År 2007 dog 330 barn mellan Ă„ldrarna noll till fyra Ă„r i Sverige. NĂ€r ett barn dörbeskriver förĂ€ldrar att de förlorar en del av sina liv. FörĂ€ldrars sorg kan uttryckas pĂ„flera olika sĂ€tt. FörĂ€ldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svĂ„righeter i mötet med förĂ€ldrar i sorg.

Databaser och databassystem Àr grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett sÀkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som anvÀnder dem.I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier anvÀnds inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden Àr det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system.Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns pÄ databasomrÄdet. DÀrefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjÀlp av telefonintervju som metod för att samla in material.Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utstrÀckning kommer att anvÀndas i Ànnu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem dÀr kostnaden endast Àr ett av dessa..

Sociala medier och communities har blivit en del av de flesta konsumenters vardag. Företag anvÀnder internet som medium för att bygga upp lojalitet och nÀtverka med sina kunder och i förlÀngningen nÄ framgÄng. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett onlinemagasin kan bygga nÀtverk och skapa relationer till sin mÄlgrupp för att bli framgÄngsrikt. FramgÄng pÄ internet handlar om att fÄ fler besökare till hemsidan och dÀrför vill vi förstÄ vad det Àr som gör kunder lojala nÀr det kommer till anvÀndandet av internethemsidor inom mode.Det saknas forskning kring hur nÀtverkande inom mode kan skapa kundlojalitet pÄ internet, och det tomrummet Àmnar vi fylla. Genom att anvÀnda oss av en forskningsmodell för ?kundlojalitet genom nÀtverkande?, har vi kunnat ta fram diskussionsfrÄgor som vi lÄtit tre fokusgrupper diskutera.

Den teknologiska utvecklingen har gjort Internet till ett kraftfullt verktyg inom marknadsföring dÄ Internetbaserade tjÀnsteföretag kan samla in, lagra, förflytta och analysera stora mÀngder information om InternetanvÀndare. Detta har samtidigt skapat en debatt huruvida Internetbaserade tjÀnsteföretag samlar in för mycket information om dess anvÀndare och om det kan anses göra intrÄng pÄ deras privacy. Syftet med denna uppsats Àr att analysera huruvida det existerar en problematik rörande informationsinhÀmtning pÄ Internet vid anvÀndning av tjÀnster och i sÄdana fall vilka effekter denna problematik skulle kunna generera för Internetbaserade tjÀnsteföretag. SekundÀrdata samt tvÄ intervjuer har legat till grund för vÄrt empiriska material. Litteraturstudien innefattar olika akademikers Äsikter och Àr inhÀmtade frÄn böcker och akademiska artiklar.

Syfte: VÄr tanke med uppsatsen var att undersöka hur tidningsannonsen utvecklats inom fastighetsmÀklarbranschen de senaste Ären, samt att försöka se trender för mÀklarnas annonsering i dagspress. Dessutom ville vi undersöka vilken roll varumÀrkesuppbyggnad kan ha i framtida tidningsannonsering i en bransch dÀr internet spelar en allt större roll. AvgrÀnsning görs till UppsalaomrÄdet.Metod: Genom ett hermeneutiskt synsÀtt har vi insamlat vÄra primÀrdata frÄn fyra kvalitativa intervjuer med branschaktiva, dels fastighetsmÀklare och dels en tidningsrepresentant. VÄra sekundÀrdata har vi inhÀmtat frÄn tidningsartiklar, tidigare uppsatser inom ÀmnesomrÄdet samt facklitteratur. Efter utförda intervjuer har dessa sammanstÀllts och vi har jÀmfört resultaten av dessa med vÄrt teoriunderlag.Resultat och slutsats: VÄra intervjuer visade att profilering var det enda egentliga syftet med tidningsannonsen idag.

Med utgÄngspunkt ur en grÀnsöverskridande kontraktsrÀttslig tvist, baserad pÄ ett webbrelaterat avtal - dÀr bestÀllning, betalning och leverans av digitala produkter skett via Internet, utreds ur ett svenskt internationellt privat- och processrÀttsligt perspektiv, frÄgan om en Internethemsida kan utgöra ett driftstÀlle vid bedömningen av domsrÀtt och tillÀmplig lag. I uppsatsen har inte behandlats frÄgor om erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar eller de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillÀmpas pÄ sjÀlva tvistefrÄgan. Genom anvÀndande av traditionell juridisk metod konstaterar vi att en hemsida, beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna anses utgöra ett driftstÀlle enligt de befintliga lagvals- och domsrÀttsregler uppsatsen behandlat. RÀttslÀget Àr dock oklart. HÀnsyn mÄste Àven tas till de speciella sÀrdrag Internet besitter, bl.a.

