Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka olika alternativ till organisation av futsal i Sverige inom och utanför Riksidrottsförbundet (RF). Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur organiseras futsal internationellt? Vilka alternativ finns till organisation av futsal inom RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Vilka alternativ finns till organisation av futsal utanför RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Hur ser organisationen av futsal ut i Norden? Hur har andra nyligen etablerade idrotter organiserats i Sverige och varför?MetodStudien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med personer som representerar skilda idrottsorganisationer med betydelse för organiserandet av futsal. Intervjuerna är genomförda med en hög grad av strukturering och en låg grad av standardisering.ResultatDen internationella situationen med två skilda organisationer för futsal påverkar de nationella organisationsalternativen. Det alternativ som är aktuellt i dagens läge inom RF är inträde i Svenska fotbollförbundet (SvFF).

I avsaknad av ett existentiellt hot påbörjades efter kalla krigets slut en transformation av de europeiska försvarsmakterna. Den europeiska integrationen skulle öka staternas säkerhet varpå försvarbudgetarna sakta krympte samtidigt som EU:s fria rörligheter även förenklade rörligheten av skadliga och oönskade element. Kombinationen av bristande ekonomi och en utökad hotbild krävde flexibla och kostnadseffektiva förband. Försvarmakten deklarerade under perioden "strategisk timeout" där den strategiska försvarsplanering reducerades till ett minimum i syfte att istället identifiera Försvarsmaktens framtida förmågor samt vilka förband som skulle bistå med förmågorna. Den ursprungliga ambitionen reducerades kraf-tigt av krympande försvarsanslag och stor påverkan av regional- och industripolitik.

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.

Frihandelsåren fr.o.m. ca 1846-1880 utgör bakgrund till studien. Med utgångspunkten att havre var det mest inkomstbringande sädesslaget på den internationella marknaden, används det här som en måttstock på kommersiellt beteende och medvetenhet. Nio skånska socknar med självägande bönder jämförs med varandra och med de tre gods som även ingår i stuiden. Tillsammans representerar de olika produktionssätt och geografiska områden..

Miljöfrågorna och miljöarbetet har förändrats under de senaste åren och det har blivit uppenbart att något måste göras för att begränsa människans miljöpåverkan. I Rio, 1992 hölls FN:s konferens för hållbar utveckling och grunden för det internationella tänkandet om det ?uthålliga samhället? lades och gav genomslagskraft även i Sverige. Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som jobbar för att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom ramarna för en hållbar utveckling och det uthålliga samhället..

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet. Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster. LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har gränsöverskridande placeringar i utländska tillgångar underlättats och blivit en alltmer ökande trend bland världens investerare. Vid en närmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det är som driver respektive repellerar investerare från investering i utländska marknader. Främst har svenska investerares inställning till och aktivitet på utländska marknader med avseende på direktägda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestäms av marknadsrelaterade riskkomponenter såsom likviditetsperspektivet och skatteläget, men även den personliga utgångspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare är ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut såsom den långsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestämda läget, som gör en fastighet känslig för miljö ? och omgivningspåverkan till följd av politisk instabilitet och områdesspecifika omvälvningar.

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utåt under 1990-talet är en indikation på att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras två faktorer som påverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att båda faktorerna tycks bidragit till sämre matchningseffektivitet under 1990-talet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspåinflationen bättre jämfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata från1993 till och med 2005 har använts. Gapmåtten skapas med två olika metoder,en linjärregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell används föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvänds är ett kvartal, fyra kvartal samt åtta kvartal.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt.

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemsländernas utrikes och säkerhetspolitik gentemot omvärlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har både misslyckats att samordna sina medlemsländers politik och att framgångsrikt använda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser på GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag använt mig av har varit realismen som beskriver att stater är de primära aktörerna på den globala scenen.Mycket av GUSP har gått ut på främst att EU ska visa handlingskraft mot omvärlden och även som ett diskussionsforum bland de egna medlemsländerna..

With a base in Ian Manners? theory about Normative Power Europe ? that the European Union is to be seen as a normative power instead of a civilian or military ? this paper seeks to contribute to the discussion about identity by examine the normative elements of the union?s policies towards Russia between 1997 and 2013. Which norms are most important and how does the diffusion look? The findings show that democracy, rule of law and respect of human rights are among the most diffused norms, and this is more than often done by using the Russian interest in economic progress. Over time the European Union has taken on a more critical approach against Russia, while still appreciating their prosperous relation when it comes to trade and energy.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..