituation som sjukdomen medför både för dem själva och för deras partner. För att kunna möta den närståendes behov har sjuksköterskan ett ansvar att skapa en bild av deras upplevelser. Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser och känslor av att leva med en demenssjuk livskamrat.

Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män.Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fåttbegränsad uppmärksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga som ger omsorg till sin partner med demenssjukdom upplever sin situation utifrån stöd och information. De sista åren har antalet makar som ger omsorg ökat och prognoser visar att ökningen kommer att fortsätta. Antalet äldre personer kommer de närmaste åren att öka vilket innebär att antalet personer med demenssjukdom också ökar. Metoden som har använts har kvalitativ ansats där fyra intervjuer är gjorda med anhöriga vilka ger sin partner omsorg på grund av demenssjukdom. Tidigare forskning har visat på stöd och information som två viktiga källor för att ge anhöriga som ger omsorg möjlighet att fortsätta med denna omsorg.

Achievements within the fields of computer- and telecommunication technology have led to a revolution when it comes to managing information. These achievements have made it possible to offer new services in healthcare, especially in telemedicine. New technology has become a complement to traditional care, thus partly compensating for insufficient time and resources. Telephone Linked Care (TLC) is a telecommunication technology that enables automated dialog counselling and monitoring of patients in their homes. During the last two decades numerous randomized controlled studies with TLC have demonstrated improvement among outpatients with chronic and health behaviour disorders.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen.Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten.

Arbetslivet förändras och detta leder till förändringar av organisering och struktur inom organisationer. För att möta behov av flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft har nya sätt att organisera resulterat i nya ramar och strukturer för arbete med personalfrågor.  Dessa nya sätt att organisera har lett fram till nya roller och ansvarsfördelningar.I denna studie var syftet att skapa förståelse för hur HR- funktionens utformning påverkar chefers arbetssituation. Studien undersökte chefers upplevelser av HR-stödet i relation till arbetssituationen inom en organisation där HR-stödet bygger på ett service center, en expertenhet och HR business partners ute i verksamheten. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med HR-medarbetare och chefer på Trafikverket.Studien visar att cheferna upplever ett tillfredställande HR-stöd från expertenheten och HR business partners. Samordningsproblem inom HR-funktionen ger dock effekter för både chefer och HR-medarbetare inom organisationen.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. När en person drabbas av sjukdomen, påverkas även många närstående. Detta resulterar i en livsförändring även för dem. Närstående blir en del av sjukdomen och det är ofta de som vårdar sin partner i hemmet. Detta är ett stort ansvar som med tiden kan bli påfrestande, då ens partner blir allt sjukare.

Bakgrund: Hjärtinfarkt blir allt vanligare i världen och när en person insjuknar upplevs detta kaotiskt för de närstående, och deras vardag kan förändras dramatiskt. För närstående kan det innebära stora känslomässiga påfrestningar, samtidigt som de ofta upplever ett bristande socialt stöd.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser efter att deras partner drabbats av hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar. Studien utfördes ur ett livsvärldsperspektiv och en manifest innehållsanalys användes.Resultat: Av resultatet framkom att i det närmaste alla närstående till personer som drabbats av hjärtinfarkt upplevde en förändrad livsvärld i form av negativa och positiva aspekter. De utvecklade olika strategier för att stödja sin partner i återhämtningsprocessen, och för att själva kunna hantera situationen. De upplevde också att sjukvården inte var tillräckligt stödjande och informativ.Slutsats: Närståendes livsvärld förändras och de upplever mycket rädsla och oro tiden efter deras partners hjärtinfarkt.

Syfte: Att undersöka sexualvanor och alkohol- eller drogintag vid samlag bland unga män i Sverige samt se om det finns några skillnader mellan svenska män (n=170) och utlandsfödda män (n=20) i dessa frågor. Syftet var även att undersöka hur det första samlaget upplevdes. Metod: Män i åldern 15-29 (n=190) som besökte RFSU-kliniken i Stockholm under en viss period tillfrågades om deltagande i en enkätundersökning. Resultat: Totalt 81,3% (n=154) av deltagarna hade haft sex utan att använda kondom vid samlag med ny partner under de senaste 12 månaderna. Det fanns inga skillnader mellan svenska och utländska mäns sexualvanor och alkoholintag vid samlag.

At the moment in central Täby there are small district heating network operated by Fortum Heat. The distribution network has an annual heat demand of about 70 GWh, which is supported by the network's two plants, Galten and Farmen. Täby as a region is rapidly growing and there are grand plans to develop the area. Estimated market potential for a future district heating expansion in Täby is very high and as early as in 2007 Täby decided to invest in a large-scale expansion. In autumn 2009 Täby did a procurement process, known as the ?Täby initiative?, to find a partner that could implement those expansion plans. To secure a cheap basic production the partner also need to build a power plant at Hagby recycling center. Despite high interest during initial state of the process, only one procurement offer were received and Täby suspended the contract in March the following year.

Syftet med undersökningen var att utifrån beskrivningar från professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, analysera vilka konstruktioner dessa professionella socialarbetare hade av den här klientgruppens situation. Frågeställningen var vilka konstruktioner ett urval av professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, hade. Frågeställningen var fokuserad på följande teman: kvinnans livsvärld, förhållandet till mannen, våldet i relationen och faktorer för att stanna kvar i- respektive faktorer för att lämna förhållandet. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Fem professionella socialarbetare från olika kvinnojourer och socialtjänster intervjuades.

SammanfattningBakgrund: Prostatacancer är den mest förekommande cancerformen hos män i Sverige, vilket innebär att det finns många närstående till män med prostatacancer i sjukvården. Sjuksköterskor behöver därför kunna bistå med hjälp och stöd under sjukdomstiden. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en partner som drabbats av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ data med induktiv ansats valdes. Resultatet baserades på elva originalartiklar som har kvalitetsgranskats samt analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Dataanalysen genererade fyra huvudkategorier. I En gemensam resa framkom det att beslut var ett delat ansvar och att få och ge stöd var av stor vikt. I Att försöka kontrollera vardagen beskrivs de känslomässiga reaktioner som fanns hos närstående samt deras förmåga att hantera vardagen.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det är under de senaste 20 åren som våld mot kvinnor har uppmärksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelägenhet. Idag erkänns våldet som ett stort folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ca 30 % av alla världens kvinnor rapporterar att de upplevt någon form av misshandel av en partner och i Sverige är den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 år.

Prostatacancer är en av de mest vanliga cancersjukdomarna globalt sett och den vanligaste cancerformen i Sverige. Om männen när de får diagnosen är i en relation med någon kan även denna person påverkas av detta. Syftet med denna studie var att undersöka dessa partners erfarenhet av att leva med en man med prostatacancer. En litteraturöversikt baserad på kvalitativt material utfördes. Femton artiklar analyserades och åtta kategorier kunde identifieras: rsn, Anhörigvårdare, Information, Stöd, Sexualitet och Intimitet, Team, Kommunikation och Vardagen.

This essay contains a study of the traces of trauma on the osteological material from St.Andre in Lund, which were fund durning an excavation in the year 2002, as well as a study of the age and sex distribution of this material. The propose of the essay is to discuss the occurrence of the violence in a urban environment..