Sök:

Sökresultat:

1911 Uppsatser om Internationella affärer - Sida 27 av 128

Havsutsikt : Metoder för att bevara befintlig bebyggelse mot den stigande havsnivÄn

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

CCTV och Al Jazeera : Likheter och skillnader i de internationella nyhetsprogrammen

Stockholms Universitet, Instutitionen för journalistik, medier och kommunikationJMK, KarlavÀgen 104Box 27 861, 115 93 STOCKHOLMTel: 08-16 20 00Titel: CCTV och Al Jazeera ? likheter och skillnader i de internationella nyhetsprogrammen Title: CCTV and Al Jazeera ?similarities and differences in the international news programsFörfattare: Hanna Strid, hanna.strid@gmail.com, Marta Kaszuba, marta.kaszuba@hotmail.com.Handledare: Christian ChristensenC-uppsatsHöstterminen 2013This essay aims to identify what similarities and differences there are between news broadcastings from Chinese CCTV and Al Jazeera English which has its national headquarters in Qatar. When national channels broadcasts internationally, it is interesting to see what they choose to convey as that day's news flow and how to represent their country. It can depend on many different things such as structures of media ownership in the country and cultural context. The research methods used have been empirical studies and comparative analysis of a total of ten broadcasts of the largest daily newscasts on both channels, both news programmes are called the News Hour.

Inventering av internationella bullerskyddsÄtgÀrder för höghastighetstÄg

Utvecklingen inom jÀrnvÀgssektorn gÄr mot snabbare och mer effektiva transporter, dock begrÀnsas utvecklingen av att det krÀvs nya och mer utvecklade spÄr och tÄg för att uppnÄ det. Med dagens infrastruktur och tÄgmodeller Àr hastigheter pÄ 200 km/h det maximala. Behovet att öka kapaciteten och införa höghastighetstrafik i Sverige utreds i nulÀget. Med höghastighetstrafik avses hastigheter pÄ minst 250 km/h. Banverket har som förvaltare av jÀrnvÀgen ett sektorsansvar för miljön och sÄledes Àven buller.

Revision i Europa : En komparativ studie mellan Spanien och Sverige med fokus pÄ förvaltningsrevision

BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den Àr idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika lÀnders kultur vÀrlden över, Àr tÀnkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsomrÄdet. Internationellt sett sÀger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets rÀkenskaper, men i Sverige omfattar kraven Àven förvaltningen. Detta Àr inte nÄgon ny företeelse utan har förekommit lika lÀnge som rÀkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag Àr Sverige och Finland de enda lÀnderna dÀr det juridiska revisionskravet omfattar bÄde rÀkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning det i Spanien existerar nÄgon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.

Habiliteringspersonals uppfattning om syskonrelationernÀr det ena syskonet har en funktionsnedsÀttning

SAMMANFATTNINGÖland Ă€r en kĂ€nd och vĂ€lbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna jĂ€mfört med liknande destinationer. Idag Ă€r samarbetet mellan de olika aktörerna pĂ„ Öland svagt. DĂ€remot vill de vĂ€nda denna trend och strĂ€va mot ett tĂ€tt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna.

"Det Ă€r nĂ„gonting udda med den hĂ€r ön" : - En kandidatuppsats om samarbetet mellan aktörerna pĂ„ Öland

SAMMANFATTNINGÖland Ă€r en kĂ€nd och vĂ€lbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna jĂ€mfört med liknande destinationer. Idag Ă€r samarbetet mellan de olika aktörerna pĂ„ Öland svagt. DĂ€remot vill de vĂ€nda denna trend och strĂ€va mot ett tĂ€tt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna.

KorruptionsbekÀmpning och Liberias rÀttsvÀsende.

Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrÄn internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption Àn the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). DÄ det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition Àr nödvÀndig. Korruption pÄverkar Àven rÀtten till att bli prövad av en sjÀlvstÀndig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rÀttighet Àr the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).

Marmoreringsstandard pÄ nötkött : nulÀgesanalys och kartlÀggning av slakterinÀringens perspektiv

Av det nötkött som produceras i Sverige rÄder det stor variation ur kvalitetssynpunkt. Konsumenten kan idag inte garanteras ett nötkött med önskade egenskaper vid varje inköpstillfÀlle, trots att köttet kommer frÄn samma typ av styckningsdetalj. För att kunna konkurrera med den ökade importen av nötkött och för att kunna erbjuda konsumenten ett nötkött med förbÀttrad och jÀmn Àtkvalitet finns nu ett gemensamt intresse inom den svenska köttbranschen att bedöma marmoreringsgraden av svenskt nötkött. Köttets marmorering utgörs av det intramuskulÀra fettet som visat sig ha positiv effekt pÄ köttets sensoriska egenskaper. Studiens syfte var att kartlÀgga internationella erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt för marmoreringsbedömning pÄ nötkött samt att belysa det svenska slakteriledets perspektiv inför en ny svensk kvalitetsklassificering avseende nötköttets marmoreringsgrad. Denna studie kan ses som en delstudie i branschorganisationen Svenskt kötts projekt vars mÄl Àr att skapa ett system för klassificering av nötkött avseende köttets grad av marmorering för att möta konsumenters önskemÄl och för att stÀrka kvaliteten pÄ svenskt nötkött. UtifrÄn litteraturen har fyra internationella klassificeringssystem studerats dÀr marmoreringsbedömning utgör ett viktigt kvalitetsattribut vid klassificering av slaktkroppen.

Banker och Basel II - Hur pÄverkar regleringen de svenska bankerna?

Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltÀckning, dels vilken pÄverkan de nya reglerna kommer att ha pÄ banker. Uppsatsen bygger pÄ en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter frÄn den svenska finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att vÀlja att tillÀmpa Internal rating based approach (IRBA) vid berÀkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förvÀntas sÀnka det befintliga kapitalkravet.

Natos intervention i Förbundsrepubliken Jugoslavien 1999, en argumentationsanalys

I denna empiriska undersökning analyserar vi argumenten som framkom i diskussionen före och under Natos intervention i Förbundsrepubliken Jugoslavien 1999. Som en bakgrund till vÄr analys beskriver vi det folkrÀttsliga regelverket samt tvÄ teoriskolor och deras syn pÄ staten, internationella relationer och humanitÀr intervention. Vi genomför dÀrefter en argumentationsanalys enligt Naess pro et contra-modell, dÀr vi kategoriserar argumenten och bedömer deras beviskraft. Vid bedömningen av argumenten drar vi paralleller till folkrÀtten och till de olika teoriskolorna..

Upplevelser av omvÄrdnad pÄ akutmottagningar i Sverige

MÀnniskors allmÀnna vÀlbefinnande och livskvalitet pÄverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhÀllet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska ÄtgÀrder riktade till individer inom hÀlsovÄrden med primÀr insomni. Resultatet visade att en kombination av ÄtgÀrder utifrÄn personliga behov gav bÀst resultat men ocksÄ att det rÄdde begreppsförvirring runt sömnhygieniska ÄtgÀrder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gÀller de enskilda sömnhygieniska rÄdens effektivitet.

Born Globals : Den nya vÀgen till ett internationellt företagande

FöretagsvÀrlden, med avseende pÄ företagets mognad och om de vÀljer hemmamarknaden eller den internationella marknaden som den primÀra, tidigare var indelad i tre större omrÄden. Dock har det under de senaste Ären skapats en fjÀrde typ av företag, Born Globals. Dessa företag utnyttjar det faktum att vÀrlden virtuellt sett har blivit mindre, exempelvis genom anvÀndandet av Internet. Dessa verkar skilja sig frÄn de traditionella företagen i bÄde struktur och tillvÀgagÄngssÀtt. Vi analyserar dÀrför i denna studie möjligheten att applicera traditionella affÀrsmodellsteorier pÄ de nya Born Global företagen. Studien avser Àven delvis att identifiera potentiella faktorer för teoretiskt skapande av nya affÀrsmodellsteorier, men ocksÄ till att identifiera en grund till en modell som Born Global företagen praktiskt kan anvÀnda i uppstartsfasen.Hur kan dagens traditionella affÀrsmodellsteorier appliceras pÄ de moderna Born Global företagen, vilken Àr den eventuella diskrepansen och varför?För att besvara problemformuleringen pÄ bÀsta sÀtt genomförde vi fyra djupintervjuer med nystartade företag som avser operera pÄ den internationella marknaden redan i uppstartsfasen.

Ett annorlunda förÀldraskap - En kvalitativ studie om familjerÀttssekreterares syn pÄ förÀldraskap och beslutsfattande vid internationella adoptioner

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka vilka förÀldraförmÄgor och andra faktorer som familjerÀttssekreterare anser Àr sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar vid internationella adoptioner. Syftet Àr Àven att undersöka vad familjerÀttssekreterare har för syn pÄ sitt beslutfattande vid adoptionsutredningar.FrÄgestÀllningarna med utgÄngspunkt frÄn syftet: Vilka faktorer tycker familjerÀttssekreterare Àr viktiga dÄ det gÀller förÀldraskap i allmÀnhet och i synnerhet hos adoptivförÀldrar? Vilka levnadsförhÄllanden anser familjerÀttssekreterare vara sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar? Vilka skÀl kan ligga till grund för ett avslag pÄ en adoptionsansökan enligt familjerÀttsekreterarna? Hur ser familjerÀttssekreterarna pÄ sina egna vÀrderingar och ansvar vid beslutsfattandet? Hur förhÄller sig de faktorer som familjerÀttsekreterare tycker Àr viktiga för adoptivförÀldrar till anknytningsteorin? Den metodologiska ansatsen har varit kvalitativ med intervjuer. Sju familjerÀttssekreterare intervjuades utifrÄn av oss skriven intervjuguide. Deras svar analyseras sedan utifrÄn en modifierad variant av EPP-metoden vars syfte Àr att besvara frÄgan hur nÄgot Àr och hur det sker.

UppmÀrksammandet av sexuellt vÄld mot mÀn i Kongo : En analys ur ett genus-  och manlighetspespektiv

Sexuellt vÄld förekommande i konfliktomrÄden drabbar sÄ vÀl kvinnor som mÀn. Dock rÄder en situation dÄ de drabbade mÀnnen faller i skuggorna i nyhetsrapporteringen och de drabbade kvinnornas röster ljuder starkare. Syftet med uppstasen Àr att undersöka nyhetsrapporteringen i sex olika internationella nyhetsmedier för att utreda hur det sexuella vÄldet mot mÀn i Demokratiska Republiken Kongo framstÀlls. Undersökningen har en teoretisk ansats i ett genusperspektiv kopplat till manlighet. Det analytiska ramverket som valts att anvÀndas Àr en kvalitativ  textanalys..

EU-bidrag - Ansökningsprocessen

Mitt examensarbete har frÀmst bestÄtt av inhÀmtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsÀttningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med tvÄ skolor, i tvÄ olika Europeiska lÀnder. Det viktigaste Àr att göra de olika momenten i rÀtt ordning. Till min hjÀlp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det hÀr pÄ sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhÀmtat informationen, har jag jobbat med att vÄr skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->