Sök:

Sökresultat:

1963 Uppsatser om Internationella förhćllanden - Sida 60 av 131

SprÄkets effekter pÄ riskpreferenser inom finanssektorn.

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att mÀnniskor Àr rationella och riskaverta. En investerare bör dÀrför diversifiera sin portfölj till att Àven inkludera tillgÄngar pÄ den internationella finansiella marknaden. Detta innebÀr att dagens svenska investerare behöver lÀsa finansiell information pÄ ett andrasprÄk, vanligtvis pÄ engelska. DÄ tidigare studier inom beteendefinansiering visar pÄ samband mellan sprÄk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande pÄverkas av om information lÀses pÄ svenska (modersmÄl för svenska investerare) respektive engelska (andrasprÄk). Detta sker genom en enkÀtundersökning bland anstÀllda pÄ fyra svenska banker.

Att blir förÀlder till ett barn som redan finns : En kvalitativ studie om förÀldrar som adopterat och deras upplevelse av sitt förÀldraskap

 Becoming an adoptive parent is not always easy. There are positive and negative factors affecting the parent?s experience. The aim of this study is to examine being an adoptive parent to an internationally adopted child based on association, parenthood and ethnic belonging. Frame of interpretation consists of attachment and separations, parenthood and family and ethnic origin and belonging.

GMO: motverkar eller medverkar till miljöbalkens mÄl - en hÄllbar utveckling?

Genteknik Àr relativt nytt omrÄde och sÄ Àven de rÀttsliga regleringarna inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som Àr gÀllande rÀtt och om Sverige uppfyller kraven frÄn EU. En analys görs av bÄde EG-rÀttsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del prÀglat hur den svenska miljörÀtten har utvecklats och 4 Är efter intrÀdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras sÀrskilt GMO som en följd av de tvÄ direktiv frÄn EU angÄende GMO, Àven annan lagstiftning i miljöbalken berörs sÄsom 2 kapitlet.

Marinens utveckling under Ären 1999 - 2004 : ett resultat av interna intressen eller pÄverkan av yttre hot?

Uppsatsens syfte Àr att förklara drivkrafterna som pÄverkade utvecklingen av den svenska marinen under Ären 1999 - 2004. För att ta reda pÄ svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom tvÄ olika perspektiv, avsikten Àr att ta reda pÄ vilket perspektiv som har bÀst förklaringskraft. Perspektiven baseras pÄ tvÄ olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som Àr hÀmtade frÄn Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har Àven haft stor pÄverkan pÄ hur marinen ser ut idag. I undersökning framgÄr det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning Àr. Flera olika pÄverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

GMO: motverkar eller medverkar till miljöbalkens mÄl - en hÄllbar utveckling?

Genteknik Àr relativt nytt omrÄde och sÄ Àven de rÀttsliga regleringarna inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som Àr gÀllande rÀtt och om Sverige uppfyller kraven frÄn EU. En analys görs av bÄde EG-rÀttsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del prÀglat hur den svenska miljörÀtten har utvecklats och 4 Är efter intrÀdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras sÀrskilt GMO som en följd av de tvÄ direktiv frÄn EU angÄende GMO, Àven annan lagstiftning i miljöbalken berörs sÄsom 2 kapitlet.

Demokratiseringsprocessen av postsovjetiska lÀnder. En jÀmförande analys av den demokratiska utvecklingen i Ukraina och Vitryssland efter Sovjetunionens fall.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkÀnd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritÀr diktatur. Vi ska i denna jÀmförande analys titta pÄ de demokratiseringsprocesser som Àgt rum i de bÄda lÀnderna. Vi kommer lÀgga energi pÄ staten, det civila samhÀllet och globaliseringen. VÄr analys visade att det efter sjÀlvstÀndighetsförklaringarna fanns auktoritÀra tendenser bÄda lÀnderna. Trots att Kutjma sÄ tidigt som 1998 tog avstÄnd frÄn ett direkt auktoritÀrt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen dÄ landet fick en ny chans att bygga demokrati.

Importgranskning av en Beech King Air 200

Det hÀr examensarbetet gick ut pÄ att förbereda en import av ett flygplan av typen Beechcraft King Air 200. NÀr ett flygplan ska importeras och svenskregistreras för att anvÀndas till kommersiella operationer i Sverige mÄste intressenten gÄ igenom flygplanets tekniska bakgrund. Den informationen Àr till för att försÀkra intressenten som köpare och den svenska myndigheten Luftfartsstyrelsen om att planet har sköts vÀl och Àr i luftvÀrdigt skick. UtifrÄn nationella och internationella regelverk utformades en lista med krav som Luftfartstyrelsen i Sverige krÀver att intressenten ska visa upp för att godkÀnna importen. Med denna lista som utgÄngs punkt samlades information in frÄn berörda organisationer och företag, angÄende flygplanets bakgrund.

Miljökonsekvensbeskrivning: En redogörelse av gÀllande rÀtt

I denna uppsats har jag behandlat miljökonsekvensbeskringarnas syfte, uppbyggnad, aktuell och lagstiftning. Detta har gjorts frÀmst med utgÄngspunkt i nationell lagstiftning men ocksÄ en del internationella bestÀmmelser. Beskrivning av bakgrunden till MKB och dess ursprung tas ocksÄ upp för att skapa en djupare förstÄelse, kring detta tillkommer fakta kring exempelvis EU:s direktiv. Jag har Àven berört omrÄden som normer och hÀnsynsregler somindirekt berör förfarandet för ett MKB-förfarande. Jag har ocksÄ sÀrskilt berört MKBprocessen för Natura-2000 omrÄden.

Kunskap i Företag : En Studie över Kunskapsöverföring och dess Hinder i Virtuella Team

Globaliseringen har blivit nÄgot företag mÄste ha i Ätanke nÀr de opererar pÄ den internationella marknaden. Detta innebÀr att Transnationella företag i dag Àr vanligt och dessa arbetar i virtuella team vilka stöter pÄ andra problem Àn team som arbetar pÄ samma fysiska plats. Denna studie undersökte vilka hinder i överföringsprocessen virtuella team stÀlls inför och om dessa hinder skiljer sig frÄn de hinder som team som arbetar pÄ samma fysiska plats stÀlls inför. Detta utfördes genom en fallstudie av tvÄ företag, ett i Sverige och ett i USA, som nyligen hade slagits samman till följd av ett uppköp. Företagen agerade som ett Transnationellt företag som arbetade i virtuella team pÄ den globala marknaden.

Principen om non-refoulement, En fallstudie kring den svenska asylprocessen i praktiken

Uppsatsen berör implementeringen av mÀnskliga rÀttigheter i den svenska jurisdiktionen och i förlÀngningen asylprocessen och dess konsekvenser för dem den berör. Syftet med studien Àr att pÄvisa hur de mÀnskliga rÀttigheterna framstÄr i praktiken genom att se pÄ hur principen om non-refoulement efterlevs.Genom en fallstudie av tvÄ svenska avvisningsfall har jag valt att göra en textanalytisk undersökning av de internationella rapporter som berör dessa handlingar. Uppsatsen bygger i sin tur pÄ statsansvar och principen om non-refoulement, för att pÄvisa hur mÀnskliga rÀttigheter verkstÀlls i praktiken.Resultatet presenteras utifrÄn den kritik den svenska staten fÄtt gÀllande dessa bÄda utvisningsfall. Svaret var egentligen redan givet dÄ den svenska staten erkÀnt sitt misstag men av intresse Àr att uppsatsen pÄvisar problematiken kring den process som ska utgöra implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna och i förlÀngningen, principen om non-refoulement. Slutsatsen blir att artikel 3 i konventionen mot tortyr och annan grym, omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning inte ges nÄgot direkt utrymme inom den svenska asylpolitiken, i praktiken..

