Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Detta examensarbete redovisar en förstudie som genomförts med målet att belysa nuvarande hantering av tjälrestriktioner inom Vägverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslå en fortsatt verksamhet inom området för att komma tillrätta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som bör ställas på en e-infrastruktur som ska stödja verksamhetsprocesser inom transportområdet.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid Vägverkets regioner och vid Vägverkets huvudkontor. IT-frågor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till området. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med stöd av metoden Förändringsanalys enligt FA/SIMM, främst verksamhets-, problem-, mål- och styrkeanalys.

Detta examensarbete redovisar en förstudie som genomförts med målet att belysa nuvarande hantering av tjälrestriktioner inom Vägverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslå en fortsatt verksamhet inom området för att komma tillrätta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som bör ställas på en e-infrastruktur som ska stödja verksamhetsprocesser inom transportområdet.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid Vägverkets regioner och vid Vägverkets huvudkontor. IT-frågor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till området. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med stöd av metoden Förändringsanalys enligt FA/SIMM, främst verksamhets-, problem-, mål- och styrkeanalys.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi C, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Ekonomistyrning, 2FE13E, VT 2014.Författare: Robin Arnefjord, Erik Davidsson & Alexander PerssonHandledare/Examinator: Petter BoyeMedbedömare: Jan AlpenbergTitel: Capellagården ?Hur samarbeten och nätverk kan bidra till ökade intäkter Bakgrund: Capellagården är en fristående internatskola på södra Öland som likt många andra skolor av detta slag brottas med knappa resurser. Detta har lett till att Capellagården eftersökt alternativa sätt att effektivisera användningen av tillgängliga resurser samt genom nya samarbeten och nätverk hitta nya intäkter.Syfte: Syftet är att beskriva hur samarbeten och nätverk kan öka intäkternaför en skola som Capellagården. Detta görs i tre steg där vi inleder med att beskriva dagens situation för att sedan studera liknande skolor och slutligen identifiera utvecklingsmöjligheter.Metod: I studien så har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt samt en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin har huvudsakligen hämtats från intervjuer med företrädare för tre hantverksskolor.Slutsats: Vi kan konstatera att Capellagården kan dra lärdom av andra skolors sätt att arbeta med samarbeten och nätverk för att öka intäkterna.Exempelvis genom att användning av benchmarking.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Samarbeten mellan näringsliv och mindre konventionella samarbetspartners såsom olika bistånds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte är därför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör är Sida, en myndighet vars verksamhet delar många karaktärsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundärdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter är delad monetär risk, möjlighet att tillämpa CSR, tillgång till tillväxtmarknader, expertis, affärsutveckling, legitimitet, olika nätverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgång till företagens kärnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och långsiktighet.

Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies? often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger?s will.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att med Decuma som utgångspunkt kartlägga de möjligheter och svårigheter, som är specifika för ett born globalföretags förmåga att skapa en konkurrenskraftig position. METOD: Uppsatsen bygger på en fallstudie av Decuma för att få djupare insikt i problematiken kring born globals och hur de kan uppnå konkurrensfördelar genom strategiska relationer. Vi presenterar en bred fallstudie som sedan analyseras med utgångspunkt från vår teoretiska referensram som berör internationaliseringsprocessen för små hig-tech företag med behov av samarbeten och relationer. SLUTSATSER: För att ett born globalföretag ska kunna skapa möjligheter på en global marknad är det viktigt att de har förmåga att bibehålla sin flexibilitet trots att de får större krav från marknaden i takt med att de växer. Det är även viktigt att företaget kan erbjuda en specialiserad och kundanpassad produkt.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Syftet med denna studie är att dels undersöka hur små turismaktörer som Stockholm Ghost Walk, Icebar samt Takvandring Sverige arbetar med sin marknadsföring. Dels undersöks även om och hur dessa aktörer samarbetar med Stockholm Visitors Board (SVB) i marknadsföringsfrågor.I denna studie har kvalitativ metod tillämpats, där intervjuer med en representant från respektive företag och innehållsanalyser av deras webbkanaler har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten är till stor del hämtad ur Jörgen Elbes samt Yvonne von Friedrich Grängsjös avhandlingar om destinationsmarknadsmarknadsföring genom samarbete. Empirin visar att de tre aktörerna generellt har uppfattningen att de sköter sin marknadsföring själva och att SVB endast samarbetar med Stockholms största aktörer. Denna uppfattning delas med SVB.

Bakgrund och problemdiskussion: En festival är inte bara en kulturell upplevelse, utan i många avseenden även en marknadsplats. Den är en arena där artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i många fall, mot stora ersättningar. Festivalen är även en marknad för leverantö-rer där de kan marknadsföra och sälja sina produkter och tjänster. Festivalen är inte bara en del av musikindustrin, där arrangörer av livespelningar har ansetts fått en allt viktigare roll under se-nare år, utan är också att betrakta som en typ av projekt där Interorganisatoriska samarbeten är nödvändiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrån frågeställningen:? Hur utformar och använder festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och använder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de många aktörer som är nödvändiga för projektet genomförande.

Många företag väljer idag att avyttra och sälja enheter som ligger för långt ifrån deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, där många olika aktörer är inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad måste samarbeta med andra aktörer, i så kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering är det inte ovanligt att enheter dessutom säljs till verksamheter i andra länder, där samarbete mellan parter forsätter. Ekonomistyrning över organisationens egna gränser blir därmed allt viktigare.

Olika former av allianser har numera börjat utvecklas och bli allt mer vanliga. Eftersom det kan vara svårt att höras och synas försöker företag i allt större utsträckning göra det i nya sammanhang. Den mättade marknaden driver företag till att särskilja sig, vilket ofta med enklaste medel görs med deras varumärken. Varumärken är en stor resurs som används i detta syfte, och de får en allt större attraktionskraft. Företag som är mer varumärkesinriktade har också visat sig vara mer framgångsrika.Den här undersökningen avser behandla co-branding, som uppstår när två företag med distinkta varumärken inom samma eller olika branscher väljer att samarbeta.