Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av engagemang i dagliga aktiviteter hos kvinnor med utmattningssyndrom. En litteraturbaserad studie med analys av biografier genomfördes. Data samlades in via sex böcker, publicerade mellan 2000-2008 skrivna av svenska kvinnor i arbetsför ålder. Utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades data vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att vilja leva upp till krav och förväntningar?, ?Att ha för många aktiviteter och för lite tid?, ?Vardagen har blivit övermäktig? samt ?Att återfå balans i vardagen?.

En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd.

I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning på byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikämne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt ämne. I detta fall i trä- och metallslöjden, där praktiska moment förekommer i stor utsträckning. Många av skolans elever tappar lusten för matematikämnet i årskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever från andra OECD länder.Vid närmare undersökande har det visat sig att läroplanen under en längre tid har betonat att skolans ämnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation på kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptäcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sällan förekommer.

Syftet med studien var att beskriva personer med strokes erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet. Urvalet omfattade tre kvinnor och två män mellan 46 - 69 år som hade haft stroke men var bosatta i hemmet. Dessa personer intervjuades utifrån en självkonstruerad intervjuguide innehållande både öppna och strukturerade frågor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades med hjälp av tre teman som beskrev erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet.

Syftet är att beskriva lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med den digitalalärplattformen Fronter. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och fyra manliga gymnasielärare somarbetat med lärplattformen Fronter i Jönköpings kommun. Jag har utifrån intervjuerna försöktfinna likheter och olikheter i hur lärarna betraktar Fronter som pedagogiskt verktyg, vilketpresenteras utförligare i resultat- och diskussionsdelen. Lärarnas utsagor delades in under treområden. De områden som avses är funktioner i Fronter, fördelar respektive nackdelar medFronter, samt etik och sekretess i arbetet med Fronter.Utifrån mina resultat kan jag konstatera att lärarna anser att de behöver mer stöd i sitt arbete medFronter, och att de ser plattformen som en stor möjlighet för att individualisera undervisningen.Intressant vidare forskning inom området vore att undersöka huruvida Fronter leder till ökadmåluppfyllelse för eleverna..

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer..

Syfte: Både förskola och skola ska ta sin utgångspunkt i barn och elevers rådande erfarenheter. I förskolan lyfter man också tydligt fram vikten av att utgå från barnens intresse. Idag är populärkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien är att ta reda på vad denna förskoleklass elevers populärkulturella kapital, deras ?funds of knowledge? erbjuder när det gäller att använda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknäckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren både i lärarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter.

Diabetes hos barn medför förändringar som påverkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes är därför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod användes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram några personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebära för dessa människor och hur de upplever att dessa erfarenheter har påverkat dem. Genom att intervjua personer som själva har migrerat har vi kunnat ta reda på hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förändrats och vilka resurser och tillgångar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svåra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstått detta resultat utifrån ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbättras med fokus på de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

Syftet med denna studie har varit att öka våra kunskaper om förskollärares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat på hur förskollärare beskriver att TAKK används på samlingar, hur TAKK används i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn på samlingarna. Ett fjärde fokus har varit på hur TAKK, enligt förskollärarna, påverkar barns med DS språk, kommunikation och kunskapsutveckling.För att samla in data till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört åtta intervjuer med förskollärare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fått utbildning av TAKK via habiliteringen.

Att få cancer och att genomgå cytostatikabehandling är en realitet för många människor idag, vilket orsakar flera förändringar i en människas liv. I denna litteraturstudie var syftet att beskriva upplevelsen av cytostatikabehandling. Sexton internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1995-2002 som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara deprimerad och ha funderingar kring livet och döden, att självbilden, kroppens utseende och funktion förändrats, att tröttheten och förlusten av energi påverkar humöret och viljan, samt att få förändringar i munhåla, svalg och problem från magen. .

Bakgrund: Varje år får ca 300 barn och ungdomar i Sverige cancer. Barnets insjuknande innebär en stor omställning för hela familjen och kan leda till en psykisk belastning för föräldrarna. Vårdpersonalen har då en viktig roll, för att föräldrarna ska känna trygghet i situationen. Föräldrars behov av omvårdnad bör tillgodoses, så de i sin tur kan ge stöd åt sitt barn. Familjefokuserad omvårdnad har använts som teoretisk referensram i studien.

Syftet med studien är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrån arbetsmarknadsprojektet Korta vägen. Många utländska akademiker idag går arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Som en lösning på att försökaåtgärda arbetslösheten hos denna målgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlätta intåget av utländska akademiker på arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik är den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska åtgärdersom idag finns. Tyvärr råder hög arbetsbelastning på svenska arbetsplatser vilket gör att mångatackar nej till att ta emot praktikanter.