En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.

I och med de tre försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004 genomgick det svenska försvaret en omfattandereform dÀr stora delar av försvaret avvecklades, samtidigt som en radikal ominriktning skeddeav försvarets huvuduppgifter. 2014 nÀr det nationella försvaret Äter börjar bli en huvuduppgiftför Försvarsmakten stÀller sig mÄnga frÄgande till varför sÄ lite av försvaret Àr kvar idag.Uppsatsen syftar till att identifiera vilka drivkrafter som lÄg bakom denna mycket omfattande försvarsreformoch Àven se huruvida drivkrafterna förÀndrades under reformens gÄng. För att identifieradrivkrafterna anvÀnds tvÄ analysmodeller för beslutsfattande ur Graham Allisons Essence ofDecision.Resultatet visar att de huvudsakliga drivkrafterna bakom den svenska försvarsreformen kan förklarassom ekonomiska och som en vilja frÄn bÄde politiskt hÄll och Försvarsmakten att anvÀnda försvarettill att genomföra internationella insatser. Under försvarsreformens gÄng har den ekonomiskadrivkraften bestÄtt och förstÀrkts av ett köpslÄende mellan de olika partier som behövts föratt en minoritetsregering ska överleva. Viljan till internationella insatser har under perioden kommitatt bli en allt starkare drivkraft..

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.

Internationella hÀndelser sÄsom 11 september och tsunamikatastrofen har förÀndrat förutsÀttningarna för resebranschen pÄ mÄnga sÀtt. Bland annat har ett ökat sÀkerhetstÀnkande hos resenÀrer manat fram ett paradigmskifte gÀllande synen pÄ krishantering. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för och kartlÀgga hur en medelstor resebyrÄ hanterade den internationella kris som uppkom i samband med tsunamikatastrofen. De förutsÀttningar som gÀller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges pÄ hur företaget bör arbeta i framtiden nÀr det gÀller krishantering.Forskningsbidraget med denna uppsats blir sÄledes att utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mÄn en krishanteringsplan förbÀttrar förutsÀttningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, dÀr tillvÀgagÄngssÀttet varit en kvalitativ ansats.

Att bedriva internationell verksamhet Àr ett omtalat fenomen dÄ vi idag handlar mer med andra delar av vÀrlden, lÀr oss fler nya sprÄk och reser lÀngre bort Àn förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillvÀxten av företag och det ses som en ofrÄnkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till vÀrdefulla erfarenheter och anvÀndbart lÀrande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket strÀcker sig utanför den egna nationens grÀnser. De senaste decennierna har inneburit att vÀrlden dramatiskt har förÀndrats och dÀrigenom Àven det ekonomiska samhÀllet. Den globala marknaden har Àndrat synen pÄ landsgrÀnser och geografiska avstÄnd vilket har lett till att vÀrlden numera Àr mer integrerad.

Att bedriva internationell verksamhet Àr ett omtalat fenomen dÄ vi idag handlar mer med andra delar av vÀrlden, lÀr oss fler nya sprÄk och reser lÀngre bort Àn förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillvÀxten av företag och det ses som en ofrÄnkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till vÀrdefulla erfarenheter och anvÀndbart lÀrande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket strÀcker sig utanför den egna nationens grÀnser. De senaste decennierna har inneburit att vÀrlden dramatiskt har förÀndrats och dÀrigenom Àven det ekonomiska samhÀllet. Den globala marknaden har Àndrat synen pÄ landsgrÀnser och geografiska avstÄnd vilket har lett till att vÀrlden numera Àr mer integrerad.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Introduktion: FrÄn och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS Àr att med hjÀlp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergÄngen till IFRS Àr EU nu vÀrldens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien Àr att identifiera och klarlÀgga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, ErsÀttningar till anstÀllda.Metod: För att uppnÄ syftet med vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som pÄverkar multinationella tillverkande företag nÀr de vÀljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utlÀndska dotterbolaget.Undersökningen Àr genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i StockholmsomrÄdet. Datainsamlingen har frÀmst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anstÀllda pÄ företagen, samt via elektroniska kÀllor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som pÄverkar multinationella företag nÀr de vÀljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar pÄ att de faktorer som i störst utstrÀckning pÄverkar multinationella företag vid detta beslut Àr deras egen omsÀttning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag vÀljer placering av kontrollen beroende pÄ vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och HÄllbar centralisering..

RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nyanlÀnda elever inkluderas frÄn internationell klass till ordinarie undervisning samt pÄ vilka grunder pedagoger tar besluten pÄ. För att nÄ fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts pÄ en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frÄgestÀllningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut pÄ gÀllande nÀr en elev i internationell klass Àr redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan dÀr samtalsintervjuer gjordes inte har nÄgot grundlÀggande bedömning- och kartlÀggningsmaterial förutom i Àmnet svenska. Det visade sig Àven att varje nyanlÀnd elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anlÀnder till den internationella klassen.

Syfte: Studien avser ta reda pÄ:Om det finns ett internationellt gÄngbart ledarskap Eller om det krÀvs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror pÄVad som kÀnnetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien Àr baserad pÄ sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjÀlp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanstÀllts i en matris, för att bli överskÄdligare. Nyckelord och samband har dÀrefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krÀvs vissa kulturella anpassningarDe mest utmÀrkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore Àr, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren Àr bl a mÄlfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkÀter, fler djupintervjuer eller observationer, för att fÄ ett bÀttre statistiskt underlag Studien kan göras pÄ fler lÀnderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att fÄ ett bredare material i ÀmnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar pÄ att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgÄngsrik internationell ledare. Den visar pÄ vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga lÀnder krÀvs att kunskap inhÀmtas. Studien bör dÀrmed kunna anvÀndas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..

Under senaste decenniet har Försvarsmakten omstrukturerats och allt fÀrre ungdomar genomför vÀrnplikt. Samtidigt har Sveriges internationella Ätaganden ökat vilket fÄtt konsekvenser för rekryteringsbasen och möjligheten till personalförsörjning av förband för internationella insatser. Enligt MÄlbild 2010 skall 30 % av en Älderskull vÀrnpliktiga rekryteras för att klara av personalförsörjningen. Studien har genomförts som en kvantitativmetod. ArbetssÀttet har varit deduktivt dÀr motivationsteorier har anvÀnts.

I denna studie har policyutvecklingen av den svenska terrorismbekÀmpningen undersökts. Utvecklingen av den svenska kontraterrorpolicy sedan den nationella strategins introduktion, har Àgt rum under en period nÀr allmÀnheten och det politiska styret inte tillskrivit problemomrÄdet samma betydelse. Medan allmÀnhetens oro ökat, har det politiska intresset kommit och gÄtt. Med en fallstudiedesign har utvecklingen frÄn 2008 Ärs nationella strategi fram tills idag studerats och analyserats. Genom en kvalitativ textanalys har utvecklingen visat sig ha tvÄ trender.