Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Manöverkrigföring Àr en central del i Försvarsmaktens syn pÄ stridens genomförande och nyttjandet av sina vÀpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertÀnkande tillmÀts ocksÄ stort utrymme i den militÀrstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillÀmpning för MilitÀrstrategisk doktrin 2012 och dÀrmed upphÀvandet av MilitÀrstrategisk doktrin 2002 fann jag det vÀrdefullt att analysera utvecklingen inom förhÄllningssÀttet till manöverkrigföring i doktrinen.Med kvalitativ textanalys som metod jÀmförde jag de bÄda doktrinerna i hÀnseende till manöverkrigföring och manövertÀnkande för att se om det skett nÄgon utveckling. Jag belyste Àven möjliga pÄverkande faktorer pÄ doktrinutvecklingen i tvÄ internationella insatser, nÀmligen KFOR och Isaf.Jag fann att en utveckling har Àgt rum i förhÄllningssÀttet till manöverkrigföring och manövertÀnkande och att MilitÀrstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhÄllningssÀtt Àn sin föregÄngare som hade ett mer okritiskt och förÄldrat förhÄllningssÀtt till manöverkrigföring..

Att drabbas av och leva med hjÀrtsjukdom, innebÀr en förÀndrad livssituation för den insjuknade. Den hjÀrtsjuka mÀnniskan ska lÀra sig att leva med en sjukdom som inkrÀktar pÄ det vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjÀrtsjukdom. Fjorton internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i sju kategorier. De sju kategorierna var: att vara för trött för att orka med sina sysslor, att kÀnna sig mindervÀrdig och grÄta över hur livet blev, att vara en besvikelse gentemot sin familj och andra, att inte bli trodd och ibland sakna förstÄelse, att kÀnna rÀdsla för att fÄ en ny hjÀrtinfarkt och dö, att inte förstÄ och frÄga sig varför jag drabbats och att acceptera sin sjukdom och se valmöjligheterna.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag anvÀnder sig av etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta pÄverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vÄr undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, dÄ IKEA Àr tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgÄngsrikt anvÀnda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer Àr positiv i dubbel bemÀrkelse för bÄde företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka elevers strategier och hur dessa kan utvecklas i arbetet med mönster och talföljder. Detta undersöktes genom en litteratursökning i olika databaser för att fÄ fram nationella och internationella studier. Den första tilltÀnkta Äldersgruppen var 6-8 Är, men den fick utökas till Äldrarna 3-15 Är, pÄ grund av begrÀnsad forskning i den tidigare tÀnkta Äldersgruppen. Materialet som anvÀndes var vetenskapliga publikationer. Resultatet av undersökningen visade att de vanligaste strategierna eleverna anvÀnde var: visualisering, hypotes, rÀknestrategier samt att försöka se samband.

Byggmaterialmarknaden i Sverige uppfattas idag som oligopolisk dĂ€r ett fĂ„tal företag dominerar en stor del av marknaden. Nya inköpsvĂ€gar för material kan öka konkurrensen och förĂ€ndra villkor för aktörer i branschen. Flera utredningar menar pĂ„ att import Ă€r en sĂ„dan inköpsvĂ€g som kan förĂ€ndra den nuvarande prisstrukturen. Men för företag som ser import som en möjlighet kommer Ă€ven ny problematik som mĂ„ste hanteras. Företaget Midroc har ett stort intresse i att utreda möjligheten för att köpa in fĂ€rdiga betongstommar frĂ„n andra sidan Östersjön.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

En utlandsanstÀllning krÀver mycket frÄn den anstÀlldes sida och Àrkostsam för företaget. För att se till att den utlandsanstÀllde behÄller sittengagemang gentemot företaget krÀvs det dÀrför att denne uppfattar attden fÄr stöd frÄn sin organisation. I vÄr undersökning intervjuade vi trerepatriater och anvÀnde vi oss av enkÀtsvar frÄn tio expatriater frÄn treolika svenska internationella företag. Resultaten tyder pÄ attorganisatoriska stödÄtgÀrder uppfattas av expatriater före och underutlandstjÀnstgöringen. Majoriteten av respondenterna svarade att deuppfattade förÀndringen i sitt engagemang jÀmfört med tiden innan densenaste utlandsanstÀllningen som oförÀndrad eller ökad.

 Syfte: Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa pÄverkas av produktens och Internetbutikens karaktÀr. Metod: Data insamlas genom enkÀtstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkÀtstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare.Teori: FrÀmst anvÀnds teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktÀr.Slutsats: De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet Àr funktionell risk, leveransrisk, tidsrisk, psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, kÀllrisk samt social risk. Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktÀr samt Internetbutikens karaktÀr. En mÀngd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mÄn kan reducera samtliga risker.

Barnkonvention som prÀglas av idén om barnets bÀsta har fÄtt stort gensvar i mÄnga lÀnder. Dokumentet har ratificerats av alla vÀrldens stater utom USA och Somalia och dÀrmed fick idén om barnets bÀsta och barnets rÀttigheter rÀttens stöd. Syftet med uppsatsen Àr en granskning av vad barnets bÀsta innebÀr, hur barnets bÀsta ses utifrÄn olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bÀsta och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet anvÀndes juridisk metod och en jÀmförelse av begreppet barnets bÀsta i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn fÄr klara sig pÄ 80 öre per dag? Det viktigaste Àr inte att lÀnderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Tidigare sÄgs sociala frÄgor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men pÄ 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning dÀr alla dessa delar bands samman Àven med den ekonomiska redovisningen, numera benÀmnt hÄllbarhetsredovisning. MÄnga svenska företag ligger idag efter vad gÀller andelen upprÀttade hÄllbarhetsredovisningar i jÀmförelse med andra europeiska lÀnder. Sverige Àr dock sedan rÀkenskapsÄret 2008 det första landet i vÀrlden som lagstiftat hÄllbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera för vem en hÄllbarhetsredovisning Àr anvÀndbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens Äsikter angÄende den nationella lagstiftningen samt hur anvÀndbar den internationella standarden Àr för dessa företag.

Per definition sÄ befinner sig Nordkorea och Sydkorea i krig med varandra sedan 25 juni 1950. Den aktiva delen av kriget varade endast i tre Är och avlöstes av Armistice Agreement 27 juli 1953. Avtalet syftade till att möjliggöra för politiska företrÀdare att enas om ett fredsavtal ? nÄgot man aldrig lyckades uppnÄ.Denna uppsats analyserar tiden frÄn Kairokonferensen 1943 intill Armistice Day 1953 utifrÄn hur bakomliggande incitament ? sett ur realistiska och liberalistiska perspektiv inom ramen för internationella relationer ? kan förklara hÀndelseutvecklingen pÄ den koreanska halvön.Resultatet visar pÄ hur erfarenheter och efterbörd av VK II, politiska mÄlsÀttningar, misstro mellan parterna och till FN, successivt bygger upp dagens delade Korea utifrÄn vad som frÀmst Äterfinns inom den realistiska teoribildningen..