Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populär fråga för forskare inom detföretagsekonomiska fältet. Men trots nästan 50 års forskning verkar redovisningsnormerna påområdet inte ha genomgått någon märkbar förändring. Under dessa år har samhället förändratsfrån ett stelt industrisamhälle till ett mer flexibelt kunskapssamhälle, ett samhälle som ställer helt nya krav på redovisningen. Det var denna tanke som så småningom ledde författarna fram till uppsatsens tvådelade frågeställning:? Hur tar analytiker hänsyn till humankapitalet vid aktievärdering av nyintroducerade bolag på Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats på Stockholmsbörsen från 2004 fram till idag?Författarna insåg tidigt att det var av största vikt för frågeställningen att den information som samlades ihop till empirin var så aktuell som möjligt.