Att studera kvinnliga sexualförbrytare är problematiskt då gruppen är så liten. Studien är en litteraturstudie för att klargöra vad som är sammanställt kring denna lilla grupp. Uppsatsens frågeställningar handlar om huruvida det existerar någon generell bild av vem den sexualbrottsdömda kvinnan är, om det finns olika distinkta typer av sexualbrottsdömda och om svenska förhållanden är möjliga att översätta till internationella. Därför innehåller uppsatsen också en genomgång av de fall som utretts vid kriminalvårdens riksmottagning för långtidsdömda. För att behålla objektiviteten i fråga om internationell typologi presenterar författaren en rutnätsmodell med hjälp av vilken fall av den här typen kan spaltas upp förtydligas och presenteras utan typologi.

Uppsatsen analyserar om perioden 1992-2001 kännetecknades av jämvikt eller förändring avseende Sverigesinternationella engagemang. Syftet med uppsatsen är att belysa hur den svenska inställningen till den internationellatjänsten har utvecklats under perioden 1992-2001.Problemformulering:- Vad kännetecknade perioden 1992-2001 avseende Sveriges internationella engagemang.Som ett led till att finna svar på problemformuleringen kommer jag att använda mig av följande delfrågor:- Vilken var Sveriges ståndpunkt till internationell verksamhet under de tre försvarsbeslutsperioderna 1992-2001?- Vilka avvikelser och likheter mellan perioder kan påvisas?- Vilka större förändringar har skett från Försvarsbeslutet 1992 till regleringsbrevet 2001?Författaren kommer att jämföra den svenska säkerhetspolitiska inställningen vid tiden för tre olika Försvarsbeslut1992, 1996 och 2000 och tillsammans med regleringsbreven från 1994, 1997 och 2001 komma fram till dels vilkenståndpunkt Sverige intog under respektive period och dels vilka likheter och olikheter som finns.Uppsatsens svar på problemställningen och de viktigaste sluts atserna är att:Det har funnits överensstämmelse mellan policydokumenten inom och mellan perioderna. Det finns en tydlig tendenstill utvidgning av Sveriges säkerhetspolitiska intresse, från norra Europa, till internationellt och till globalt. Underperioden skjuts också fokus från Mellanöstern och mellanstatliga konflikter till Europa och inomstatliga konflikter.Det säkerhetspolitiska hotet utökades från att enbart varit militärt till att även gälla global demokrati och hot mot vårtsamhälles funktioner.

Globaliseringen blir alltmer påtaglig och integrationen mellan länder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetära tillgångar internationellt. Utifrån detta ställs det högre krav på investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rådande växelkurser. Enligt flera studier räcker det inte enbart med att genomföra ?korrekta? värderingar och analyser för ett investeringsbeslut.

Den internationella rätten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suveräna stater på olika områden. De suveräna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och således har ingen annan stat rätt att stifta lagar som blir gällande på en annans stats territorium. Denna exklusiva rätt till självbestämmande benämns territorialitetsprincipen. På den internationella skatterättens område innebär territorialitetsprincipen att en stat har rätt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegränsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstått och begränsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.Då en självständig stat överlämnar en del av sin suveränitet till ett sådant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rätt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mån måste delas med EG: s lagstiftande makt.

Sociala medier som exempelvis bloggar, nätverk och bild- och filmdelningstjänster är relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populära webbtjänsterna har lett till att både svenska och internationella museer idag efterfrågar riktlinjer om hur de skall använda och verka i sociala medier.Det övergripande syftet med uppsatsen är att utarbeta råd och riktlinjer om hur museer kan använda och verka i sociala medier. Syftet är även att presentera hur råden och riktlinjerna kan användas av två nya museer som planeras i Fisksätra.Jag gjorde en undersökning om två internationella museer som redan har verkat på den sociala webben under ett par år och blivit omtalade för sina framgångsrika bruk av sociala webbtjänster. Med utgångspunkt i ämnet informationsdesign avgränsades undersökningen till aspekter som är typiska att studera inom ämnet: kontexters påverkan på mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgänglighetsaspekter som informationens läslighet, läsbarhet och läsvärde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag främst lyckade exempel men även några mindre lyckade på museernas bruk av sociala medier.En gemensam nämnare för slutsatserna var att relationen till användarna spelar en central roll för museets framgång i sociala medier.

