Syftet med vårt examensarbete var att undersöka två förskollärares tankar angående verbal språkutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda på vad pedagogerna hade för tankar som de använde sig av i det språkutvecklande arbetet på avdelningen och huruvida de rent praktiskt använde sig av dessa tankar i verksamheten I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ Intervju och öppen observation. Vi Intervjuade och observerade två pedagoger på en avdelning på en privatägd förskola i en stor stad i södra Sverige där alla barnen på avdelningen hade svenska som modersmål. Vi använde oss av kvalitativ Intervju för att få så uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att på ett naturligt sätt kunna följa pedagogernas språkutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit är att det verbala språkutvecklande arbetet på avdelningen präglades av ett medvetet förhållningsätt till det språkutvecklande arbetet av båda pedagogerna.

Syftet med föreliggande studie var att få ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. För att få det ställdes följande frågor: Hur känner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? Hur går sjuksköterskan tillväga då hon handleder? Hur ser sjuksköterskan på handledarrollen? Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa Intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en vårdavdelning..

Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar på grundskolan, vilka metoder de upplever användbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killar och tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete från studie- och yrkesvägledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört ämnet. Jag har använt mig av kvalitativ semistrukturerad Intervju, för att enskilt Intervju fem stycken studie- och yrkesvägledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av genusteori och feministisk teori som jag båda anser förklarar begrepp och för ett användbart resonemang kring genusfrågor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat på att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, då man från statligt håll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de Intervjuade studie- och yrkesvägledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete främst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen.

Syftet med studien var, att utifrån tanken att människan är en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollärare och grundskollärare talar om sin yrkesidentitet. Detta är relevant på grund av att deras respektive verksamheter är viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnå detta syfte har jag utgått ifrån två frågeställningar: ? Hur resonerar förskollärare respektive grundskollärare kring sin yrkesidentitet? ? Finns det något som skiljer dessa båda grupper åt identitetsmässigt och i så fall vad? För att få svar på dessa frågor har åtta lärare kontaktats och Intervjuats med hjälp av metoden kvalitativ Intervju. Uppsatsen är indelad i tre huvuddelar.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är Intervju med hjälp av ljudupptagning, Intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten.

Denna studie är genomfört som ett undervisningsförsök, där formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förändra undervisningen på denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till ämnet genom denna undervisningsstrategi. Ett särskilt fokus riktades på elever i matematiksvårigheter. Studien genomfördes i en årskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective Assessmentutifrån och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

På IDG:s hemsida (2007) kan man läsa om att användargurun Jakob Nielsen genomfört en omfattande undersökning med fokusgrupper som visar på att B2B-sajter är mycket svårare att använda än konsumentsajter. Detta ledde oss till vårt forskningsområde där vi har valt att studera en e-handelssajt för ett B2B-företag utifrån begreppen handlingsbarhet, användbarhet samt upplevelser. Detta då vi tror att det är viktigt att ta hänsyn till vissa faktorer för att uppnå en bra e-handelssajt. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka faktorer som är viktiga för att på så sätt underlätta och ge stöd för de företag som vill skapa en bra e-handelssajt. Genom att vi gjort en litteraturstudie och en empirisk undersökning har vi strävat efter att undersöka vilka faktorer som bör beaktas för att uppnå en bra e-handelssajt för B2B-företag. Den empiriska undersökningen har utförts med hjälp av Intervjuer och observationer. Vi utförde först en telefonIntervju med 30 respondenter för att se ifall de ansåg att fallstudieföretagets e-handelssajt var handlingsbar. Därefter valde vi ut två av de 30 respondenterna till en mer ingående Intervju där vi även ställde frågor kring e-handelssajtens användbarhet och om den gav någon positiv upplevelse.

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för läsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det är som kan påverka läsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lärarna använder sig av i skolorna. Det beskrivs också hur dessa arbetsmetoder används för att stimulera elevernas läsintresse. Undersökningen tar även upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas läsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen är att få veta vilka erfarenheter sex lärare i årskurs fyra till sex har av elevernas intresse för läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetsmetoder som lärarna använder i undervisning och vilka faktorer de anser påverkar elevernas läsintresse.MetodMetoden som används i undersökningen är kvalitativ och Intervju har används vid insamling av data.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av Intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Aspers, A & Fuentes, P. Likvärdigt bemötande. En empirisk studie om sjuksköterskors upplevelser av hinder och möjligheter för att ge patienter ett likvärdigt bemötande. Examensarbete i omvårdnad V, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011.

SAMMANFATTNINGTitel: Marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitetSeminariedatum: 4 juni 2010Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, FÖA300, 15 hpFörfattare: Isabelle Andersson, Rebecca Nordström och Madeleine WikströmHandledare: Carl G ThunmanNyckelord: Mälardalens högskola, utbildningsprogram med ekonomiinriktning, högskolor och universitet, studentens utbildningsval, marknadsföring, sociala medierSyfte: Syftet med uppsatsen är att presentera och beskriva en ny modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur modellen praktiskt kan tillämpas av marknadsförare vid Mälardalens högskola.Metod: För att uppnå syftet samlades vetenskaplig information in, en för- respektive huvudundersökning genomfördes och all den insamlade informationen analyserades. Förundersökningen bestod av Intervjuer med en utbildningsledare och informatörer vid Mälardalens högskola samt med en anställd vid Stockholms universitet. Huvudundersökningen bestod av en Intervju med respondenter från Mälardalens högskola i en fokusgrupp, en enkätundersökning med respondenterna i fokusgruppen samt en Intervju med en gymnasieelev, vilken utgjorde ett komplement. Primärdata respektive sekundärdata i form av resultatet av två enkätundersökningar användes även för att komplettera huvudundersökningen.Resultat: En modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur den praktiskt kan tillämpas, har tagits fram, presenterats och beskrivits. Strategin består av förbättringsförslag som marknadsförare vid Mälardalens högskola kan tillämpa för att dels påverka studentens utbildningsval och dels bygga upp ett starkare varumärke..

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.Frågeställningar:Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat?Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp?Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur?Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt?Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat?Metod för datainsamling är Intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang.

Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har Intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska..

SammanfattningSyftet med denna studie är att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare år i den svenska skolan. Frågeställningarna som kommer besvaras i studien är, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever får specialundervisning? Vilka följder får inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever får specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till? Studien utgår från en halvstrukturerad kvalitativ Intervju, vilket betyder att Intervjun inte genomförs med ett stängt frågeformulär. Den tar sin utgångspunkt i en Intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgångspunkt i fenomenografin där målet är att kartlägga skilda uppfattningar om samma fenomen.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och Intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en Intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden.