Syftet med studien Àr att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppvÀxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frÄgan har vi anvÀnt oss utav sjÀlvdeklarationsenkÀter som respondenter har besvarat vid 15 Ärs Älder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundÀrdata frÄn Karolinska Institutet som har genomförts pÄ tvillingar, vilka har följts upp under flera Är. Denna studie utgÄr dock enbart frÄn sjÀlvdeklarationsrapporterna frÄn 15 Ärs Älder. UtifrÄn syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppvÀxten och sjÀlvdeklarerade antisociala beteenden vid 15 Ärs Älder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.

Hur vi Àn lever vÄra liv sÄ pÄverkar det alltid naturen runt omkring oss pÄ nÄgot sÀtt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utstrÀckningar inverkar pÄ naturen. Idag pÄgÄr en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som mÀnniskors fotavtryck har satt pÄ Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utstrÀckning beror pÄ vÄra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har pÄbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hÄllbara samhÀllen.I det hÀr arbetet jÀmförs tvÄ aktörers texter angÄende deras relation till naturen.

Sedan slutet av 1920-talet har Sverige haft ett starkt samband mellan företags redovisning och deras beskattning. Sambandet innebÀr att beskattningen bygger pÄ det som framkommer i företagets rÀkenskaper. PÄ 1980- talet uppstod en debatt huruvida denna koppling skulle finnas kvar i det svenska systemet eller om det vore bÀttre att frikoppla beskattningsreglerna frÄn reglerna för redovisningen. Sambandet berörde ursprungligen mÄnga olika redovisningsomrÄden men debatten har medfört att enskilda omrÄden successivt har getts Ätskilda regleringar. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den pÄgÄende harmoniseringsprocessen internationellt pÄverkar den Svenska redovisningen och dess koppling till beskattningen samt att undersöka vilka för- respektive nackdelar som finns med en frikoppling mellan omrÄdena VÄr studie Àr utformad som en attitydstudie dÀr tre stycken intervjuer genomförts för att erhÄlla information om hur sambandet uppfattas i praktiken.

Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.

Syfte Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur revisionen av företag pÄverkas dÄ företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter pÄ omrÄdet, Àmnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig pÄ den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vÄrdteam har i hÀlso- och sjukvÄrden fÄtt ett stort genomslag, bÄde i Sverige och internationellt. Stora förvÀntningar ligger pÄ arbetssÀttet, dÄ det ska effektivisera, ge adekvat vÄrd snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vÄrdteamet beskrivs utifrÄn en definition som: en grupp av samverkande hÀlso- och sjukvÄrdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vÄrd av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vÄrdteam i förhÄllande till patientsÀkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva vÄrdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vÄrdteamet inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur de ansvariga för jÀmstÀlldhetsarbetet pÄ Folksam arbetar med jÀmstÀlldhet. Syftet Àr Àven att undersöka vilka normer och kulturer som kan pÄverka deras jÀmstÀlldhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tvÄ stycken som arbetar internt, med att fÄ just Folksam mer jÀmstÀllt, och tvÄ stycken pÄ Folksam som arbetar externt, med att fÄ andra företag bÄde i Sverige och utomlands att bli mer jÀmstÀllda. Slutsatsen Àr att respondenterna pÄ Folksam blir pÄverkade av normer frÄn till exempel politiken, för att politiken krÀver att de ska vara jÀmstÀllda, men ocksÄ för att deras kunder vill det. Det Àr Àven en lönsamhetsfrÄga samt en mÀnsklig rÀttighet och dÀrför vill de Àndra den rÄdande normen.

Storvuxna musslor i sötvatten (stormusslor) kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagÄng i sÄvÀl Sverige som hela vÀrlden. Tidigare undersökningar i Sverige och andra delar av vÀrlden visar pÄ en kraftig tillbakagÄng och brist pÄ en fungerande föryngring hos arterna flodpÀrlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig mÄlarmussla (Unio crassus). I tidigare undersökningar i Sverige har fokus frÀmst varit att försöka kartera arternas förekomst och utbredning, men inte dess föryngring. Syftet med denna studie Àr att undersöka föryngringen av samtliga arter stormusslor i vattensystemen Tidan, Lidan och MariedalsÄn i VÀstra Götalands lÀn. Sju lokaler valdes selektivt ut för att representera nÄgra av de bÀsta i de tre vattensystemen.

