Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera Interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter från könstypiska tidsskrifter. Med utgångspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling där jag utifrån aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i så fall på vilket sätt könstypiska tidningstexter kan användas i undervisning. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga män, respektive unga kvinnor? På vilka sätt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig på behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.Primärmaterialet består av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig på den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

The aim of this master thesis is to gain greater knowledge of interpersonal communication. This study explores on one hand how interpersonal communication can be used as an important part of reference work in a Swedish electronic synchronous reference service, and on the other how interpersonal communication affects the relationship between user and librarian. By using communication theory and establishing a positive relational contact with the user in the electronic environment, the outcome of the reference encounter can be successful for both the librarian and the user. Furthermore, the importance of recognising relational barriers is of great relevance to the relational contact. The scope of this master thesis is to find what relational factors are used and can be used in the interaction between user and librarian.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan.

I vår studie har vi fokuserat på ett arbetslag i en förskoleklass. Vårt syfte är att uppmärksamma pedagogernas sätt att beskriva och förstå konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förståelse ses som utgångspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lärande. I vår studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrån. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Syftet med denna studie är kunna uppmärksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrån en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om när samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill säga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt själv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och när barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av själv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det Interpersonella som behövs för att kunna förstå sig själv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraåringars lek på en förskola för att uppmärksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lär sig förstå sin omvärld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som går att veta. Kommunikationen är en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstår redan i tidig ålder då barn uttrycker sig genom kroppsspråket det vill säga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lärande.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas Interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? två privata och två kommunala skolor.Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

I denna studie är syftet att undersöka de språkliga strategier lärosätenanvänder sig av för att locka studenter.Informationsbroschyrer från lärosäten runtom i Sverige är först ochfrämst informativa. Forskning visar dock att konkurrens, vilket är ensituation svenska lärosäten står inför, och reklam är närasammankopplade. Uppsatsen har en textanalytisk utgångspunkt somkompletteras med teorier om marknadsföring och reklam. Uppsatsenstextanalytiska verktyg används för att undersöka både retoriska ochInterpersonella strategier. För att förstärka analysen av dessa strategierundersöks även bilder i broschyrerna och till undersökningen hördessutom ett kvantitativt avsnitt.

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning.

Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen.

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka den relation som kan tänkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet är att ta reda på om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, även rymmer en social och mellanmänsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartläggs texternas Interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhållningssätt tolkas sedan resultatet utifrån ett relationellt perspektiv på utbildning. I textanalysen framkommer att värdeord är vanliga i de skriftliga omdömena och att de främst används för bedömning av elevers sociala förmågor och färdigheter.

Allteftersom livslängden ökar i Sveriges demografiska struktur höjs andelen äldre i befolkningen vilket skapar en ökad efterfrågan av äldreomsorg. För att möta denna efterfrågan krävs ny kunskap, förändringar och förbättringar om hur vi i framtiden kan garantera våra äldre god vårdkvalitet. Genom att använda en mixed-methods design bestående utav datainsamling från kvalitativa och kvantitativa observationer är denna studies syfte att undersöka och beskriva interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på social resursteori och en modell för interpersonellt resursutbyte. Studiens primära forskningsfråga är att undersöka vilka Interpersonella resurser som utbyts mellan vårdgivare och vårdtagare. Studiens resultat rapporterar att ett brett spektrum av resurser utbyts mellan aktörerna och analysen presenterar två komplimenterande teoretiska dimensioner i vilka olika typer av resursutbyten sker, en socialt orienterad dimension och en uppgiftsorienterad dimension.

Den första januari 2009 fick årskurs 3 en ny läroplan där det beträffandeskrivning framgår att elever ska behärska tre sorters genrer, nämligeninstruerande, berättande och beskrivande. Samma vår, dvs. våren 2009, ges deförsta nationella proven för årskurs 3 och där prövas elevernas genrekunskaperbåde muntligt och skriftligt. Detta blev upprinnelsen till denna uppsats och satteramarna kring den. Eftersom uppsatsen skrivs inom ämnet svenska somandraspråk hamnar fokus på flerspråkiga elevers textproduktion.I läroplanen för årskurs 3 används begreppet genrer för första gången somsärskiljande mellan olika texter och frågan är då vilken implicit kunskapundersökningens flerspråkiga elever besitter om genreskillnader när det gällerskriftlig produktion.