The purpose of this thesis is to study the attitude towardscomics among librarians as well as their personal image ofthe overall attitude towards comics among librarians and themanner in which the attitude of the librarians affects how thecomics are treated in the library.I have performed this study with a qualitative approach andhave interviewed a total of five librarians working in twodifferent libraries.I have founded the theoretical base for my research in anumber of historical attitudes towards comics and thencompared these attitudes towards the answers given in theinterviews as well as prior research found in three theseswritten by Magnus Johansson, Sarah Johansson and KarinEsaiasson.The results of the study is that traces of most of thehistorical attitudes can be found among all of the interviewedlibrarians but that none of them are harboring any negativeattitudes towards comics themselves. On the other hand thestudy does imply that the image of the librarian who onlythinks that comics are meant for children is still very muchalive in the collective subconscious of the librarians.The study also shows that while librarians of today tend tohave a neutral outlook in comics the historically subpartreatment of comic in the libraries and the subsequent lack ofacademic support on the subject have made it necessary forthe librarian in charge of the comic-section to have apersonal interest/liking for comics to be able to do a goodjob..

Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar.

The structure of the Swedish public library field has been evolving during the last decades. The traditional mission of educating the citizens to become responsible, democratic and knowledgeable members of society has in a way led to the integration between public and school libraries. Lately new co-operational models have been under debate and a sense of resistance has arisen because of the economical and market influences. In parallel with closure of library branches new libraries have evolved in malls and wash houses and some with self-service with no use of librarians. This work shows how co-operation in rural areas finds the common goals for the people living there who are concerned about keeping the service needed including the public library and thus using existing means and crossing borders of commercial thinking.

I uppsatsen finns ett mönster som visar på att den internationella redovisningsstandarden förorsakat skillnader i tillämpning av säkringsredovisning som kan försvåra jämförbarheten bland företag. Det är de mindre noterade företagen som i lägst utsträckning tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 vilket kan bero på att dessa företag har svårare att tillämpa en detaljerad och komplex redovisningsstandard som IAS 39..

Syftet med uppsatsen är att pröva om Jominis principer om militärteori har någon inverkan på dagens slagfält, genom att de påverkar amerikanska doktriner, och därmed strategiskt och operativt tänkande. Dagens högteknologiska stridsfält är betydligt mer komplext och består av fler dimensioner, än det fanns när Jomini verkade. Det blir då viktigt att förstå de klassiska strategiska tankegångarna som ligger till grund för de operativa men även taktiska besluten. Det blir intressant att forska om och hur Jominis teorier verkligen har haft påverkan på de amerikanska doktriner som utvecklats efter 1976, speciellt då väst europeiska, även svenska, doktriner främst anses vara påverkade utav Clausewitz och dennes syn på krig. Inte minst då svensk militär personal interagerar med amerikansk militär personal på den internationella arenan, vilket sker i stort sett dagligen under internationell tjänstgöring.Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att Jominis principer fortfarande påverkar amerikanska doktriner. Detta i sig ger en förståelse för hur amerikanskt strategiskt och operativt tänkande, och hur Jomini har påverkat utformningen av dem.

The aim of this study is to compare how three local librarieshandle their collections, and to compare this with handlingcollections at national level. I have investigated librarian?sopinions of their collections and how they take care andpreserve them for the future. It has also been studied if thelibraries collections of old material contains more than justold book rarities.In this study I had compared my respondents answer withSvante Beckman and Magdalena Hillström`s theory ofmuseum`s four idealtypes. Their view of a museum is in theforms of a treasury, archive, school and a theatre.

The aim of this study is to examine the interaction between a group of multilingual, twelve-year-old children, and three libraries. The children live in a suburb of a larger city. The three libraries are their school-library, the library in their suburb and the main library in the city. We have examined if and how the children use the libraries, what the libraries mean to them in their daily life and what their possibilities are when it comes to participate in and influence activities and collections at the libraries. We have pursued qualitative interviews with sixteen children in grade six and three librarians, working with multilingual children at the three libraries.

Gränssnitt finns överallt i vår vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affären, på tågstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett gränssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett gränssnitt kan alltid utvecklas och bli bättre. En gräns måste emellertid sättas för när gränssnittet är redo att komma ut på marknaden.

The aim of this Master?s thesis is to investigate how a public library should sign and organize their resources to make them as accessible as possible to the users of the library. Our theory, Paul Arthur?s and Romedi Passini?s wayfinding theory, is about how people search through information loaded environments. Our empirical material consists mainly of three parts: an inventory of the resources and guiding at Hammarö bibliotek, eight interviews with visitors at Hammarö bibliotek and observations of how visitors use and interact with the library, its resources and guiding.