Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.

Uppsatsen bygger på fem intervjuer med nu vuxna personer om deras upplevelser av att växa upp med föräldrar i oförsonlig konflikt. Kärnan i frågorna har varit hur de bemästrat sin situation, vilka som stöttade dem samt vilket stöd de önskade, att de hade fått. Teoretiska utgångspunkter är Bowlbys m.fl. anknytningsteori och självutvecklingen enl. Stern.

Denna kvalitativa kunskapsöversikts syfte är att påvisa vilken syn man idag har på patienter med Fibromyalgisyndrom, hur detta syndrom behandlas och hur dagens synsätt har växt fram. Fibromyalgisyndrom drabbar 2-4% av befolkningen, och 80-90% av dessa är kvinnor. Eftersom sjukdomen inte "syns utanpå" är det svårt för anhöriga, arbetskamrater och läkare att inse svårighetsgraden av patientens besvär. En genomgång av forskningsrapporter och annan litteratur visar att diagnosen karaktäriseras av diffusa symtom, funktionella störningar och obestämda smärt- och värktillstånd. Diagnosen har låg status, är inte lokaliserad till något bestämt organ och det finns ingen bot, bara lindring och symtombehandling.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförändringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförändringar. Undersökningens urval bestod av fyra män och tre kvinnor från varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförändringar såsom ökad självacceptans och minskad droganvändning, en mer konstruktiv inställning problem och motgångar samt förhöjda känslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bättre psykisk hälsa och ökat välbefinnande.

Arbetsplatsernas ständiga utveckling och förändring har lett fram till ökade psykosociala krav från de anställda som företaget måste bemöta. Ska man bedriva ett hälsofrämjande arbete bör hänsyn tas till hur kulturen ser ut på arbetsplatsen. Samlade värderingar och verklighetsuppfattningar kring hälsa skapas när individer samverkar med varandra och omvärlden, detta kallar vi ?hälsokultur?. Syftet med studien är att beskriva hur hälsokulturen ser ut på ett företag och vilka möjligheter och resurser som finns på företaget för att utveckla denna.

Denna studie ville bidra till att öka förståelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser på och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollärare. Syftet mynnade ut i följande frågeställning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod använts, där data har samlat in med hjälp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms län. Förskolechefen samt 3 förskollärare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mål.

Bakgrund: Depression förutspås bli den näst största sjukdomsbördan i världen år 2020. Idag återfinns psykoterapi och läkemedel som behandlingsmetoder mot depressioner. Utöver detta har studier visat på ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Metod: Material för granskning har sammanställts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och granskats enligt riktlinjer av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Genom en manifest innehållsanalys har bärande meningar identifierats och lagt grunden för resultatet.

Vardagsspråk och sociala värderingar ligger till grund för det språk som används i reklamtexter. Trots att reklamspråket har utmärkande egenskaper som är globala i flera avseenden så finns det också kulturella och lingvistiska skillnader vilka försvårar standardiseringen av reklamtexter.I den här uppsatsen undersöks engelska och svenska reklamtexter för kosmetika-produkter i syfte att belysa lexikala och pragmatiska skillnader mellan några engelska reklamtexter för kosmetikaprodukter och deras svenska motsvarighet. Dessutom jämförs de svenska översättningarna med svenskproducerade reklamtexter för kosmetikaprodukter för att se om det föreligger några skillnader på lexikalisk, pragmatisk och språkfunktionell nivå. Eftersom reklamtexternas syfte är att väcka läsarens intresse och locka till sig köpare, kan en reklamtext behöva anpassas till målspråkskulturen i fråga om ordval, pragmatik, och språkfunktion.Den här studien visar att det förekommer två olika sorters reklamspråk i reklam-annonser i det svenska samhället: svenskproducerade reklamannonser enligt svenskt mönster och översatta reklamannonser som är påverkade av de aktuella engelska källtexterna. Anledningar som att det inte är tillräckligt lönsamt att översätta slogans, att reklamsvenskan verkar vara både ideationell och interpersonell i sin funktion och att många engelska ord används inom reklambranschen som en form av terminologi bidrar troligtvis till att båda texttyperna fungerar i Sverige..

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration.Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna.

Hästar har funnits vid människans sida i över 6000 år och används sedan några decennier tillbaka inom humanvården i form av så kallad hästunderstödd terapi. Syftet med den här litteraturstudien är att redogöra för bakgrunden till att hästar kan användas till detta, vilka effekter som kan ses med fokus på behandling av barn med autism och äldre personer samt överskådligt ta upp vilka risker som finns associerade med terapiformen. Framför allt är det egenskapen av att vara ett flockdjur som gör att hästar kan används inom psykoterapi. Hästar är känsliga för andra individers signaler och reagerar utifrån dessa vilket har visat sig användbart för att hjälpa människor att stärka sin självbild och tillit. Utöver den psykologiska aspekten av hästunderstödd terapi finns också den fysiska. Inom ridterapi drar man nytta av hästens rörelsemönster för att stärka bland annat muskelfunktion och balans hos människor med fysiska funktionsnedsättningar.

Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen.Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material.Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet.

Klientbeteendens relation till behandlingsutfallet av psykoterapi på internet är ett underbeforskat område av klinisk vikt. Studien undersöker vilka skriftliga klientbeteenden i beteendeaktiveringsbehandling mot depression på internet som korrelerar med symtomförändring och slutförda moduler. Totalt 29 randomiserade deltagare med mild till måttlig depression ingick från forskningsprojektet Actua. Innehållsanalys med 8 deduktiva och två induktiva beteendekategorier genomfördes på samtliga mejl och modulsvar skickade från deltagare till internetterapeut. Signifikanta korrelationer återfanns i förhållande till symtomförändring för Observerar positiva konsekvenser (r=.49) och Allians (r=42).

Forskningen om män som våldtäktsoffer är vag och ligger många år efter forskningen om kvinnligavåldtäktsoffer. Forskningen om behandlingsmetoder för våldtagna män är även den eftersatt ochvisar sig sakna evidens. Syftet med studien är att undersöka vilka behandlingsmetoder ochstödinsatser som finns för män som blivit våldtagna samt problematisera normer om manlighet ochheterosexualitet. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar inomolika organisationer i Sverige och som möter män som utsatts för våldtäkt. Studien analyserasutifrån maskulinitetsteorin, heteronormativet samt intersektionalitetsperspektivet.