Den ökade förekomsten av etisk rapportering kan ses som en följd av samhällets ökade fokus på en hållbar utveckling. Det finns olika teorier om motiven bakom redovisning av etisk information, däribland 4N-typologin samt legitimitets- och intressentteorin. Dessa angreppssätt bygger på förekomsten av kommunikation mellan företaget och dess omvärld. Hur detta i realiteten sker behandlas av ytterligare en teori på området, Media Agenda Setting Theory. Våra företags sociala rapportering förefaller kunna förklaras med olika motiv ur 4N-typologin.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Bakgrund: Med eskalerande miljöhot är det självklart att alla ska bidra till ett värnande om miljön och en hållbar utveckling.Företag kan, frivilligt, utföra hållbarhetsredovisningar för attlegitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande frånoberoende part gör hållbarhetsredovisningen, som liggerutanför traditionell redovisning, mer trovärdig.Syfte: Syftet med fallstudien är att, utifrån en grundmodell och enutvidgad modell inom hållbar utveckling granska tre företags hållbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hållbar utveckling kan uppnås genom hållbarhetsredovisningar.Metod: FallstudieResultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans mednormgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nuläget är onödig..

Datum: 2006-10-10Nivå/utbildning: Kandidat uppsatsFörfattare: Diana Joseph och Ander SandströmHandledare: Gösta SöderlundTitel: IAS/IFRS?Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRSimplementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.Metod: En kvalitativ studieResultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nyastandarderna, impairment test, intangible assetsOmfång, sidor: 50Antal ref/källor: 26.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Vi har valt att göra en fallstudie på RSV:s rapport 1998:6 som behandlar sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning. Vi har undersökt om RSV har något stöd för de särskilda skatteregler som de föreslår i sin rapport. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där syftet har varit att ta reda på om RSV har något stöd för sin rapport. Vi konstruerade en enkät som vi skickade ut till olika intressenter till rapporten. Vi har även tagit del av redan befintliga remissvar.

Vår C-uppsats har varit inriktad på att undersöka etableringen av Alnour International School i Luleå höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola där eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska språk. Syftet var att, ur både ett religiöst och samhällsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motståndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshämtande metod har vi använt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med två personer som är kunniga inom området.

Det har blivit allt viktigare för företag att internationalisera sina verksamheter, relationsmarknadsföring är också av stor vikt, speciellt på den industriella marknaden. En marknad som ligger nära Sverige och som är attraktiv för svenska företag är den ungerska marknaden.Uppsatsen har lett fram till slutsatserna att det är viktigt för de ungerska dotterbolagen med informations och sociala utbyten. Företagen har även olika stor erfarenhet av den ungerska marknaden som är en internationell marknad. Det är viktigt både på den ungerska marknaden, och i företagens praktiska verksamhet med personliga kontakter för att stärka relationer och få nödvändig information i företagens verksamhet. Sociala relationer och byggande av personlig förtroende är också av stor vikt, samtidigt som förhandlingar och affärsuppgörelser kan ta lång tid på den ungerska marknaden.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning.