I filmen Darwins mardröm skildras fiskeindustrin i Victoriasjön och dess kopplingar till illegal vapenhandel. Denna handel påverkas och möjliggörs av ekonomiska och politiska aktörers intressen, vilka har rötter som sträcker sig över staters gränser. Vi har, genom en kvalitativ textanalys, analyserat intervjuer i filmen och funnit att både regeringar, transnationella nätverk och företag gör ekonomiska förtjänster på vapenhandelns fortgående. Tillkortakommanden i de nationella och de internationella lagar och förordningar som reglerar denna handel innefattar korruption och organiserad brottslighet. Enligt Mary Kaldor är termen nya krig användbar för att förklara och förstå de förändringar som på senare tid skett inom krigsföringen, vilka kan härledas till en ökande transnationell sammanbundenhet.

The purpose of the study is to contribute knowledge about the representation of fiction authors who have written in languages other than Swedish in educational school books within the Swedish subject. This is done in relation to the school's promotion of cultural diversity, a globalized world and to the Swedish curriculum. The study is a combination of a qualitative and a quantitative analysis that takes its starting point in six educational books for the courses Swedish 1 and 2. The analysis shows that all study materials include a broad representation of authorships from Europe and the USA. The selection of authors from other parts of the world is, however, limited.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnå ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners väpnade styrkor. Syftet med uppsatsen är att bedöma om svenska chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militärteorin på liknande sätt som utländska chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-länder iallmänhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrågor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrämjande operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras är att utländska chefer värderar överraskning högre ifredsframtvingande operationer än vad svenska chefer gör. Samma förhållande gäller också rörlighet ifredsbevarande operationer, medan svenska chefer värderar skydd signifikant högre än utländska ifredsbevarande operationer.

Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock på att lärarens högläsning i många fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet är att undersöka vilka effekter lärarens högläsning av berättande texter har på elevers läsförståelse och läsupplevelse i årskurs 4-6. Vidare är syftet att belysa hur lärarens högläsning kan användas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers läsförståelse och öka deras läsupplevelse. Fokus i arbetet ligger på berättande texter då forskningen visar på att de är de mest förekommande texttyperna i årskurs 4-6.

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Följsamhet till omvårdnadsrutiner och riktlinjer är nödvändigt för att tillgodose en säker vård för patienten och att förhindra att sjuksköterskor utsätts för onödiga risker. Bristfällig följsamhet leder till mänskligt lidande och stora kostnader inom sjukvården. Fastän denna kunskap finns förekommer brister i följsamheten till rutiner och riktlinjer. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av följsamhet till omvårdnadsrutiner och riktlinjer. Studien baserades på 18 internationella vetenskapliga artiklar, som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

Titel: Från politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerligalandsortspressens lokala innehåll 1927-2007Författare: Diana JacobssonKurs: Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Monika Djerf-PierreTermin: Vårterminen 2008Syfte: Studien avser att besvara frågan vad som fokuseras i landsortspressens lokalarapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden1927-2007Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalysMaterial: De lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio nummer av varje titelHuvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats ? frånatt under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan avartiklar som behandlar internationella och nationella händelser ? till att tydligt domineratidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid.Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarnahar gått från att vara ett partipolitiskt organ med ?global? blick och världshändelser i fokus ?till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst..

Att kollidera är en av riskerna som föreligger då ett fartyg framförs till sjöss trots att det finns internationella regelverk, så som Sjövägsreglerna, enbart utformade för att förhindra detta. I denna kvantitativa litteraturstudie har det undersökts vilka avvikelser från Sjövägsreglerna som bidragit till kollision samt hur regelavvikelserna skiljer sig utifrån fartygstyp, tid på dygnet, sikt och bryggbemanning. Haverirapporter utarbetade från två haverikommissioner har undersökts och utifrån haverikommissionernas egna slutsatser om orsak till kollision har författarna sedan identifierat vilka Sjövägsregler fartygen avvikit från vid kollisionen. Två haverikommissioner valdes för att kunna jämföra om det finns skillnader i resultatet i deras utredningar. I en majoritet av kollisionerna hade fartygen avvikit från någon eller några av Sjövägsreglerna.

GIS är inte längre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jämfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. På den tekniska gymnasieutbildningen på Polhemsskolan i Gävle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999.De slutsatser som framkommer i rapporten är att en teknisk GIS-utbildning inte enbart är för elever på tekniska gymnasieutbildningar utan även för elever på andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsättningar att lära sig verktyget. Det konstateras även att det genom åren har funnits både nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en samling befintliga metoder och teorier studera de frivilligt publicerade miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen i Sverige. De företag som studien baseras på är Stora Enso AB, SCA AB, Södra Cell AB och Rottneros AB. Länsstyrelsen och den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden, med hjälp av miljöskyddslagstiftningen, var de första som aktivt ställde krav på många företag att ta miljöfrågorna på allvar. Företag i Sverige som bedriver verksamhet och som behöver tillstånd enligt miljöbalken har i flera år varit skyldiga att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna. Det finns idag ett stort antal internationellt publicerade riktlinjer och modeller för extern miljöredovisning.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Uppsatsen analyserar det rättsliga ramverket för artskydd. Utifrån målsättningen om en hållbar utveckling och bevarandet av biologisk mångfald hanterar miljörätten, både på internationell och på nationell nivå, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras även viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framställningen har därför varit att undersöka hur rättsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor.

Syfte: Syftet är att belysa hur mobilitet och konsumtion samverkar på 2000-talets järnvägsstation som servicelandskap. Teoretisk referensram: Studien fokuserar teori kring servicelandskapet och platsbegreppet. Metod: För att besvara syftet har vi använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt, vilket har inspirerats av grundad teori, dikotomier och berättelseforskningens narrativa analys. Det empiriska materialet, berättelsen om järnvägsstationen, har samlats in genom öppna intervjuer, icke-deltagande observationer och broschyrer från konceptutvecklare på tre större centralstationer i Tyskland. Slutsatser: Slutsatserna i studien är att bilden av den traditionella järnvägsstationen är både positiv och negativ.