AbstractI denna studie utreds hur elever i verksamheten upplever sin skolmiljö, utifrån förhållandena mellan elev och pedagog, elev och elev/grupp, pedagog och föräldrar och elev och föräldrar.Ur elevernas perspektiv framkommer vilka situationer som upplevdes som goda -respektive konfliktfyllda i skolmiljön. Elevernas svar på frågorna var det resultat varpå vi grundade våra slutsatser.Enkäten delades ut i två klasser i år 5 och fem klasser i år 6. Två av klasserna från skolår 6 kom från en skola som låg på landsbygden. Övriga klasser gick på skolor som låg centralt inne i en stad.I undersökningen deltog 137 elever, varav: 73 tjejer och 64 killar? Från skolår 5 var det sammanlagt 41 elever, varav: 24 tjejer och 17 killar? Från skolår 6 var det sammanlagt 96 elever, varav: 49 tjejer och 47 killar?Från staden var det sammanlagt 102 elever, varav: 54 tjejer och 48 killar? Från landet var det sammanlagt 35 elever, varav: 19 tjejer och 16 killarUndersökningen visar att det inte var någon större skillnad på svarsalternativen mellan tjejer och killar, mellan elever från staden eller från landet eller mellan elever från skolår 5 och skolår 6.

Vid invigningscermonin till den internationella brottmålsdomstolen, ICC, lovordades den av FN:s Generalsekreterare, trots att den är uppbyggd på en multilateral traktat och inte är en FN-inrättning. Enligt vår mening, finns det dock faktorer som påverkar ICC:s möjlighet att verka som en effektiv och oberoende domstol. I Romstadgan regleras relativt komplicerade jurisdiktionsgrunder för ICC, vilket beror på att stadgan är frukten av otaliga kompromisser stater emellan. Vidare regleras ett förhållande mellan ICC och FN:s Säkerhetsråd. Förhållandet kan beskrivas som att Säkerhetsrådet är en hegemon i förhållande till ICC.

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla elever förstår begrepp genom ord.

Den svenska Försvarsmakten ominriktas från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar där internationell förmåga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrämjande operationer ökar och militärt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrämjande operationer i perspektivet 2010.

Denna uppsats är en fallstudie som behandlar de medlingsförsök som gjorts i konflikten i Liberia. Syftet är att med hjälp av olika teorier om medling hitta förklaringar till varför medlingen misslyckats. Vår huvudsakliga frågeställning är varför de otaliga försöken att medla till en konfliktlösning inte har lyckats? Vi ser även på hur andra internationella och regionala aktörer som FN, ECOWAS och USA har påverkat fredsavtalen.Vårt resultat visar på att det internationella samfundets med USA och FN i spetsen inte varit speciellt aktiva i konfliktens tidiga skede. Detta har lett till att ingen tillräcklig press har satts på parterna i förhandlingarna och avtalen därför har misslyckats.

Bakgrund: Globalisering ger förutsättningar för tillväxt av internationella fusioner och förvärv. Vad gäller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvärvning av det svenska för att komma åt egenskapen som det svenska företaget innehar.Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer är viktiga vid internationella fusioner och förvärv?Syftet: Att skapa förståelse för internationella fusioner och förvärv genom att analysera och utvärdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvärv av ett svenskt företag.Metod: Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ ansats och består av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvärvet.Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kärngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, då dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvärv.  .

Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar återfinns även i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella närvaro, för att med denna utgångspunkt skapa en förståelse för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstärkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade på studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fåtal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta även ur vårt internationella perspektiv.

Uppsatsen behandlar översiktligt den svenska försvarsmaktens förmåga till informationsoperationer (IO) vid en internationell insats, nu och i framtiden.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om vilka behov och förmågor som finns inom området informationsoperationer, framförallt kopplat till områdena ledning och fredsfrämjande insatser. Inledningsvis utforskas och beskrivs översiktligt begreppet IO, därefter utforskas vilka svenska förmågor som finns eller är planerade/beslutade. I nästa avsnitt utforskas FN och dess roll i samband med IO vid internationella insatser Avslutningsvis diskuteras svenskt deltagande i framtida internationella insatser kopplat till IO. I samband med den avslutande diskussionen föreslås vilka IO-förmågor Sverige bör ha vid internationella insatser.I uppsatsen har en utvecklad, kvalitativ, hermeneutisk metod använts, Metoden har inneburit kvalitativ analys av texter och intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen pekar på att det i dagsläget finns delförmågor inom området IO men att vi saknar en övergripande strategisk och operativ ledning inom området.

Denna rapport behandlar två teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka är sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta två olika inriktningar, och på så sätt utröna om någon av dessa kunde användas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats så att tre konflikter har studerats för att finna bevis för närvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de två teoriinriktningarna.Främst tryckta verk har nyttjats, men även några digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har också använts.Slutsatsen efter studiens genomförande är att ingen av de två teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter på den internationella arenan. Dock har resultatet visat på att en kombination av de två effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan få förödande konsekvenser. Det är svårt att jämföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra världskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde räknat i förstörelse, död och lidande. Detta väcker frågan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmänhet, och vid internationella insatser där det militära maktmedlet används i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervärde med en övergripande strategi, en så kallad fullständig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikområden med målsättningen att nå ett bättre samordnat resultat.

Syftet med följande arbete är att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i två textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i år 9. Läromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjälp av ett analysredskap som är utformat utifrån det internationella/interkulturella perspektivet som det är uttryckt i de aktuella styrdokumenten. Därefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter än Good Stuff D:s.

Internationellt samarbete inom olika politikområden är vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jämför och analyserar två samarbetsinstitutioner i den arktiska regionen: Arktiska rådet och Barentsrådet. Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka åtgärder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning är den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill säga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien använder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka.Den empiriska analysen för studien visar att båda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnår specifika mål och syften samt efterföljer rådande regel- och normsystem.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite närmare. Mitt syfte var att ta reda på hur två lärare ser på detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i så fall hur. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, i det här fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i två klasser och intervjuerna gjordes med lärarna för dessa klasser. Genom att använda mig av de här metoderna så hoppades jag få en lite djupare kunskap om hur lärarna i min undersökning tänkte och arbetade.

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretagNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser.