The purpose of this examination is to investigate how Judisk Krönika, a periodical which was introduced in 1932 with the aim of disseminating Jewish culture and tradition in Sweden, uses history to make comments about its role in contemporary history, specifically during the first two years of the First Intifada. A second purpose was to examine how this use of history differed from results shown in earlier studies comprising the 1960s and the 2000s. The method in use is qualitative; the source material has been read thoroughly and scrutinized in search of the authors open and hidden messages and intentions. The main finding shows that four major themes could be identified: anti-Semitism(anti-Zionism); memory; ethnonational and media. The most dominant theme during the 1980s, as opposed to the 1960s and the 2000s focus on Zionism and Jewish culture respectively, is memory, that could be described as hegemonic and as a part of a existential use of history, which aims for survival and preservation of the Jewish culture in times of conflict..

Generations of war. William S. Lind and Thomas X. Hammes are two advocates of fourth generation warfare. Fourth generation warfare combatants uses all available tools to reach their goals.

Två-statslösning för den Palestinska Myndigheten är en återkommande diskuterad väg bort ifrån konflikten i Mellanöstern. För Palestinas del har den mångåriga politiska och väpnade kampen för existensberättigande varit deras första argument i statsbyggnadsprocessen vilken har kantats av ?sexdagarskrig?, ?Yom-kippur-krig?, ?Al-Aqsa intifada? och stenkastning.Genom en fallstudie där jag har operationaliserat Barry Buzans teori om statsbildning så har jag under sökt dokumenten ?Oslo Agreement? och ?A Performanced-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict?, om statsbildning baserat på dessa är möjlig. Resultatet av undersökningen är att teorin bakom de statsbildande komponenterna har kunnat operationaliseras och genom detta visat att territoriet, den nationella identiteten och palestinska strategiska områden är de mest förekommande statsbildande beståndsdelarna. Generellt citeras dokumenten fortfarande i statsbyggnadsprocessen men förtroendet att bygga staten Palestina på dessa, uppfattar jag vara urholkad.Sökord: ?Palestine State Building?, ?Statebuilding?, ?Statebuilding Buzan?, ?Statsbildning?..

Denna uppsats behandlar ämnet palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten, Israels ockupation av Palestina och det palestinska folkets Intifada. Politiskt deltagande är en central del i politiska rättigheter som i sin tur är en central del i T.H. Marshalls medborgarskap. Således är studien av politiskt deltagande en studie av medborgarskap. Vi talar om formellt och i synnerhet substantiellt medborgarskap, om palestinska kvinnors faktiska förutsättningar och möjligheter att utöva sina rättigheter och skyldigheter, det vill säga medborgarskap.