Voice-over-IP (VoIP) är en samling teknologier för transport av digitaliserat tal över IP-nätverk. Den mest kända applikationen för VoIP-teknik är Internettelefoni. Processorer och gränssnittskretsar som kan realisera ett VoIP-system har utvärderats för användning i produkter med låga produktionsvolymer spridda över flera år. Komponentkostnad, utvecklingskostnad och även hur länge komponenterna kommer att tillverkas är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Resultatet av studien är att generella signalprocessorer av den nya generationen, med arkitekturförbättringar som ger mer microcontrolleregenskaper, är de bästa kandidaterna.

Ämnet för uppsatsen är att undersöka vilka kommunikationsverktyg gymnasieelever på Kungsmadskolan i Växjö använder sig av för att kommunicera på Internet, vilka motiv som ligger bakom valet av kommunikationsverktyg och det fortsatta användandet. Uppsatsen inriktar sig på fem olika typer av kommunikationsverktyg: chatt, Internetforum, community, Internettelefoni och e-post. Undersökningens syfte är föreståelseinriktat, vilket innebär att vi ämnar att undersöka och förstå vilka motiv som avgör gymnasieelevernas val. Vi har valt en kvalitativ metod för vår undersökning. Vi har genom diskussion med två stycken fokusgrupper indelade i en med bara killar och en med bara tjejer från Kungsmadskolan i Växjö samlat in empirisk data.

År 2006 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fått stor uppmärksamhet främst på grund av den integritetskränkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebär att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekämpande syfte. Våren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och därmed blivit lagd på is i ett år, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krävs av Sverige att införa detta tvångsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gången, då Sverige första gången inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter på miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrån behov samt hur den integritetskränkning som direktivet medför har rättfärdigats.

Enda sedan den först introducerades på 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen människor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 år, och idag är det vanligare med en mobiltelefon än en fast telefon. En populär variant av mobiltelefonen är den så kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjänster än i en traditionell mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, så kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP är främst att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria vilket gör dessa tjänster utmärkta för långdistanssamtal. I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP växer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intäkter.

År 2006 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fått stor uppmärksamhet främst på grund av den integritetskränkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebär att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekämpande syfte. Våren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och därmed blivit lagd på is i ett år, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krävs av Sverige att införa detta tvångsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gången, då Sverige första gången inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter på miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrån behov samt hur den integritetskränkning som direktivet medför har rättfärdigats.

Internet är världens största datornätverk och har skapat nya möjligheter för kommunikation,men även för handeln. E-handel står för elektronisk handel och syftar till processen av attköpa, sälja och utväxla produkter och tjänster via Internet. De första webbutikerna i Sverigeöppnade år 1997 och ansågs ha en stor tillväxtpotential. Branschen drabbades dock avproblem och kallas idag för ?IT bubblan?.