Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur pedagoger ser på begreppet självkänsla samt hur de upplever att självkänsla syns i förskolan. Jag ville även veta om de såg någon koppling mellan självkänsla och kön. För att ta reda på detta har jag genomfört kvalitativa, halvstrukturerade samtalsintervjuer med sex pedagoger. Jag har analyserat resultatet efter rubrikerna i mina frågeställningar. Vid bearbetningen av intervjuerna ordnade jag in svaren i olika kategorier efter olika teman som blev synliga.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan känner sig utanför ellermobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligareett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapaett språkförbud som passar in på en skola för alla. För attuppnå syftet används en kvantitativ metod, i form avenkäter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer än ett språk använder det i skolan och att deandra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Detvisar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakänna sig utanför på grund av detta problem.

BakgrundVi har valt att beskriva geografi med hjälp av tre olika indelningar. Dessa är bildningsämne, skolämne och vetenskaplig disciplin. Den forskning vi tagit del av är förhållandevis gam-mal, detta med anledning av att det inte finns mycket nyare forskning inom geografididaktik. Skolämnet geografi har tappat kontakt med den vetenskapliga disciplinen och detta har lett till att geografiundervisningen har stagnerat och att den har sin identitet i regionalgeografi.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur ett antal lärare i år 4-5 väljer innehåll och varför de väljer detta innehåll när de undervisar i ämnet geografi.MetodVi har använt oss av en kvalitativ intervju. Intervjuerna genomfördes i sex olika skolor och med tio lärare som alla undervisar i år fyra och/eller fem.ResultatDet vi kan utläsa av resultatet är att lärare baserar sin geografiundervisning i huvudsak på traditioner och lokala skolplaner.

"Läraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." är ett examensarbete på 10 poäng på lärarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet är i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga beträffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan få vara med och bestämma om. Arbetets syfte är att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins gränser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar på följande frågeställning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgår från enskilda intervjuer med sex elever.

Syftet med denna studie har varit att undersöka professionellas syn på självskadebeteende hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet undersökts. Hur de arbetar med självskadeproblematik hos ungdomar, om de anser att självskadebeteende är ett socialt fenomen samt även eventuell förekomst av likheter och skillnader beroende på profession. En kvalitativ undersökningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer med personal på Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning samt skriftlig intervju med personal på Elevhälsan i en medelstor stad i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan de professionella som hade en medicinsk bakgrund och de som hade en socionombakgrund.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en årskurs 4, vad resten av tiden ägnades åt samt hur läraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med läraren för att ta reda på detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal på engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska än läraren, och för det mesta sker det i kör. Det är ett sätt som läraren använder för att stimulera eleverna till tal.

I denna studie har vi intervjuat och observerat sex förskollärare om och i den egna verksamheten. Tre av förskollärarna arbetar på en stationär förskola och tre arbetar på en mobil förskola med utomhuspedagogik som inriktning. Deras tankar och uppfattningar kommer att jämföras och belysas i diskussionen. Eftersom studien har en fenomenografisk ansats har avsikten varit att belysa förskollärares uppfattning om fenomenet matematiklärande i utemiljön.Studien visar på att samtliga förskollärare utnyttjar utemiljön för matematiklärande med barnen, men hur ofta det sker varierar stort mellan de olika förskoleformerna. Förskollärarna i studien upplever det positivt att den nyreviderade läroplanen, Lpfö 98/10 (Skolverket, 2010) har förtydligats i sina matematikmål, detta visar på förskolans viktiga roll för att utveckla barns matematiska förmåga.

I följande rapport redogör jag för mitt examensarbete vid Mälardalens högskola våren 2010. Eskilstuna Kommun-fastigheter AB använder ordet ?trygg? i deras affärsidé på webbsidan (kfast.se). Det finns dock ingen utförlig information i anslutning som förklarar för befintliga och potentiella hyresgäster vilka åtgärder som har genomförts för att öka tryggheten. Syftet med detta arbete har därför varit att dels undersöka vilka brister det finns i den befintliga texten om trygghet på webbsidan, dels att skriva en ny textversion.

Genom att utbildningsnivån och levnadssättet i vårt samhälle förändras är det viktigt för företag att följa med i samhällsutvecklingen, samt att det redan finns en oro i dagens Sverige med den allt ökande konkurrensen från den internationella marknaden. Därför är det viktigt för ett företag att använda sig av sina konkurrensfördelar och konkurrensverktyg på ett effektivt sätt för att kunna stå emot den ökande konkurrensen på marknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag använder sina konkurrensfördelar gentemot andra företag samt hur små företags användning av konkurrensverktyg kan beskrivas Uppsatsen bygger på en fallstudie på ett mindre företag inom smyckesbranschen. För att samla in data genomfördes en intervju med Pearlshop AB. Genom intervjun visade det sig att fallstudieobjektet inte använde sig av några specifika strategier för att vara så konkurrens- kraftiga som möjligt på sin marknad.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera sju kommuners soliditetsutveckling under 2006 till 2010 samt analysera om ett samband finns mellan låg soliditet och genuin sårbarhet. I uppsatsen används en blandning av kvantitativ och kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring kommuners soliditet och dess soliditetsutveckling. Insamlad sekundärdata kommer från böcker, artiklar, uppsatser och lagar. Primärdata samlades in vid en intervju samt genom sju kommuners årsredovisningar.Ett lågt antal invånare i en kommun behöver inte resultera i en låg soliditet. En befolkningsminskning behöver inte leda till en minskad soliditet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver vad matematik på förskolan är samt finna kunskap om hur förskollärare kan uppfylla läroplanens mål i matematik. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin består av intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor. Något som jag har tagit fasta på är att läroplanen har två olika typer av matematiska mål. Den första typen av mål är ett matematiskt ämnesinnehåll som jag har analyserat med hjälp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslår som ramverk. Pedagogerna på de undersökta förskolorna nämnde samtliga matematiska aktiviteter, men två av dessa, Räkna och Konstruera, var betydligt vanligare än de andra fyra.

Tidigare forskning visar att grupparbete inte alltid utmynnar i ett samarbete mellan eleverna. Forslund Frykedal (2008) har observerat olika former av grupparbete som eleverna själva skapar. Hon menar att elever allt som oftast väljer att dela upp arbetet mellan varandra vilket resulterar i ett individuellt grupparbete. Vi vill därför utgå från lärares perspektiv för att undersöka om det är individuellt eller gemensamt grupparbete som är deras intention med grupparbete.Vi har genom kvalitativ intervju intervjuat fem verksamma lärare om deras intentioner och förberedande arbete kring grupparbete. Vår studie visar att lärare har en intention om gemensamt grupparbete men att deras förberedelser i form av uppgift och gruppsammansättning skapar förutsättningar för ett mer individuellt grupparbete.

I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare. I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap. För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade.