I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jämföra Sveriges försvar mot ett urval av andra länders försvarsmakter, nämligen EU- och NATO-länderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende på kostnadseffektivitet och fokus på output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i västvärldens försvarsmakter under senare år. Vidare genomförs en kvantitativ jämförelse mellan värnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att länder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: värnpliktsbemanning av stående styrkor, värnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna särskiljs genom kvantitativa data, dels andelen värnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken på reserverna i relation till de aktiva styrkorna. Två olika outputmått har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-länderna också storleken på de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser.

Under året 2006 exporterades krigsmateriel från Sverige för närmare 10,4 miljarder kronor. Mottagarländer av krigsmateriel från Sverige under det året var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.Detta kan ses på olika sätt. Vissa ser på detta som ett sätt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar således till att främja en framtida säkerhet för Sverige, vilket är en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, å andra sidan, ifrågasätter det moraliska i att samarbeta med länder vilka befinner sig i en eller flera väpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform.

Sedan den första januari, 1995 då Sverige blev en del av EU-samarbetet, har medlemskapet i unionen varit en debatterad fråga. I folkomröstningen 1994 röstade 52,3% (SCB) av svenska folket ja, men befolkningen i Norrbotten sa hela 64,6% nej till ett EU-tillträde. Det innebär att majoriteten av norrbottningarna inte har bidragit till svenskarnas samtycke till medlemskapet. Syftet med uppsatsen är att utifrån EU: s grundläggande mål och intentioner, undersöka EU:s legitimitet i Norrbotten. Ett legitimitetsunderskott i Norrbotten för EU-medlemskapet bör innebära att människors värderingar och normer inte överensstämmer med unionens politik.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö.

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalår. Detta år stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting på den samhälleliga agendan.Politiska kommentatorer är en utmäkande grupp journalister på framväxt som sällan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och därmed ökar även deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig ämnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angeläget och väsentlig område att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur väljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text.Syftet med studien är att underso?ka hur politiska kommentatorer använde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskälla med fokus på större delen av supervalåret 2014.269 artiklar studerades med en kvantitativ innehållsanalys.

Studien utgör en analys av Malmö stads samråd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan är den internationella överenskommelsen för en hållbar utveckling inom samhällsplanering. Social hållbarhet innebär goda möjligheter till inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige är en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN på en mängd områden, däribland medborgarinflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och målsättningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur väl Malmö stads samrådsprocess i översiktsplaneringen överensstämmer med Habitatagendan och hur samrådsprocessen kan utvecklas för att skapa bättre möjligheter för ett lokalt inflytande.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen.

BakgrundFrån och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet.

AbstractPolitical Science, level III thesisSpring semester 2010Author: Emelie AlfredssonSupervisor: Tomas Mitander"A Changed Leadership? - A study of the EU leadership from a institutional standpoint, related to multilateral environmental negotiations"The EU has for a relatively long time considered itself a leader in the environmental policy area as a whole as well as in multilateral environmental negotiations. This study attempts to classify and identify the European leadership with the purpose of relating it to the institutional framework of the Union. The treaties of the European Union decide its ability to act and its institutions the right to engage in different policy areas, the environmental area being the focus of this study. With the recent ratification of the Lisbon treaty this study aims to make out if the type of leadership the Union showed during the Kyoto negotiations has changed with the new treaty, into a new type during the COP-15 meeting in Copenhagen.

För att uppnå ett hållbart transportsystem på väg krävs åtgärder att bryta dagens beroende av fossila, ändliga bränslen. En övergång till alternativa, förnybara drivmedel är angeläget och en uppgift som involverar hela samhället, tar mycket lång tid och kräver hårt arbete.Denna studie har som målsättning att med hjälp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret från bränsleframställning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn på möjligheterna till och strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn på väg.Markant i politiska dokument och strategier är att de ansatser som gjorts främst behandlat personbilssidan snarare än vägtransportsektorn som helhet. Oroande är också avsaknaden av strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom de tunga vägtransporterna.En tydlig politik med klar uttalad målsättning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrågas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osäkerhet och ogynnsamma konkurrensförhållanden på marknaden samt gynna investeringar.Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsställande av flera aktörer som istället vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt är att ett livscykelperspektiv tillämpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gällande drivmedel inom Europa.

Svenska amfibieförband kommer i en nära framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i världen. Hotbilden är både komplex och diffusoch kommer också att ändras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militär utrustning ökar.Det är rimligt att vår utsända personal är skyddad med hjälp av den nyateknik som finns att tillgå. Båtarna som amfibieförbanden använder skakunna erbjuda ett tillräckligt skydd.Amfibieförbandens pågående modernisering innebär bland annat att en nystridsbåt ska tillföras förbanden.

Det finns fyra huvudsakliga orsaker till genusskillnader. Jag har valt att främst undersöka hur dessa påverkar utbildning, hälsa och arbetskraft i Ghana. Genom att samla statistik över dessa tre indikatorer för både män och kvinnor vid olika årtal har jag gjort observationer..

Sammansättningen av försvarsindustrin i Sverige är ett resultat av en politik som under lång tid haft som målsättning attvidmakthålla en stark inhemsk försvarsindustribas i syfte att säkerställa tillgång till kvalificerad försvarsmateriel. Nyaförutsättningar för försvarsindustrin har under 1990-talet gjort internationellt försvarsmaterielsamarbete nödvändigt.Statsmakternas målsättning idag är att skapa interdependens, ömsesidiga beroenden, mellan försvarsindustrier och stater i ettEuropaperspektiv för att säkra materielförsörjning vid kris och krig. Interdependens förutsätter ett balansspel mellan stater,industrier och organisationer där uppoffringar måste göras, maktambitioner nedtonas och där politiken stater emellanharmoniserar. Interdependensen bygger på ett liberalt tänkande där gränsöverskridande och marknadskrafter i stor utsträckningstyr utvecklingen utifrån ett efterfrågeperspektiv. Översatt till försvarsindustritermer så handlar detta resonemang om politiskamålsättningar, metoder och försvarsindustrikompetenser.