Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa Intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar.

I samband med ett bygge av en privatvilla ställs man inför många val. Det är inte ovanligt att trädgården hamnar i skymundan i förhållande till alla interiöra beslut som ska fattas.Min utgångspunkt i den här uppsatsen är att det finns en efterfrågan på lättskötta trädgårdar bland ägare till nybyggda villor i Gävle. Genom Intervjuer med tio familjer som nyligen ?blivit med trädgård? och genom Intervjuer med människor med erfarenhet i byggbranschen har jag tagit fram åtgärdsförslag för den skötselextensiva trädgården..

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta Intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa Intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Denna uppsats har i sitt syfte att visa vilken betydelse spelfilmer har för elevernas historiemedvetande. Jag frågade mig själv frågan hur lärare och kursplaner ser på historiska spelfilmer. Jag har använt Intervjuer i min uppsats att få svar på mina frågor. Denna uppsats har gjorts i syfte att visa hur spelfilm påverkar lärare och elever. Jämförelser görs i uppsatsen mellan mina svar från Intervjuer och tidigare forskning..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen.

Syftet med detta arbete är att genom Intervjuer se hur förskollärare använder sin miljö i sitt jämställdhetsarbete, samt få uppfattning om vilken inställning de har till begreppet jämställdhet. Det framkommer i studien att många av förskolorna är i en utvecklingsfas i sitt jämställdhetsarbete, medan några andra medvetet inte lägger något intresse och vikt i att utveckla jämställdhetsarbetet på förskolan. Respondenterna menar att det automatiskt faller sig naturligt i deras dagliga arbete. Det gjordes totalt sju Intervjuer med pedagoger på förskolor under hösten 2013..

Uppsatsen bygger på kvalitativa Intervjuer i grupp med elever ur årskurs 6 och 8, samt individuella Intervjuer med lärare i textil och träslöjd. Jag undersöker inspirationens betydelse i slöjden och om det finns något specifikt som kan öka lusten att skapa, och som lärare - öka möjligheterna att inspirera. Jag finner att inspirationen ur elevperspektiv i stort är platsbunden och att den förväntas infinna sig i slöjdsalens miljö och genom lärarens engagemang. Andra faktorer som påverkar inspirationen är uppgifternas utformning och innehåll samt existensen av förlagor. Lärarna förväntar sig att eleverna själva till större del ska finna inspiration och lust från sin omgivning utanför skolan.

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa Intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts Intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..

Syftet med arbetet har varit att genom litteraturstudier och samtal med elever och lärare ta reda på vad en bästisdyad är, hur den fungerar och vilken betydelse den har för flickor. Jag har sökt finna svar på ovanstående frågor genom kvalitativa Intervjuer som har haft karaktären av samtal. I resultatet redovisas Intervjuer med tre bästispar och deras klassföreståndare. Svaren berör tankar omkring beroende, jämlikhet, identitet, status samt strategier för att bevara dyaden intakt.I diskussionen ställs de tre bästisdyaderna i relation till de teorier som redovisats i litterarugenomgången..

Rapportens syftet är att, genom observationer och kompletterande Intervjuer, studera begreppet Empowerment för att se hur dess utveckling i praktiken kan urskiljas och hur det kan engagera enskilda individer i en organisation. Det empiriska materialet består endast av primär datainsamling som sedan legat till grund för valet av den teoretiska inslamlingen. De etnografiska observationerna har gjorts på fyra utvalda individer på Norden Machinery som sedan har följts upp med semi- strukturerade Intervjuer. .

Syftet med undersökningen var att ge en beskrivning av och en förståelse för grundskollärares attityder till de målrelaterade betygen samt anledningarna till deras attityder. Vår undersökning är grundad på en kvantitativ enkätförfrågan och kvalitativa Intervjuer. Enkäten besvarades av 17 grundskollärare i Bodens kommun och sedan utfördes tre Intervjuer bland dem. Resultatet visar att de tillfrågade grundskollärarna inte ger betygssystemet ?godkänt? och att det målrelaterade betygssystemet måste förändras för att bli mer rättvist.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit omtvistad under flera år. Vi examineras ut i en mångkulturell skola där många elever är flerspråkiga. Tanken vi fick var att det kanske är svårt att se om de eleverna har en läs- och skrivsvårighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom Intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgå för att ge bästa möjliga hjälp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa Intervjuer med diktafon som hjälpmedel samt ett fåtal observationer.

Syftet med denna uppsats är att göra en metodutvärdering av metoden, Reading to Learn. Utvärderingen kommer visa om metoden har några begränsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolämnen. För att komma fram till ett resultat används aktionsforskning vilket innebär observationer, Intervjuer och eget utförande. Genom observationer och Intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrån det insamlade materialet kunde metoden utvärderas. Resultatet visar att metoden är användbar enligt olika perspektiv hos lärare.

Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och Intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till Intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller Intervjuerna, användes semistrukturerade Intervjuer, det är Intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan.

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet svenska på gymnasiet. Sex läromedel har undersökts för att se om och på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs. Därtill har Intervjuer med lärare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-västerländsk litteratur..