AbstraktStudien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida det nuvarande nära sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsätta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rätt. Vidare kommer olika skatte- och civilrättsliga förslag att analyseras utifrån ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån redan befintlig litteratur i ämnet och vår övergripande ansats är därmed deduktiv. Då våra problemformuleringar, och på dem förväntade svar, är väldigt komplexa, så har vi valt ett kvalitativt angreppssätt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. Vår teoretiska referensram består av principer, lagar, normer och modeller som på något sätt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.

Bakgrunden till min uppsats är att man i slutet på 1970-talet började införa åldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie är att undersöka hur lärare me d erfarenhet från både åldershomogen och åldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lärarroll och arbetssätt i och med att de bytt organisationsform. Jag har även försökt att i min litteraturgenomgång ge fler exempel på vad som kan påverka undervisningens utformning. Övergripande nämner de lärare som jag intervjuat att deras roll har gått från den traditionella lärarrollen då man undervisar inför hela klassen till att man istället är handledare till eleverna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarMitt syfte är att undersöka gymnasielevers inställning till ämnet idrott och hälsa och specifikt ta reda på om det finns skillnader mellan de yrkesförberedande- och studieförberedande programmen och vad eventuella skillnader kan bero på. Frågeställningarna som besvarar syftet är följande; Vad skiljer sig mellan yrkes- och studieförberedande programmen med avseende på hur viktigt eleverna tycker ämnet är och hur nöjda de är i ämnet idrott och hälsa?, Hur skiljer deltagandet i ämnet idrott och hälsa mellan yrkes- och studieförberedande klasser?, Vilka skillnader mellan elever i yrkes- och studieförberedande klasser kan ses i andra avseenden kring ämnet?, och Om skillnader finns vilka faktorer kan förklara dessa?MetodEn komparativ studie har genomförts vars metod gick ut på att svara på enkäter. Dessa har delats ut till 145 elever i 11 klasser. Eleverna var till hälften yrkesförberedande elever och till andra hälften studieförberedande elever från skolans samtliga program i åk 3 på en av Storstockholms gymnasieskolor.

Syftet med denna uppsats är att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns någon fastställd nomenklatur eller strategiska imperativ och i så fall vilkade är. Svensk militärstrategisk doktrin ställs i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen består huvudsakligen av tre fallstudier där Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militära förband skall deltaga i internationella operationer för ökad säkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker någon styrning från statsmakterna med hjälp av strategiska imperativutan att denna styrning endast är av administrativ karaktär. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsättningar kan beslutprocessen om insats med svensk militär trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid..

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrån elever inom autismspektrumstörning. Frågeställningarna handlar om hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt lärares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet sker i interaktion mellan människor och att människor känner sig delaktiga i processen. Studien tar också stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.

Terrorattacken mot USA den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt. Det blev en påminnelse för västvärlden om deras egen sårbarhet. Terrorattacken blev startskottet i kriget mot terrorismen och den nationella säkerheten prioriterades. Resultatet blev att USA bröt mot de internationella lagarna och de mänskliga rättigheterna kränktes. Det kom avslöjanden om att tortyr användes på det amerikanska fånglägret Guantanamobasen på Kuba i syfte att få information från fångarna som skulle leda till att hindra framtida terrorattacker och på så sätt rädda liv på civila.

Syftet med detta arbete var att kartlägga, beskriva och förklara hur lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen såg på individualisering och hur de arbetade för att uppnå en sådan undervisning. Med individualisering så menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lärare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning då det står i läroplanen. Alla nämnde också för stora klasser som ett stort problem då de kände att de inte han se alla.

I detta examensarbete har vi granskat Skellefte-Tekniken, som är en arbetsmetod inom NO-Teknik (åk1-6). Konceptet bygger på elevaktiva praktiska uppgifter inom NO-Teknik, främst inom kemi, fysik och teknik. Syftet med detta examensarbete, var att undersöka om Skellefte-Tekniken som arbetsmodell, sett ur ett genusperspektiv, bidrar till att väcka elevernas intresse för naturvetenskapliga studier. Syftet var även att ta reda på om skillnader i förståelse förelåg mellan elever som arbetar enligt modellen och sådana som inte gör det. Undersökningen genomfördes i två klasser som arbetar med Skellefte-Teknik och två klasser som arbetar på annat sätt, samtliga i årskurs 6.

I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet.

ICTY bildades efter krigen i Jugoslavien. I uppsatsen beskrivs tribunalens bakgrund organisatoriskt och historiskt. Jag utreder även dels vad som faller under begreppet sexuellt våld enligt olika internationella organisationer som arbetar med internationella konflikter av olika slag, dels hur den jugoslaviska konflikten såg ut och hur sexuellt våld användes som del av krigföringen under konflikten jämfört med hur det har använts i andra fall. Jag beskriver slutligen de domar som ICTY har fällt angående sexuellt våld. Jag försöker således att utreda om ICTY har ökat juridisk rättvisa för kvinnor som har utsatts för sexuellt våld i krig.

Sexuella rättigheter är ett nytt område som yrkar på ett erkännande som mänskliga rättigheter. Genom uppsatsen utforskar jag hur dess rättighetsanspråk har förts fram i den akademiska debatten.Premissen för uppsatsen är klyftan mellan rättigheter i teori och praktik som enligt vissa författare beror på att mänskliga rättigheters politiska diskurs osynliggörs. Jag har analyserat vad den politiska diskursen inrymmer och innebäri förhållande till sexuella rättigheter. Därmed vill jag bidra med en kritisk inblick i utmaningarna, motsättningarna och möjligheterna i konstruktionen av sexuella rättigheter. Jag ämnar även argumentera för att rättigheters politiska diskurs belyser sociala och ekonomiska kontexter som i sin tur påverkar hur sexuella rättigheter framställs inom den internationella arenan..

Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan. I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen.

Syftet med denna uppsats är dels att utreda hur avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning påverkar svenska företag att etablera sig på nya marknader inom EU, dels att visa på vilket sätt Sveriges medlemskap i EU och EG-rätten kan påverka det internationella företagande för svenska företag. För att utreda hur svenska företag påverkas av avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning har en kvantitativ enkätundersökning med svenska företag genomförts. Utfallet visar att frågan om gränsöverskridande inkomstöverföringar är en viktig fråga, speciellt för företag som redan finns etablerade i andra EU-länder. Liknande resultat framgår också av en tidigare europeisk undersökning som gjort på initiativ av Europeiska kommissionen. Uppsatsen visar också på hur EU och EG-rätten påverkar det internationella företagsklimatet för svenska företag genom avgöranden från EG-domstolen och förslag från den Europeiska kommissionen..

Elevernas aktivitet under lektioner i allmänhet är beroende av undervisningens innehåll och organisation för att nå uppställda mål, som i ämnet Idrott och hälsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete är att få en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans årskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jämförts mot tidigare forskning på området. Studien har kompletterats med en enkät riktad till idrottslärarna i de klasser som observerats för att få deras synpunkter på vad som kan påverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.