I dagens samhälle har barngruppernas storlek och därmed belastningen på förskolepersonalen ökat. Studier visar att det idag finns cirka 10 % barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Oftast är vårdnadshavare inte medvetna om att deras barn har speciella behov men det finns en möjlighet att fånga upp dessa barn redan i förskolan. Studier har visat att tidiga interventioner ger en markant skillnad på dessa barns totala utveckling. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt förskolepersonal i en kommun säger sig uppmärksamma och hantera barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i förskolan samt hur förskolorna involverar vårdnadshavarna.

Propofol är ett intravenöst, hypnotiskt och kortverkande läkemedel. En vanlig biverkan (>1:10) och därmed en nackdel med propofol är lokal smärta, som kan uppstå vid den initiala injektionen. Varför smärta uppstår är inte helt klarlagt. Flertalet olika farmakologiska behandlingar, olika doser och kombinationer, alternativa administrationsmetoder och fysiska interventioner har provats för att minska smärtan vid propofolinjektionen. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att lindra smärta för patienter.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur personalen på en psykiatrisk mottagning upplevde den behandling som de ger för borderline personlighetsstörning, mentaliseringsbaserad terapi. Genom en kvalitativ metod och fokusgrupper söktes svar på frågeställningarna. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet visade att behandlingen generellt upplevdes ha förbättrat patienternas livskvalitet. De flesta av patienterna gjorde helt andra livsval efter avslutad behandling och en del uppfyllde inte längre de diagnostiska kriterierna för borderline personlighetsstörning. De som hade fullföljt behandlingen eller nästan fullföljt den var de som hade dragit mest nytta av den.

ABSTRAKTBakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård.Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall.Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande.

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 är ofta väl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rädsla och ångest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjälpa personer med diabetes mellitus typ-2 är viktig så vårdtagaren klarar sin egenvård. För att handleda och uppmuntra till egenvård hos vårdtagaren måste sjuksköterskan utgå ifrån evidens vid omvårdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2.

Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk.

I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod.

ABSTRAKTBakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård.Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall.Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande.

I slutet av 1980-talet fick förlossningsrädsla en ökad uppmärksamhet i Sverige och ett flertal verksamheter för förlossningsrädda startades. Förlossningsrädsla har visat sig i flertal studier leda till olika interventioner och fler komplikationer vilket kan påverka kvinnans förlossningsupplevelse och anknytningen till sitt barn. En del kvinnor lider av så kallad primär förlossningsrädsla, vilket uppstått innan kvinnorna varit med om någon förlossning, dock så är majoriteten av förlossningsrädda kvinnor omföderskor vilket benämns som sekundär förlossningsrädsla. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsrädda omföderskors tankar och känslor om sin kommande förlossning. Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats gjordes med nio stycken omföderskor.

Syftet med den här studien är att utifrån en litteraturöversikt beskriva hur djur har använts som arbetsterapeutisk intervention med olika terapeutiska intentioner samt dess effekter för klienterna. Datainsamlingen skedde genom en systematisk litteratursökning med bestämda sökord i databaserna CINAHL, AMED, Pubmed och Scopus samt en manuell sökning via referenslistor. I dataanalysen användes interventionstyper för att gruppera in de olikadjurinterventionerna samt analys av graden av bevisvärde i relation till olika effekter. Presentationen av resultatet utgår ifrån frågeställningar med fokus på terapeutisk intention och typ av intervention, effekt samt klientgrupp. Av resultatet framkom att den vanligaste interventionstypen var ?restorative occupation? och att utförandet av interventioner med djur är varierande, samt att samma djurart har använts med olika intentioner.

Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Syftet med denna studie var, att utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vårdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva åtgärder hos äldre. Syftet var även att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar är hämtade från databaserna Cinahl/PubMed, och från referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken är i högsta grad ett folkhälsoproblem.

Prokrastinering innebär att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, färre hälsofrämjade beteenden och sämre prestation. Demografiska faktorer och pågående utbildning påverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress påverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mätning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) på prokrastinering och interaktionseffekter med stress.