Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är:Hur används begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män.

Vi har velat ta reda på om Tensta Konsthalls ambitioner och mål att nå ungdomar i Tensta med samtidskonst är förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn på konst och konsthallar. Resultatet av våra enkätundersökningar och vår intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fåtal vet om, eller har varit på konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick även en större intervju med intendenten på Tensta Konsthall. För att förstå den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fält på vår studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ifall införandet av en skoluniform skulle få bort kläders betydelse i dagens skola. Till min hjälp har jag använt mig av fem frågeställningar som alla handlar om kläders betydelse inom skolan. Den metod jag använt är kvalitativ, både observation och intervju. Jag valde, slumpmässigt ut åtta elever i årskurs 9 för intervju. Resultatet av både observationen och intervjuerna vittnar om att kläder har en stark betydelse för vem man är.

Syftet med denna studie är att ge exempel på hur några pedagoger och lärare arbetar med språkinlärning med barn med Downs syndrom på fyra utvalda förskolor respektive fyra särskolor. Metoden vi har använt oss av i denna studie är intervju. I analysen har vi sammanfattat de intervjuer vi har genomfört och tagit ut de centrala delarna för studien. Resultatet diskuteras mot bakgrunden och relevant litteratur. Det resultat vi har kommit fram till, framhåller att pedagogerna7lärarana genomgående arbetar på ett medvetet sätt med språkträningen och är insatta i tillgängliga metoder i form av bl.a.

Denna studie undersöker hur två lärare valt att utforma sitt klassrum med avseende på den fysiska miljön, en kartläggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö är möblemang, utsmyckning, disposition av läromedel, elevarbeten och allt annat som av läraren har placerats i klassrummet. Vi använde oss av intervju och observation som metod, intervju av lärarna kring detta ämne och genom observation såg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de båda studerade lärarna på olika sätt förde resonemang om vad som är viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men på olika sätt. Vi fann också att de båda lärarna ställdes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrån exempelvis ekonomiska resurser.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år.

Idag strävar de flesta företag mot att skapa användbara hemsidor med hjälp av olika designprinciper. Denna studie är en undersökning av designprinciper i syfte att belysa vilka designprinciper företag och organisationer tillämpar. Designprinciper är riktlinjer som används för att uppnå ett mål, det vill säga god design. Studielitteratur som använts i denna studie är ?Don´t make me think? skriven av Steve Krug. I boken nämns flera designprinciper som vi har haft till hjälp för att ta reda på om företag använder sig av liknande principer. Sex deltagande medverkade i intervjun som utfördes.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan ochlärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattarlärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hurarbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studienmed att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp såsom vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver demframåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med 2011 års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit. Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus..

Tidig upptäckt och intervention är av stor vikt när det gäller att komma till rätta med alkoholproblem. För att identifiera vilka som har alkoholproblem använder man sig inom vården av screeninginstrument. Dessa screeninginstrument kan distribueras på olika sätt, till exempel som enkät eller som intervju. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat gällande vilket distributionssätt som ger den mest tillförlitliga informationen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns skillnader i svar till följd av distributionssätt.