Sök:

Sökresultat:

1071 Uppsatser om Internationell utblick - Sida 61 av 72

Kommunala skollokaler inom Luleå kommun : En studie om strategier och långsiktig planering

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.

Modebranschens ansvar : Om CSR och dess påverkan i inköpsarbetet

Klimat- och miljöhänsyn, arbetsförhållanden, att de mänskliga rättigheterna efterlevs och välgörenhet är frågor som på senare år blivit alltmer omdiskuterade. Detta har skapat en ökad medvetenhet och kunskap och högre krav ställs på företag att agera ansvarsfullt inom dessa områden. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som innebär att på ett aktivt sätt ta samhällsansvar, utöver vad lagar och regler säger.Enligt den svenska regeringen är Sverige ett land som har en stark internationell trovärdighet när det gäller att ta detta samhällsansvar och många svenska företag har ett välutvecklat CSR-arbete. I Sverige finns även många framstående och duktiga modedesigners, vars tillverkning sällan sker i Sverige, utan mycket av produktionen utkontrakteras. De senaste åren har alltfler företag börjat se sig om efter externa producenter i andra länder, i ett försök att etablera sig på andra marknader och få billigare produktion.

Finansinspektionens regelverk för ersättningssystem inom finansbranschen : En granskande studie av regleringens effekter på den finansiella industrin

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

Internationaliseringsbegreppet i grundskolan : en dokumentanalys

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Samverkansarbete/ En studie av två enheter på Högskolan i Halmstad

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne.

Interoperabilitet, administration och ledning av radiosambandssystem TARAS relativt JTIDS/MIDS

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Hur lång är uppsägningstiden för tidsobestämda aktieägaravtal?

Aktieägaravtal tecknas mellan aktieägare, i både små och stora aktiebolag, och ändamålet med avtalet är att reglera förhållandet mellan aktieägarna. Det kan ingås mellan ett fåtal eller samtliga aktieägare och även bolaget har möjlighet att vara part i avtalet. I avtalet kommer aktieägarna överens om bolagets verksamhet. Vanligt förekommande klausuler i aktieägaravtalet är bland annat röstbindningsklausuler, samtyckesklausuler och vinstfördelningsklausuler. Aktieägaravtalet ses som ett komplement till bolagsordningen, vilken är offentlig och ofta neutralt hållen.

En arbetsmarknad för alla? : en rättslig studie om arbetsgivares skyldigheter vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta och samtidigt bidra till vår välfärd är för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte nödvändigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon människor med funktionshinder står idag utan sysselsättning och det i en tid då det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprätthålla nivån på vår välfärd. Samtidigt visar oroväckande statistik att personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering när de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsättning ska utsättas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgå för att underlätta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

Dispaschören i Europas farvatten : Om domstols behörighet enligt Bryssel I bis-förordningen

Utredning och avgörande genom partikulärdispasch är en sjörättslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsäkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet på en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den här uppsatsen undersöks om förfarandet även måste iakttas vid tillämpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansågs försäkringstagarens rätt enligt art.

Det svenska modeundret : En empirisk studie om svenska modeföretags internationaliseringsprocess

Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap.Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess.

Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poäng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte Vårt syfte är att genom en studie över en tidsperiod som sträcker sig från början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förändrats genom åren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhället i Sverige men också internationellt i den mån Sverige påverkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design där vi fått vår empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att få mycket stor inverkan på de svenska på grund av en internationell strävan efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strävar efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och då risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna på senare tid skärpts.

Ultimate Fighting: Våld, Civilisation, Legitimitet och Organisation. : En övergripande teoretisk analys.

Syftet med uppsatsen var att förstå hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstävling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, från att ha varit starkt kritiserad, till att nå framgång och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmålsliknande former, att tävlingen möttes av kritik från politiskt håll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade på tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet även den hotades av illegalitet. Så har också Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process påverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning ämnar visa på dessa paralleller, med fokus på sporternas nära stundande illegalitet till förmån för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot från de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

Behöver MKB-kraven jämkas?: en studie av hur MKB uppfattas av tillämparna och om en förändring är nödvändig

1960-talet var ett betydelsefullt årtionde för miljön, under slutet av detta decennium presenterades MKB för första gången i USA. Det var ett helt nytt verktyg som hade skapats, MKB anlade ett betraktelsesätt på projekt som utgick från miljön. Det nya verktyget spreds snabbt över världen. I Sverige presenterades MKB i en egen lag för första gången 1991. Med MB:s införande kom reglerna ytterligare att integreras i miljölagstiftningen.

Diversifiering inom jordbruket : En studie om de bakomliggande motiven att diversifiera

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.

<- Föregående sida 61 Nästa sida ->