Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid Umeå universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet då de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frågeställning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex återkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svårt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osäkerheten i gruppen och rädslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion.

Psykoterapihandledning i grupp är en viktig del i utbildningen till psykoterapeut. Det finns dock inte mycket forskning om detta och framför allt inte om hur den terapeutiska relationen påverkas av grupphandledningen. Syftet med denna studie var att undersöka grupphandledningens upplevda påverkan på den terapeutiska relationen utifrån de handledda terapeutstudenternas perspektiv. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ ansats utifrån Grundad Teori. Resultatet visar att handledarens stil har stor betydelse för upplevelsen av grupphandledningen.

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld inära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandlinginom kommunal familjerådgivning/krismottagning.En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppnaenkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades medinnehållsanalys.Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevdabrister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi.Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigtatt behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas eftergruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom attlägga till interventioner utifrån KBT..

Utvecklingen från jordbruks- och industrisamhället till det moderna informationssamhället har medfört stora förändringar i de sociala systemen vad det gäller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tätt kopplade agenterna i de tätt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig från tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete är att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsättningar för identitetsbildning och ontologisk säkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kännetecknas av självorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper växer fram på en högre nivå. Den semi-autonoma agenten kan även konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som påverkar, och påverkas av, de mångfaldiga komplexa sociala systemen.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .

I denna uppsats möter man tre ungdomar med diagnosen transsexualism och deras familjer. Syftet med studien var att förmedla kunskap och förståelse om transsexualism genom att studera interaktionen mellan familjemedlemmarna och hur de upplever verkligheten i en förändringsprocess. Syftet grundar sig på tankar och reflektioner om dessa familjers utsatthet och vad det inneburit för dem. Intervjuer har genomförts tillsammans med familjemedlemmarna och sammanfattas i uppsatsen.Med utgångspunkt från ?Vad är transsexualism?? och systemisk teori får man en uppfattning om hur familjen upplevt och hanterat processen, vilken betydelse familjen haft för individen och hur familjen har upplevt vårdprocessen och samhället i övrigt.Resultaten från intervjuerna pekar på att familjerna har upplevt stigmatisering och utanförskap.

Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret? Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

Syftet med rapporten är att följa upp implementeringen av vuxenpsykiatrins vårdprogram ?Barn till psykiskt sjuka? i Landstinget Dalarna som antogs i september 2005. Metoden för uppföljningen var en enkätundersökning som besvarades av totalt 46 anställda inom vuxenpsykiatrin. Enkäten bestod av 20 frågor med möjlighet till kommentarer. Respondenterna som deltagit i undersökningen har uppdrag som barnpilot eller som enhetschef/verksamhetschef.Barnpiloten har särskilt ansvar för att bevaka barnperspektivet. Studien visar att både barnpiloter och chefer är överens om att det finns en god kännedom om vårdprogrammet inom verksamheten samt att kunskapen som vårdprogrammet vill förmedla är relevant. Resultaten visar att cheferna generellt har en mer positiv bild av implementeringen än barnpiloterna.  Barnpiloterna ser dock ett större behov av kompetensutveckling än cheferna men alla är överens om att fler utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring barn och familjesamtal behövs.

Depression är en sjukdom som 15-20% av befolkningen någon gång kommer att drabbas av.Vid behandling av depression används, förutom psykoterapi och elektrokonvulsiv behandling (ECT), antidepressiva läkemedel. De flesta läkemedlen påverkar serotoninåterupptag, men dåserotonin har effekt på andra ställen i kroppen än hjärnan kan det uppstå biverkningar. Vidmånga eller långvariga depressioner kan det bli aktuellt med långtidsbehandling. Riskerna medlångtidsbehandling är inte helt kända, och därför har i denna studie effekterna avlångtidsbehandling med antidepressiva läkemedel undersökts. Detta gjordes med hjälp av enlitteraturstudie utifrån frågeställningarna ?vilka effekter har långtidsbehandling medantidepressiva läkemedel på hjärt-kärlsystemet och frakturrisk?? och ?har långtidsbehandlingmed antidepressiva läkemedel några effekter på depressionssjukdomens prognos?? Studienvisar att antidepressiva läkemedel kan öka risken för frakturer samt påverka hjärt-kärlsystemet,samt att mekanismerna bakom detta fortfarande är oklara..

Purpose/Aim: Our purpose with this study is to examen the differences in communication between digital immigrants and digital natives, how the digitization has changed our way to communicate in an interpersonal matter.Main Results: Through our study we have concluded that barriers do exist between students (natives) and teachers (immigrants), but not to the extent we first predicted. The digitization has resulted in a change in the way we communicate and our relation to each other. But in a purely communicative matter, the digitization hasn?t made it harder for natives and immigrants to understand each other, but it has contributed to new vocabulary and the use of the language. New codes has been developed, but thanks to the younger generations ability to adapt to change - this linguistic difference it is not a problem for the understanding of the code used by the immigrants.

Patienter med borderline personlighetsstörning upplever svårt lidande; självskadebeteende och suicidbeteende är vanligt.  Ett flertal studier visar att patienterna löper hög risk att avbryta behandling i förtid. Det är således angeläget att motivera denna grupp att inleda och fullfölja behandling. Self-Determination Theory skiljer på inre och yttre motivation och pekar på att en patient som drivs av inre motivation har bättre förutsättningar för psykoterapi. En enkät- och intervjustudie genomfördes med patienter som deltog i en psykoedukativ introduktionskurs inför behandling med mentaliseringsbaserad terapi. Syftet var att deskriptivt undersöka påverkan av psykoedukation på behandlingsmotivationen hos patienter med borderline personlighetsstörning.