Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet.

Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns med användningen av IKT i fråga om ordinlärningen för andraspråkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlärningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi på hypotesen, vilken är att andraspråkselever lättare lär sig ord via IKT än via traditionella läromedel. I Interventionsstudien deltog 20 andraspråkselever i en årskurs tre i södra Sverige. Hälften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlärning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlärning via traditionellt läromedel.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att genom intervention utvärdera vilken effekt Positiv Psykologi, i form av CASIO-modellen, har på välmående, stresshantering och copingförmåga hos elever som går tredje året på en idrottsinriktad gymnasieutbildning. Våra frågeställningar var:- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i interventionsgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i kontrollgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan interventions- och kontrollgruppen i för- och eftertesten?MetodVi har använt oss av en kvantitativ Interventionsstudie som pågick i sex veckor med en grupp elever som gick tredje året på ett idrottsinriktat gymnasium som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Interventionen hade CASIO-modellen ( Circumstances, Attitude, Standards, Importance & Other things) som grund. Denna modell är sprungen ur den positiva psykologin, och den syftar till att ge deltagarna verktyg att lösa problem i livet och öka sin livskvallitet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var att belysa elevers delaktighet under en bollspelslektion avseende bollinnehav och initiativtagande med boll. Ett andra syfte var att studera om delaktighet i bollspel förändras beroende på hur undervisningen genomförs. Studiens frågeställningar var följande: Hur är fördelningen och spridningen i antalet bollkontakter i bollspel bland flickor och pojkar i en skolklass?  Hur agerar flickor och pojkar när de har bollen i spelet? Förändras beteendet från det första till det sista tillfället? Är det någon skillnad i utveckling över tid, med avseende på elevers delaktighet och agerande med bollen i spelet i de tre undervisningsmodellerna?MetodTre olika undervisningsmodeller har provats vid tio tillfällen under tio veckor och jämförts i en Interventionsstudie. Det första och sista tillfället har bestått av endast spel, där 147 elever granskats i sitt agerande.

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar de närstående nästan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till närstående borde utgöra en väsentlig del av den vård som patienten får. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistå närstående med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till närståendes ålder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar de närstående nästan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till närstående borde utgöra en väsentlig del av den vård som patienten får. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistå närstående med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till närståendes ålder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och biverkningar.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden. Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en Interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

The purpose of this study is to investigate whether intensive teaching of reading strategies at an individual level can affect reading comprehension for students in second grade. A quantitative method with quasi-experimental design is used. All students in the experimental class trained on reading comprehension strategies at their particular level five times each. Before and after training a reading comprehension test was made. The reference class did the same test.

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en Interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD.BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD.

 Syftet med studien var dels att utveckla och anpassa det datorbaseradelästräningsprogrammet Omega-is till döva barns behov vid läsning och dels att utvärdera om träning i den utvecklade versionen av Omega-is hade effekt på döva elevers läsning. Det predicerades att läsningen skulle förbättras som följd av träning och att ett eller flera av mätinstrumenten skulle kunna förklara vad i läsningen som förbättrats. Tolv döva elever, 7-12 år gamla i årskurserna 1-2 och 4-6, deltog i en Interventionsstudie med cross-over-design. Deltagarna slumpades med avseende på årskurs till två grupper med vardera maximalt 9½ möjliga träningsdagar. De testades vid tre tillfällen, Pretest 1, Pretest 2 och Posttest där tre kognitiva test administrerades vardera en gång och tre lästest vid varje testtillfälle.

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en Interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD.BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD.

Syftet med Interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får skriva en text till en bild.

Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lång intervention bestående av ett medvetet arbete med läsförståelsestrategier, bidra till ökad förståelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers läsförståelse samt elevers och lärares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av både avkodning och läsförståelse, elevenkäter samt samtal med inblandade lärare för att tolka upplevelsen hos dessa två grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkäter samt lärarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. På det test som mäter läsförståelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med läsförståelsestrategier, nämligen den grupp som i förtestet uppnådde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen märkbar förbättring på eftertestet.