FörÀldramöten i förskolan ur ett framtidsperspektiv

Abstract Vi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och dÄ framförallt mellan pedagoger och förÀldrar i ett framtidsperspektiv. Det Àr hos dagens förÀldrar och pedagoger som det hela börjar och dÀrför Àr det viktigt att fÄ deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare. Genom att fÄ insikt i hur det ser ut fÄr vi ocksÄ en chans att fÄ upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vÄr framtida yrkesroll. Behövs det ?traditionella förÀldramötet? sÄ som det Àr utformat idag? Syftet med denna undersökning Àr sammanfattningsvis att skapa kunskap om och synliggöra olika parters Äsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla förÀldrasamverkan vidare.

Kommunicera för att rekrytera! : eller hur Försvarsmakten rekryterar ungdomar till internationell tjÀnstgöring

Det civila samhÀllet har inte förstÄtt vilka förÀndringar som Försvarsmakten (FM) gÄtt igenom. Urrekryteringssynpunkt Àr det inte acceptabelt. Sveriges sÀkerhetspolitiska inriktning har förÀndratsoch det Àr Försvarsmaktens ansvar att kommunicera denna förÀndring till samhÀllet. Om inte FMlyckas med sin kommunikation, och dÄ speciellt till de ungdomar FM behöver rekrytera, kan FMpÄ sikt fÄ stora problem med bemanning av de internationella insatsförbanden. Redan vidmönstringen mÄste det finnas tillrÀckligt hög kvalitet och stort urval av ungdomar som villtjÀnstgöra utomlands.

En prognosmodell för potentiell vÀrdeutveckling : Investeringsunderlag för kontorsfastigheter pÄ den svenska fastighetsmarknaden

Fastigheter liknar mer och mer en handelsvara. En transparent marknad Àr dÀrför ett mÄste för att skapa en effektiv marknad och för att locka internationella sÄvÀl som nationella investerare.Den svenska fastighetsmarknaden har lÀnge kÀnnetecknats för sin transparens, men den senaste tiden har utvecklingen gÄtt i motsatt riktning. För att bibehÄlla transparensen behöver aktörer pÄ fastighetsmarknaden tillrÀckligt med underlag för att fatta korrekta investeringsbeslut. Prognoser baserade pÄ kvantitativ historisk data Àr ett verktyg som inte anvÀnds i stor utstrÀckning idag, men som kan föra utvecklingen av investeringsunderlag framÄt.Denna rapport beskriver en prognosmodell vilken kan anvÀndas för att prognostisera framtida potentiell vÀrdeutveckling för kontorsfastigheter. Prognosmodellerna baseras pÄ flertalet multipla regressioner över paneldata.

Karteller- Bör de kriminaliseras?

UpphovsrÀtt Àr den rÀtt som författare, kompositörer, konstnÀrer och andra upphovsmÀn har till sina verk. BestÀmmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk. UpphovsrÀtt avser att ge rÀttsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det Àn föreligger samt en rÀtt till ersÀttning för skapade verk. UpphovsrÀtten har emellertid tvingats genomgÄ omfattande förÀndringar pÄ grund av den tekniska utvecklingen som sker pÄ omrÄdet. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt gÄr att framstÀlla nÀstan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjÀlp av internationella nÀtverk som Internet.

HÄllbar utveckling i skolan : - en pluralistisk undervisningspraktik?

Denna studie behandlar utbildning för hÄllbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lÀrares undervisningssÀtt inom undervisning för hÄllbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssÀtt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. AngreppssÀttet som anvÀnds i studien grundas pÄ ett metodologiskt ramverk som utgÄr bland annat pÄ pragmatismen och transaktionsbegreppet. UtifrÄn denna metodologi analyseras lÀrares undervisningssÀtt i termer av epistemologiska drag, alltsÄ det sÀtt som lÀraren ger eleverna anvisningar pÄ. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar frÄn undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrÄn vissa utbildningskaraktÀrer vilka kan ses som efterstrÀvansvÀrda för pluralistisk undervisning.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->