Syftet med vår studie är att se hur ett antal hemlösa personer i Göteborg upplever och diskuterar kring sin livssituation med hänsyn till sina behov utifrån de insatser och stöd som erbjuds av socialtjänsten och frivilligorganisationer. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar. Hur upplever personer som är hemlösa bemötandet från socialtjänsten och frivilligorganisationer? I vilken utsträckning anser hemlösa personer att de får sina individuella behov tillgodosedda utifrån sin livssituation? Hur ser hemlösa personer på sin situation utifrån sin makt i förhållande till socialtjänstens och frivilligorganisationers makt? Hur ser hemlösa personer på det sociala stödets utformning utifrån socialtjänstens och frivilligorganisationernas ställda krav? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Våra intervjupersoner är personer som är hemlösa och personal från frivillighetsorganisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor.

Stockholms Universitet, Instutitionen för journalistik, medier och kommunikationJMK, Karlavägen 104Box 27 861, 115 93 STOCKHOLMTel: 08-16 20 00Titel: CCTV och Al Jazeera ? likheter och skillnader i de internationella nyhetsprogrammen Title: CCTV and Al Jazeera ?similarities and differences in the international news programsFörfattare: Hanna Strid, hanna.strid@gmail.com, Marta Kaszuba, marta.kaszuba@hotmail.com.Handledare: Christian ChristensenC-uppsatsHöstterminen 2013This essay aims to identify what similarities and differences there are between news broadcastings from Chinese CCTV and Al Jazeera English which has its national headquarters in Qatar. When national channels broadcasts internationally, it is interesting to see what they choose to convey as that day's news flow and how to represent their country. It can depend on many different things such as structures of media ownership in the country and cultural context. The research methods used have been empirical studies and comparative analysis of a total of ten broadcasts of the largest daily newscasts on both channels, both news programmes are called the News Hour.

Utvecklingen inom järnvägssektorn går mot snabbare och mer effektiva transporter, dock begränsas utvecklingen av att det krävs nya och mer utvecklade spår och tåg för att uppnå det. Med dagens infrastruktur och tågmodeller är hastigheter på 200 km/h det maximala. Behovet att öka kapaciteten och införa höghastighetstrafik i Sverige utreds i nuläget. Med höghastighetstrafik avses hastigheter på minst 250 km/h. Banverket har som förvaltare av järnvägen ett sektorsansvar för miljön och således även buller.

BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.

SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ?Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd.

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen kring hur anhöriga till äldre upplever vårdplaneringsprocessen, det vill säga vårdplaneringsmötet och den närmsta tiden efteråt. Uppsatsens frågeställningar är:? Hur upplever anhöriga kontakten med de professionella inom vård och omsorg, på vårdplaneringsmötet, innan och efter?? Hur tänker anhöriga kring de insatser som den äldre beviljades?? Upplever anhöriga delaktighet, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och självbestämmande i anslutning till vårdplaneringen?? Hur ser de anhörigas roll ut i vårdplaneringsprocessen?Studien baseras på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med anhöriga till äldre som genomgått en samordnad vårdplanering. Analysen, med hermeneutisk ansats, har skett utifrån de teoretiska perspektiven KASAM, coping och systemteori, samt utifrån tidigare forskning. Resultatet av studien ger en bild av att känslan av sammanhang är avgörande för hur anhöriga upplever vårdplaneringsprocessen. Det framkommer att delaktighet är en nyckel till hög KASAM.

SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till mina två handledare, Margaretha Milsta och Bengt Tjellander som gett mig mycket positiv feedback. Dessutom vill jag tacka studiekamrater, egna lärare, lärarkollegor, släkt, vänner och inte minst elever som stöttat, reflekterat och gett mig uppslag genom åren. Även min examinator Anders Nelson fårtjänar ett tack rör sina extra ordinära insatser för att jag skulle hinna få arbetet godkänt i tid. Till sist vill jag också rikta ett synnerligen stort tack till Ulla Tebelius som gett mig ovärderliga råd och konkret hjälp när allt hopp syntes ute..

Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrån internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption än the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). Då det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition är nödvändig. Korruption påverkar även rätten till att bli prövad av en självständig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rättighet är the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).

Jobbcoach är idag ett väl använt begrepp i vårt samhälle. Att vara coach kan betyda mycket. Denna uppsats avgränsar sig till de jobbcoacher som slutit ett avtal med arbetsförmedlingen och förväntas bidra med nya kunskaper och angreppssätt till den arbetssökande för att öka deras chanser på arbetsmarknaden. Syftet är att få en inblick i arbetsförmedlarnas förväntningar kring de externa jobbcoachernas insatser, samt hur de upplevdes och även vilka skillnader respektive likheter man ser på vägledning och coaching. Genom min utbildning till studie- och yrkesvägledare har jag kommit i kontakt med begreppet coach och skapat ett intresse för vad som skiljer våra yrkesroller åt.

Av det nötkött som produceras i Sverige råder det stor variation ur kvalitetssynpunkt. Konsumenten kan idag inte garanteras ett nötkött med önskade egenskaper vid varje inköpstillfälle, trots att köttet kommer från samma typ av styckningsdetalj. För att kunna konkurrera med den ökade importen av nötkött och för att kunna erbjuda konsumenten ett nötkött med förbättrad och jämn ätkvalitet finns nu ett gemensamt intresse inom den svenska köttbranschen att bedöma marmoreringsgraden av svenskt nötkött. Köttets marmorering utgörs av det intramuskulära fettet som visat sig ha positiv effekt på köttets sensoriska egenskaper. Studiens syfte var att kartlägga internationella erfarenheter och tillvägagångssätt för marmoreringsbedömning på nötkött samt att belysa det svenska slakteriledets perspektiv inför en ny svensk kvalitetsklassificering avseende nötköttets marmoreringsgrad. Denna studie kan ses som en delstudie i branschorganisationen Svenskt kötts projekt vars mål är att skapa ett system för klassificering av nötkött avseende köttets grad av marmorering för att möta konsumenters önskemål och för att stärka kvaliteten på svenskt nötkött. Utifrån litteraturen har fyra internationella klassificeringssystem studerats där marmoreringsbedömning utgör ett viktigt kvalitetsattribut vid klassificering av slaktkroppen.

Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltäckning, dels vilken påverkan de nya reglerna kommer att ha på banker. Uppsatsen bygger på en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter från den svenska finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att välja att tillämpa Internal rating based approach (IRBA) vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förväntas sänka det befintliga kapitalkravet.

I denna empiriska undersökning analyserar vi argumenten som framkom i diskussionen före och under Natos intervention i Förbundsrepubliken Jugoslavien 1999. Som en bakgrund till vår analys beskriver vi det folkrättsliga regelverket samt två teoriskolor och deras syn på staten, internationella relationer och humanitär intervention. Vi genomför därefter en argumentationsanalys enligt Naess pro et contra-modell, där vi kategoriserar argumenten och bedömer deras beviskraft. Vid bedömningen av argumenten drar vi paralleller till folkrätten och till de olika teoriskolorna..

Transsexualism innebär en upplevelse av att det juridiska könet inte stämmer överens med könsidentiteten och följs ofta av en önskan om att korrigera sitt kön så att det överensstämmer med det upplevda. Rösten är en identitetsmarkör och utgör en betydande aspekt av könskorrigeringen. Denna studie utgjordes av en enkät riktad till 24 verksamma röstlogopeder samt 49 personer i könskorrigeringsprocess i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Enkätstudien ämnade undersöka transsexuella personers upplevda behov av logopediska insatser och i vad mån de tillgodoses, vilka kunskaper logopederna upplever som nödvändiga, faktorer som kan försvåra arbetet samt behandlingsinnehåll. Ett ytterligare syfte var att jämföra resultaten från föreliggande studie med de resultat som framkom i studien av Andersson och Aronsson (2008)  som kartlade logopediskt omhändertagande av transsexuella i norra regionen.