I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har utvecklats av Marsha Linehanför behandling av självmordsnära personer med diagnosenBorderline personlighetsstörninig, även kallad Emotionellt instabilpersonlighetsstörning. DBT med tonåringar har visat goda resultatoch börjar nu införas i Sverige. Färdighetsträning i grupp är enviktig komponent i behandlingen. Syftet med undersökningen varatt kartlägga hur färdighetsträningen kan modifieras för att bättrepassa ungdomars förutsättningar. Intervjuer med tonåringar ochterapeuter inom BUP i Uppsala visade att de unga deltagarnasmotivation till aktivt deltagande ofta brister pga.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet- administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d = 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d = 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d = 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås.

Föreliggande uppsats fokuserar, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, på varför studenter väljer att läsa en Internetbaserad distanskurs i pedagogik på C-nivå och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestående av en genomgång av tidigare forskning samt litteratur i ämnet, dels vad gäller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lärsamhället idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats där studenterna fått besvara en elektronisk enkät via nätet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att läsa pedagogikkursen som Internetbaserad distanskurs är kvinnor, 30 år eller äldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar även att kursdeltagarna är nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör.

Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet.

Detta arbete undersöker ACT och ställer frågan om terapiformen kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Ett material bestående av 53 vetenskapliga artiklar undersöktes med en tematisk innehållsanalys för att få en bred och aktuell bild av ACT i avseende på teori, praxis och människosyn. Resultatet sattes in i en psykologihistorisk kontext i allmänhet och en beteendepsykologiskt kontext i synnerhet. Det som talar emot ACT som en existentiell beteendeterapi är främst bristen på oppositionella inslag och kritik av den vetenskapliga normen. I andra vågskålen placerar resultatet det holistiska perspektivet samt synen på människan som ickedeterminerad.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Världshälsoorganisationen klassar övervikt och fetma som ett av det största globala hälsoproblemen i modern tid. Forskning visar att den konventionella fetmabehandlingen är otillräcklig eftersom den enbart leder till tillfällig viktminskning. Kognitiv terapi har vuxit fram som ett alternativ till den konventionella fetmabehandlingen. Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturöversikt undersöka om kognitiv terapi fungerar som behandlingsmetod mot övervikt och fetma ur ett långsiktigt perspektiv. Den frågeställning som formulerades i anknytning till syftet var: Har deltagare som behandlats för övervikt och fetma med hjälp av kognitiv terapi lyckats behålla sin reducerade vikt vid uppföljning minst ett år efter avslutad behandling? Resultaten visar att kognitiv terapi i tre av studierna var mer effektiv på lång sikt i jämförelse med andra behandlingsformer.

Dialektisk beteendeterapi, DBT, har visat lovande resultat för vuxna med borderline personlighetsstörning (BPS) men ej utvärderats som behandlingsform för ungdomar. DBT erbjöds ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och utvärderades i en pilotstudie. Studien omfattade initialt 43 patienter och av dem fullföljde 35 stycken behandlingen. Utvärderingen innefattade deras psyykiska mående före och efter behandling, deras upplevelse av verksamma komponenter och hur suicid och självskadebeteende förändrats under behandlingstiden. Mätningar har gjorts före och efter behandling och tyder på att DBT har förbättrat gruppens mående.

Uppsatsen behandlar teorin om kognitiv dissonans och dess effekter på attityder. Teorin om kognitiv dissonans beskriver bland annat att man strävar efter att handla konsekvent med sin attityd. Handlar man inkonsekvent kan man uppleva dissonans.Syftet med undersökningen var att mäta attitydförändring utifrån kognitiv dissonansteorin. Vi undersökte detta med experimentmetod och enkäter där vi med hjälp av 77 personer mätte attityder till olika organisationer före och efter en påverkan från vår sida.Våra analyser visade inga signifikanta effekter av attitydförändring i experimentet. Vår främsta förklaring till detta är den kognitiva dissonansen vi försökte skapa blev för liten och att andra motivationsfaktorer påverkade resultatet för mycket..

Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband.