Syftet med denna studie var att genom stickprov på två skolor utröna vilken attityd elever på gymnasiet hade gentemot ämnet historia. Som undersyfte sökte jag också klargöra huruvuda historielärarna kände till elevernas attityder, samt vad dessa lärare ansåg var lämpliga åtgärder för att vid behov öka intresset för historia. Jag utgick i undersökningen från hypotesen att eleverna hade en negativ inställning till historieämnet. Enkäter lämnades ut i två klasser på andra året på de respektive skolorna och omfattade totalt drygt 50 elever. Intervjuer genomfördes med fyra historielärare på samma skolor som de undersökta eleverna gick på.

I studiens primära del försöker vi närma oss supermakten och klassificeringen av den samma i termer av resurser och ´role theory´. På en lägre abstraktionsgrad är vi intresserade av fallet Kina och att utreda i vilken mån supermaktsbegreppet kan appliceras på staten. I en andra del argumenterar vi för ett unilateralt agerande utifrån Kinas givna position i det internationella systemet.Detta gör vi genom att exemplifiera deras politiska strategi i biståndspolitiken gentemot Afrika.Genom främst ´role theory förmår vi attribuera Kina supermaktsstatus och i vår neorealistiska ansats kan vi sedan se hur de smyger fram i det internationella systemet utan direkta konfrontationer i sin strävan efter ett multipolärt system..

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförändring som skett i Sverige där en allt mer positiv inställning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan säkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som påverkat vår export av vapen. Man har valt att gå ifrån den tidigare neutralitetspolitiken där Sverige värnade om alliansfrihet för att i stället göra Sverige ömsesidigt beroende av andra länder. Detta beror på att det idag ställs andra säkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som kräver samarbete för att lösas på effektivt sätt.

I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Sverige utbildar, tränar och övar förbandschefer införinternationella insatser och på vilket sätt som Försvarsmakten tar tillvara erfarenheter efter insatser. Bakgrundtill uppsatsen är den förändrade omvärldsbilden och Försvarsmaktens ökande engagemang utomlandsdå det är en av dess fyra huvuduppgifterUppsatsarbetet har bedrivits med en kvalitativ inriktning och en induktiv slutledningsmetod. Grunden föruppsatsen är litteraturstudier av främst svenska men även norska doktriner samt fjorton intervjuer med förbandschefersom har genomfört internationell tjänst eller varit delaktiga i högsta militärledningen i sambandmed svenska internationella insatser. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats i flera steg.Därefter har slutsatser från intervjuerna diskuterats tillsammans med slutsatser från uppsatsens bakgrundoch teori, bland annat manöverteori och krigföringsförmåga.Resultatet visar att utbildning, träning och övning påverkar krigföringsförmågans alla tre delar, de fysiska,konceptuella och moraliska men mest de två sistnämnda. Resultatet visar att Försvarsmakten inte genomfördirekt utbildning och träning av förbandscheferna före internationell insats.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan få förödande konsekvenser. Det är svårt att jämföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra världskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde räknat i förstörelse, död och lidande. Detta väcker frågan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmänhet, och vid internationella insatser där det militära maktmedlet används i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervärde med en övergripande strategi, en så kallad fullständig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikområden med målsättningen att nå ett bättre samordnat resultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i årskurs 1, samt att undersöka om det finns någon skillnad i elevernas taluppfattning i två klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i två olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare använde sig av konkret arbete för att eleverna ska få en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bättre på den skriftliga diagnosen, medan elever från båda klasserna förklarade på ett bra sätt med hjälp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning är att elever kan lära på olika sätt, och att lärare tycker att det konkreta arbetet i matematik är viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..

Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning på rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frågor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har använt sig av enkät som metod på två icke närliggande skolor, två klasser från årskurs fyra, samt två klasser från årskurs fem på vardera skola vid insamlingen av empirin.Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjälper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag på åtgärder till rastvakterna är att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur lärare uppfattar att de förhåller sig till nyanlända elever när de tas emot i ordinarie klass. Den empiriska undersökningen gjordes på en grundskola mot fyra verksamma lärare med erfarenhet av att ta emot och inkludera elever med annat modersmål. Genom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation har jag studerat hur lärare uppfattade att de förhåller sig till nyanlända elever samt berört hur de arbetade för att inkludera dem i ordinarie klass. Svaren från intervjuerna och tolkningarna från observationerna analyserades ur ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet visade, att Lärare gör så gott de kan efter de förutsättningar de har. Dock ansåg alla att vidare fortbildning i ämnet vore nödvändigt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vårt arbete är: 1. Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

Syftet är att undersöka om regelverket enligt IFRS har påverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL påverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prägel och utformningen är deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med åtta företag och två revisionsbyråer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.

Denna uppsats kommer att studera revisionskvalitet vid revisioner av internationella koncerner med utgångspunkt i föreskrifter och standarder. Detta kommer att ske med fokus på säkerställandet av revisionskvalitet för det revisionsarbete som huvudrevisorn får inrapporterat av de andra revisorerna.Vilket utrymme ger regleringen revisionsbyråerna att självautforma kvalitetskontrollsystem? Får huvudrevisorn förtroende för de andra revisorernas revisionsarbete genom:- Revisionsbyråns system för kvalitetskontroll (det strukturellakapitalet)?- Kompetensen hos de andra revisorerna (det individuellakapitalet)? En deduktiv ansats har valts till denna kvalitativa studie medsemistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar teori om kunskapskapital och forskning om revisionskvalitet samt kontroll av denna. Det empiriska materialet består av föreskrifter och standarder för revisionskvalitet samt den information som framkommit vid intervjutillfällen som hållits med fyra revisorer från var och en av de fyra stora revisionsbyråerna.

Syftet med denna studie har varit att studera hur gymnasieelever på yrkesförberedande-och studieförberedande program upplever sin lärmiljö. Upplevelserna kan i sin tur påverka lärandet. Med lärmiljö menas den plats där eleven befinner sig och skall lära sig något, i det här fallet lärmiljön i skolan. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning om lärmiljö och lärande med slutna och öppna frågor. Enkäten delades upp i tre olika delar med fokus på lärmiljö.

Den här magisteruppsatsen behandlar svenska företags motiv till noteringar och avnoteringar från internationella marknadsplatser. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilka faktorer som varit avgörande vid val av marknadsplats. Författaren har använt sig av en kvalitativ metod där intervjuer med berörda företag utgör den främsta informationskällan. Inledningsvis genomfördes en första studie där författaren kartlade svenska företags noteringar och avnoteringar från internationella marknadsplatser under tidsperioden 2000-2005. När noteringshistoriken för de svenska företagen var klar genomfördes intervjuer med ett antal utvalda företag ur populationen.