Stroke Àr den vanligast förekommande sjukdomen i Sverige med cirka 30 000 insjuknanden per Är. Ur ett svenskt och internationellt perspektiv Àr stroke den största orsaken till en icke medfödd funktionsnedsÀttning hos vuxna individer. Motorisk funktionsnedsÀttning efter stroke pÄverkar patienters förmÄga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Det inverkar pÄ patienters upplevelse av livet och livskvalité. En begrÀnsning av kroppskontroll medför Àven en förÀndrad relation till kroppen.

Dagens normgivning inom redovisning Àr komplex dÄ det rÄder flera parallella regelverk vÀrlden över. Regelförenkling Àr ett aktuellt omrÄde bÄde internationellt och i Sverige. För att uppnÄ en förenklad normgivning inom redovisning i Sverige har BokföringsnÀmnden förÀndrat sin inriktning pÄ normgivningen. Företagen ska nu delas in i fyra olika kategorier och sÀrskilda regelverk ska ges ut för vardera kategori. Regelverket för den första kategorin trÀdde i kraft den 1 januari 2007 och omfattar enskilda nÀringsidkare.

I början av 2000-talet intrÀffade flera stora revisionsskandaler i vÀrlden vilket ledde till en förtroendekris för revisioner. ISA implementerades som ett svar pÄ 2000-talets revisionsskandaler som uppmÀrksammats internationellt och syftar till att förbÀttra revisionens kvalité och likformighet i vÀrlden. Syftet med studien Àr att förstÄ vilka upplevelser revisorer har om implementeringen av ISA genom att beskriva och analysera revisorernas upplevelser av vilka effekter implementeringen av ISA medfört pÄ revisionskvalitén. Problemformuleringen som studien utgÄtt frÄn Àr följande: Hur upplever revisorer att revisionskvalitén har förÀndrats sedan ISA implementerades i Sverige? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med en abduktiv strategi dÄ bÄde den teoretiska referensramen och det empiriska materialet varit utgÄngspunkt för vÄr studie.

Sedan 50-talet har det diskuterats hur vida fysioterapeut Àr en bÀttre titel för sjukgymnaster. I december 2013 fattade Sveriges Riksdag beslut om att fysioterapeut blir ny skyddad yrkestitel. Sjukgymnast har sedan lÀnge varit en etablerad yrkestitel men ?fysioterapeut? Àr mer internationellt och framhÀver yrkets promotiva och preventiva egenskaper bÀttre Àn vad ?sjukgymnast? gör. FÄ studier Àr gjorda pÄ hur allmÀnheten uppfattar yrket.

Uppsatsen granskar talet om erfarenheter frÄn internationella övningar ? hur de vÀrderas och pÄverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jÀmför ocksÄ uppfattningar ? om vilka kunskaper och erfarenheter som Àr viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext ? mellan de med respektive de utan egen erfarenhet frÄn internationellt övningsdeltagande. Syftet Àr att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner.För att granska talet anvÀnds diskursanalys som metod.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete Àr att grönomrÄden i staden har en viktig betydelse bÄde utifrÄn ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. UtifrÄn fallstudien gÄr det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönomrÄdens betydelse förstÄs och hur det anvÀnds i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som Àr involverade i projektet, om grönomrÄdens betydelse men att det finns svÄrigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhÀllet vÀger tyngre och kan motiveras starkare..

Utbildningen i idrott och hĂ€lsa ger möjligheter till att stĂ€rka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mĂ„ngkulturellt och internationellt samhĂ€lle (Lpo 94). Fotboll har lĂ€nge varit den sport som pĂ„ allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kĂ€rlek till sporten. Överallt i vĂ€rlden, oberoende av etnicitet och religioner, har mĂ€nniskor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan? Utbudet av vĂ€rldens största sport Ă€r givetvis stort Ă€ven i skolan eftersom efterfrĂ„gan krĂ€ver det.