Både officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vår studie visat sig stämma överens då olika empirikällor talar för en hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad hos de unga (16-24 år) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det är också dessa stadsdelar vi har undersökt då vi har utfört kvalitativa intervjuer med både arbetsförmedlare som är verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vår studie är att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framställningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrån deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gällande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga på arbetsmarknaden och i samhället. Vi har utgått från ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhållningssätt i utförandet av vår diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebär att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.