Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna.

Frågan om civil-militär samverkan i multinationella insatser har länge diskuterats. I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i världen förändras, förändras också inställningen som de i multinationella insatser ingående aktörerna har till civil-militär samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i världen förändrats. Trenden pekar mot färre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militära och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir därför viktig.Detta har uppmärksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den här uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit så.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring konflikter som kan uppstå. De 18 medverkande lärarna tjänstgör endera på högstadie- eller gymnasieskolor i Hallands län. De frågeställningar som uppsatsen baseras på är: Hur väljer lärarna att hantera konflikterna i de fiktiva fallen? samt Vilka konflikthanteringsmodeller ger lärarna uttryck för? Tidigare forskning kring ämnet visar att lärare och lärarstudenter upplever en okunskap angående hur konflikter i skolan kan hanteras, vilket motiverar valet av uppsatsämne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig i tre perspektiv på konflikter: relation, kommunikation och makt som sammanfattas i ett analysverktyg.

Inom sociala verksamheter som äldreomsorg och handikappomsorg lägger enhetscheferna mycket tid på konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp är viktig att lösa direkt annars är risken stor att konflikten blir svår att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglädje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlängningen. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frågor hanterats:Vilka typer av konflikter uppstår vanligen i en arbetsgrupp?Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstår?Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med konflikter och konflikthantering mellan barn. Intresset för ämnet konflikt började när vi hittade en artikel av Gunilla Granath där hon beskriver konflikter som något positivt. Mer om artikeln återkommer vi till i inledningen. Funderingarna kring ämnet konflikt ökade under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) under våra studier på Malmö högskola. Där har vi sett olika typer av konflikthanteringar från pedagogerna.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsärskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser på konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsärskolan. Intervjuerna har gjorts på två skolor som ligger i två av Göteborgs kranskommuner. Båda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten är lärare eller elevassistent så länge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

Syftet med denna uppsats ämnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Därför ska vi undersöka och analysera nätverkets betydelse, barriärers påverkan, val av etableringsstrategier och varumärkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnå syftet med vår studie har nedanstående huvudproblem formulerats: Hur går svenska modeföretag tillväga vid etablering och varumärkesbyggnad på den internationella marknaden? Uppsatsens teoretiska utgångspunkt innefattar svenska modeföretags etablering på den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nätverksperspektiv, barriärer, etableringsstrategier samt varumärkesbyggnad. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där fyra fallstudier har tillämpats.

Uppsatsens frågeställning är: På vilket sätt kan demokratisering fungera som konfliktlösningsmekanism efter folkmordet i Rwanda?Folkmordet i Rwanda kan ses i ljuset av att det var ett inbördeskrig med etniska grunder. För att lösa konflikter av denna typ driver vi tesen att demokratisering är den konfliktlösningsmekanism som är mest lämpad på sikt. Vi applicerar teorier från konfliktlösning och demokratisering, och kombinerar dessa för att nå svar på vår frågeställning. Consociationalteorin är vår huvudsakliga teori, då den är utvecklad för etniskt splittrade samhällen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en svarsfrekvens på 71,5 %.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer.

In this essay I have examined how teenager and leaders handle conflicts on a recreation centre in Nacka, outside of Stockholm in Sweden.I have made qualitative interviews with two leaders and ten teeangers. Also I have read researchlitterature about conflicts and how to handle them. Then I have made observations watching how leaders and teeangers communicate and behave.The purpose of the examination is to describe differences with constructive and destructive handle with conflicts. I have also shown how conflicts can give possibilites for the involved people to get to understand themselves, the other parts and the whole complex social behavior better.But that demands that the involved people choose a constructive solution where both parts cooperate, understand eachother and can see how themselves have contributed in developing the conflict.I have worked as an employee at the recreation centre two evenings a week in sex months. During that time I have observed conflicts and different strategies among teeangers and leaders.My conclusions are that conflicts give opportunities for people to grow as human-beeings and get a mentally richer life.

A quantitative study was conducted with the aim to investigate whether individuals use a specific conflict strategy when they are in a task conflict or a relationship conflict in their workplace. The study also examined whether individuals experience positive or negative effects of a task conflict or a relationship conflict when a specific conflict strategy have been used. Previous research explains the effects of task conflicts and relationship conflicts at the workplace (De Dreu, 2008) Likewise lifts the effects of the conflict strategies interaction, avoidance, and power and coercion (Hoerr, 2005; Meyer, 2004; Trudel & Reio Jr., 2011). However it does not tie together what the conflicts and conflict strategies have for effects together. This also means that it is impossible to discern if there is a strategy that is frequently used in a specific conflict type.

Förmågan att hantera konflikter och kriser har blivit en huvuduppgift för många av Europasförsvarsmakter. Marinstridskrafternas förmåga att kunna operera med andra nationer ställer krav påinteroperabilitet. Att kunna kommunicera med varandra och kunna delge information i realtid är avyttersta vikt för att undvika vådabekämpning vid internationella insatser.Denna uppsats syftar till att ge en sammanställd beskrivning av tre taktiska datalänkar för marint bruk.Vidare skall uppsatsen kunna ligga till grund för ett framtida val av datalänk. Inledningsvis görs enredovisning av de interoperabilitetsmål som Sverige ingått med Nato samt erfarenheter fråninternationella övningar där svenska marina förband deltagit. De länkar som ligger till grund för dentekniska beskrivningen är: 8000-systemet, Link 11 samt Link 22.

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sällan i forskningssammanhang. Som blivande lärare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. Därför behandlar detta examensarbete vad elever lär sig av dessa utbyten, men även hur lärandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lär kan medföra.Uppsatsen baseras på litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgår att gymnasieelever beroende på utbytets syfte, mål och omfattning tillägnar sig kunskaper inom språk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekräftas i stort av elevernas berättelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktär varierar mellan olika grupper och individer.Arbetet visar att internationella utbyten kan få elever att utvecklas på ett sätt som de inte känt tidigare.

InledningKonflikter sker dagligen på ett eller annat sätt, människor har olika åsikter och enas inte alltid. I förskolans verksamhet är det pedagogernas ansvar att hitta lösningar på konflikterna och ge barnen verktyg som hjälper dem i konfliktsituationer. Hur konflikter hanteras påverkar barns utveckling och det är därför av största vikt att de hanteras på ett konstruktivt sätt.SyfteSyftet med denna undersökning är att undersöka hur några pedagoger hanterar konflikter i förskolans verksamhet.MetodI denna studie har vi valt att använda oss av observationer och kvalitativa intervjuer. Det gjordes observationer på två olika förskolor, samt två intervjuer med två olika pedagoger. Utgångspunkten har kommit ifrån etnografin som forskningsansats då vi studerat sociala processer människor emellan.ResultatStudien har visat olika metoder att använda sig av i hantering av konflikter.