Denna uppsats Àr en attitydinriktad genusstudie med fokus pÄ internetkommentarer. Det huvudsakliga syftet Àr att ta reda pÄ om det finns skillnader i hur mÀnniskor uppfattar en manlig kommentarsskribent jÀmfört med en kvinnlig och om dessa skillnader gÄr att knyta till genus, samt om de överensstÀmmer med tidigare liknande forskning. Metod och material i undersökningen Àr enkÀter inspirerade av matched guise-tekniken, som delats ut till 60 försökspersoner dÀr hÀlften Àr mÀn och hÀlften Àr kvinnor. I enkÀten fÄr försökspersonerna lÀsa tvÄ olika kommentarer dÀr den ena Àr undertecknad en man och den andra en kvinna. Hypotesen för undersökningen Àr att tydliga skillnader i uppfattningar av den manliga skribenten jÀmfört med en kvinnliga ska synas, och dÀrmed följa ett snarlikt mönster som tidigare undersökningar av samma slag.

Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur nÄgra webbyrÄer uppfattar de programmeringssprÄk, mÀrksprÄk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, frÀmst med avseende pÄ webbutveckling. Jag ville Àven ta reda pÄ vad webbyrÄerna anser om mÀrksprÄket XML och vad som kommer ske i framtiden inom omrÄdet Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyrÄerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.För att besvara denna problemstÀllning intervjuade jag sju stycken webbyrÄer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:- De sprÄk som anvÀnds pÄ webbsidor Àr frÀmst HTML och olika script-sprÄk.- Standardisering av mÀrksprÄk Àr viktigt för företagen.- MÀrksprÄket XML kommer att anvÀndas först dÄ det blivit en pÄlitlig standard.- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och vÀxa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning sÄsom TV-n.- De flesta problem som uppstÄr vid utvecklingen av ny teknik Àr frÀmst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webblÀsare..

UpphovsrÀtten stÄr inför kraftigt förÀndrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av mÄnga upphovsrÀttsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rÀttighetsinnehavare ser hur deras ensamrÀtter missbrukas. Dessa Àr problem som förutses bli allt mer pÄtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler fÄr snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hÀngt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand pÄ de situationer som uppstÄtt. Samtidigt har allmÀnheten hunnit vÀnja sig vid en tillgÄng till musik, film och bilder via Internet.

Social media on the internet allows both public and private actors to communicate with each other. The aim of this qualitative study is to explore the relationship between the public and the private in social media on the internet, specifically with emphasis on the identities which are shaped in this relationship. The social media explored in this study is the micro blog Twitter. Data was collected from the pages of three public and private actors on Twitter, specifically with concern to their interaction with public and/or private actors. The data was analysed with support in sociological theories on modernity, identity, self-identity, socialisation and Erving Goffman's theories on everyday expression.

I takt med att Internet blir mer och mer tillgÀngligt och att informationsmÀngden pÄ Internetkonstant ökar, har ett behov för rekommendationssystem uppkommit. Ett problem pÄ internet Àratt veta vem och vad man kan lita pÄ. Ett sÀtt att komma runt det hÀr tillitsproblemet Àr attanvÀnda sig av social media. Samtidigt har sociala medier stÀndigt ökat i populÀritet de senasteÄren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur rekommendationssystem och socialamedier kan dra nytta av varandra samtidigt som ett praktiskt problem om att fÄrekommendationer frÄn sina (online) vÀnner löses.

This qualitative study is based upon interviews with librarians. It investigates the librarians? opinions on material adapted for disabled people and examines strategies used to market user friendly services for the disabled. The study explores librarians? views about streaming directly on the internet.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka bakomliggande krafterna som gör att mÀnniskor anvÀnder Blocket och se vilka strategier som kan anvÀndas för att bryta dessa krafter..

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvĂ„r. År 2008 Ă€ndrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i mĂ„ttlig mĂ€ngd. Syfte: Att undersöka vilka attityder förĂ€ldrar uttrycker pĂ„ förĂ€ldraforum angĂ„ende alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka förĂ€ldrainriktade webbsidor för att hitta inlĂ€gg om förĂ€ldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlĂ€gg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, frĂ„n tre förĂ€ldraforum ut.

The purpose of this essay is to examine how high school students (age 13 to 19) search for information on the web and in databases. Furthermore, it aims to look into how critical of sources they are. The questions asked was: how the students search for information in digital media? Which kind of sources do the students use? How they evaluate the information they find? Do they get any education in information retrieval and source evaluation? To answer these questions students were interviewed in groups about their information retrieval behavior. Furthermore two school librarians were interviewed about their experience of the students? information retrieval.During the interviews it was clear that the students had received quite sparse instructions on the subjects of information retrieval and criticism of the sources.