The aim of this Master?s thesis is to investigate international students? views regarding information seeking and use of information sources. A further aim is also to investigate the possible factors influencing information seeking in relation to everyday life for international students. Interviews were carried out with eight international students, 20-35 years old from three continents. They were to stay in Sweden for at least five months for the purpose of studying.

Då derivata är ett viktigt begrepp inom avancerad matematik är det viktigt att eleverna på gymnasiet ges goda möjligheter att lära sig detta. Detta faktum, liksom att olika läroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till ämnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika läroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att man betraktar de egenskaper som är viktiga för förståelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa så kallade kritiska aspekter. Ett mål med studien var även att försöka utröna om det finns en överensstämmelse mellan vad som anses kritiskt för lärande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i så fall är och om det är någon skillnad i hur tydligt de olika läroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar på i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare.

Titel: Standardisering/anpassning som internationella marknadsföringsstrategier inom upplevelseindustrinNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Heiko Voeste och Olga GutmanHandledare: Akmal Hyder Datum: 2014 ? 05Syfte: Forskningen om upplevelseinriktade företags marknadsföringsstrategier anses vara otillräcklig, trots att denna industri tillhör den snabbt expanderande tjänstemarknaden. Vi valde därför att utföra denna forskning för att bidra till utvecklingen av teorin inom detta område.Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur internationella företag inom upplevelseindustrin arbetar med marknadsföringsstrategier, med avseende på anpassning och standardisering av marknadsföringsmixen.I vårt arbete har vi studerat:? hur upplevelseinriktade företag utformar sina internationella marknadsföringsstrategier;? olika faktorer som påverkar valet av strategier;? hur företag utformar marknadsföringsmixen för att skapa unika erbjudande för sina kunder.Metod: Vår empiriska undersökning baseras på kvalitativ forskning i form av flerfallstudier. Vi undersökte tre verksamheter som agerar inom upplevelseindustrin och har genomfört tio semi-strukturerade intervjuer inom dessa tre företag.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i denna studie var att de undersökta upplevelseinriktade företagen använder sig av både standardiserings- och anpassningsstrategier.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förändring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi använde oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frågeställningen. Vid analyseringen av resultatet användes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrån von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient är den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen påverkar klientens förändringsprocess.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper.

Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit på ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?Utifrån ovanställda frågeställning utreder föreliggande uppsats paradoxen om två förhållandevis lika länder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). Frågan besvaras med hjälp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ändmål sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömässiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förändringar i Ghana föranledde landets beslut att avstå från att underteckna interimsavtal med EU.

Att alla barn i Sverige idag har rätt till utbildning kan låta som en självklarhet. Vi har kommit långt när det gäller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende på hur väl den tillgodoser rätten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rättigheter och hur väl den svenska skollagstiftningen överensstämmer med de internationella åtaganden som Sverige har gällande allas rätt till utbildning. I dagsläget har gömda barn ingen lagstadgad rätt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgång.

I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jämföra Sveriges försvar mot ett urval av andra länders försvarsmakter, nämligen EU- och NATO-länderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende på kostnadseffektivitet och fokus på output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i västvärldens försvarsmakter under senare år. Vidare genomförs en kvantitativ jämförelse mellan värnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att länder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: värnpliktsbemanning av stående styrkor, värnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna särskiljs genom kvantitativa data, dels andelen värnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken på reserverna i relation till de aktiva styrkorna. Två olika outputmått har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-länderna också storleken på de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en stor kostnad för sjukvården och samhället. Det är dock patienterna som drabbas värst. Frågan har uppmärksammats länge och endast små förändring har skett i arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Det finns bra underlag för att kunna utföra ett gott arbete kring att minska smitta och smittspridning ändå förblir antalet drabbade oförändrat. Sjuksköterskans roll är att ge god och säker vård med hög kvalitet.

Under året 2006 exporterades krigsmateriel från Sverige för närmare 10,4 miljarder kronor. Mottagarländer av krigsmateriel från Sverige under det året var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.Detta kan ses på olika sätt. Vissa ser på detta som ett sätt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar således till att främja en framtida säkerhet för Sverige, vilket är en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, å andra sidan, ifrågasätter det moraliska i att samarbeta med länder vilka befinner sig i en eller flera väpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ?praktiskt-estetiskt? ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Uppsatsen handlar om hur föräldrar talar om lärandet i förskolan. Syftet med vår studie är att förstå och tydliggöra hur föräldrar talar om lärandet i förskolan samt vilka kunskaper och färdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar, hur talar föräldrar om lärandet i förskolan? Vilka kunskaper/färdigheter lyfter föräldrar fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan? Påverkar föräldrars habitus talet om lärandet i förskolan? Vi har intervjuat sex föräldrar för att få svar på våra frågeställningar. Vår teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter.