Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjÀnstesamhÀlle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser Àr att mÀta om dessa insatser Àr lönsamma dÄ det i dagslÀget endast tillÀmpas icke-finansiella mÄtt. Eftersom det Àr vÀl kÀnt att sjukfrÄnvaro kostar företagen stora summor pengar Ärligen satsas det mycket resurser pÄ aktiviteter för medarbetarna och deras hÀlsa i syfte att hÄlla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis pÄ att detta samband förekommer. För att fÄ svar pÄ vÄr problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bÀttre finansiellt resultat i framtiden nÀr de Àr sÄ svÄra att mÀta i monetÀra termer? har vi genomfört intervjuer med personer frÄn fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.

UtvĂ€rderingen av den regionernas internationella verksamhet utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger pĂ„ material frĂ„n de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och Ă€r skriven utifrĂ„n en processutvĂ€rderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete Ă€r idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger pĂ„ arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvĂ€rderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts nĂ„gra ramar frĂ„n centralt hĂ„ll, utan de internationella frĂ„gorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. FrĂ„n lĂ€nsstyrelsehĂ„ll efterfrĂ„gas ett ramverk i högre grad Ă€n frĂ„n regionförbunden.Det internationella arbetet Ă€r en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skĂ€l att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.

AdoptivförÀldraskapet skiljer sig en del frÄn det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldrarna stÀlls inför annorlunda utmaningar. De mÄste bli godkÀnda för att kunna bli förÀldrar. Barnet har ett annat ursprung Àn förÀldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig frÄn förÀlderns. Omgivningens reaktioner gÀllande adoptionen kan variera. Studiens syfte Àr att fördjupa kunskapen om hur adoptivförÀldrar upplever det specifika i adoptivförÀldraskapet.Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta adoptivförÀldrar.

Internationell och svensk forskning om betalt hushÄllsarbete visar att yrket Àr kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. FrÀmst internationella studier har uppmÀrksammat hushÄllsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rÀttigheter. DÄ den svenska forskningen kring detta Àr begrÀnsad vill vi med denna studie höja nÄgra migrerade hushÄllsarbetares röster i stÀdbranschen i Stockholm. Syftet Àr att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjÀlp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys dÀr genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlÀnkande maktstrukturer.

I media har internationella kunskapsmÀtningar uppmÀrktsamamts och visat att Sveriges elever har presterat sÀmre över tid i specifikt en internationell kunskapsmÀtning, Programme for International Student Assessment, PISA. I och med att resultaten har fÄtt en negativ inverkan pÄ skolan Àr det intressant att studera internationella undersökningar. Syftet med studien Àr att synliggöra varför internationella undersökningar genomförs, motivering till Àmnesval och orsaker till elevers resultat i frÀmst tvÄ undersökningar, PISA och International Civic and Citizenship Education Study, ICCS. Följande frÄgestÀllningar genomsyrar undersökningen:Vad Àr motiveringen till att internationella undersökningar ska genomföras?Hur motiveras Àmnesvalet som testas i dem internationella undersökningarna?Vilka orsaker tar rapporterna upp till elevernas resultat i PISA och ICCS?För att besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar anvÀnds en litteraturstudie för att analysera fyra av skolverkets rapporter.

Syftet med studien Àr att beskriva och bidra till en förstÄelse av sju kvinnliga elevers uppfattningar om dansens betydelser. De tvÄ frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr; Vilka betydelser tillskriver eleverna uttrycksformen dans? Hur kan dessa betydelser förstÄs ur ett sociokulturellt lÀrandeperspektiv? Med dans i denna studie avser jag scenkonstnÀrlig dans sÄsom den beskrivs i dansestetiska programmets utbildningsmÄl (Skolverket, 2011). Genom kvalitativa skriftliga intervjuer och en gestaltande del i examensarbetet har data samlats i tvÄ steg. Elevernas betydelser av dansen som uttrycksform var i fokus i den gestaltande delen av examensprojektet.

FolkhÀlsa berör mÄnga samhÀllsomrÄden och det Àr mycket viktigt att alla mÀnniskor tar del av information och kunskap om hÀlsa. Rökning Àr en stor fara för folkhÀlsan som stÀndigt Àr aktuell och mÄnga projekt pÄbörjas just för att fÄ en minskning av tobaksanvÀndning och förhindra ohÀlsa pÄ grund av rökning. SÀrskilt viktigt Àr det att studera rökning bland unga. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr studera hur rökvanor ser ut och förÀndras bland ungdomar vid 11 och 15 Ärs Älder och hur rökvanorna kan relateras till alkoholvanor, socioekonomi och fysisk aktivitet. Metoden innebar anvÀndning av enkÀtdata frÄn Statens folkhÀlsoinstituts fÀrdigstÀllda enkÀter.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa bakomliggande faktorer som pÄverkar valet av anskaffningsform och med hjÀlpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sÄdan anskaffning. AnvÀnd metod Àr att redovisa ett underlag bestÄende av svensk sÀkerhets- och försvarspolitik,svensk och utlÀndsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som pÄverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar pÄ ett ökande behov av utveckling i samverkan med andralÀnder avseende framtagning av nya materielsystem.

Modemarknaden idag Àr bÄde global och komplex med mÄnga uppfattningar om var vÀrdet iprodukten ligger. Produkten och företagets image Àr kraftfulla medel för att differentiera sigpÄ marknaden. DÄ ett företag vÀljer att expandera till en ny marknad Àr det generellt ett sÀtt attskapa nya marknadsmöjligheter och för att öka sin försÀljning. Innan etablering pÄ nymarknad Àr det viktig att identifiera sin mÄlgrupp. PÄ den konkurrenskraftiga internationellamarknaden ligger makten inte lÀngre hos leverantören, utan hos kunden.Distributionskanalvalet spelar en stor roll i avseende att nÄ företagets tÀnkta mÄlgrupp.

Det övergripande syftet med studien Àr att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förstÄelse för att nationellt Àgarskap presenteras som en lösning pÄ den svenska bistÄndsinsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och bistÄndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsÀgelsefullt.Med grund i soptunnemodellen dÀr lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk bistÄndspolitik runt 2003 dÀr regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska bistÄndspolitiken skulle lÀggas om till att utgÄ frÄn principen om nationellt Àgarskap, dÀr mottagarlÀnderna skulle gÄ frÄn att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan prÀglat de svenska bistÄndsinsatserna och beskrivs Àven i utvecklingsstrategin frÄn 2007. Nationellt Àgarskap kan dÀrför ses som en etablerad, och fÀrdig lösning nÀr det kommer till att genomföra bistÄndsinsatser. Den ska visserligen dÄ skifta mellan olika nationer, dÄ nationellt Àgarskap ska vara behovsstyrt, men sjÀlva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt Àgarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitÀra, utvecklingssamarbete och militÀra Àr kontexten annorlunda.

SamhĂ€llsvĂ„rden av barn bestĂ„r till drygt 60 % av placeringar i familjehem och dessa utgör dĂ€rmed en viktig resurs för samhĂ€llet. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrĂ„n familjehemsförĂ€ldrarnas perspektiv och den som genomförts Ă€r framförallt internationell. SocialtjĂ€nsten Ă€r enligt 6 kap 7a § SocialtjĂ€nstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda familjehemsförĂ€ldrar det stöd och den rĂ„dgivning de Ă€r i behov av. Syftet med studien Ă€r dĂ€rför att undersöka familjehemsförĂ€ldrars upplevelse av kontakten med och stödet frĂ„n socialtjĂ€nsten gĂ€llande deras uppdrag som familjehem, samt undersöka familjehemsförĂ€ldrarnas motiv till att ta uppdrag som familjehem. Datamaterialet bestĂ„r av semi-strukturerade intervjuer med Ă„tta familjehem i Örnsköldsvik respektive UmeĂ„ kommun.

Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste Ären uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nÄtt en platÄ. Fetmaproblematiken Àr fortsÀttningsvis ett stort problem, som krÀver en större insats för att kommas tillrÀtta med.Ett sÀtt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen Älder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, nÄgot som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 Ärs Älder förblir överviktiga i vuxen Älder Àr liten, men redan i förskoleÄldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestÄ.  Förutom hemmet och familjen Àr förskolan en viktig arena med stor möjlighet att pÄverka barnets syn pÄ hÀlsa och vÀlmÄende, speciellt med tanke pÄ att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 Är tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkÀtstudie med fokus pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och det aktuella lÀget pÄ varje enskild förskola.

I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfÄng ett möbeloriginal har, det vill sÀga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergÄr till att anses vara intrÄng i en skyddad rÀttighet. En god formgivning krÀver en ekonomisk insats som Àr förenad med ett visst mÄtt av risktagande. Formgivningsskyddet hjÀlper formgivaren att ÄterfÄ sin investering. PÄ EU-nivÄ regleras omrÄdet av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsformgivning. Formgivningens utseende skyddas pÄ liknande sÀtt i de bÄda regleringarna och omfattar varje formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige anvÀndaren.I den svenska lagstiftningen regleras omrÄdet av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrÀtt till konstnÀrliga och litterÀra verk.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av sĂ€rskilt stöd har skolan en skyldighet att sĂ€tta in specialpedagogiska insatser. ÅtgĂ€rdsprogram ska upprĂ€ttas och utvĂ€rde-ras kontinuerligt för att sĂ€kerhetsstĂ€lla arbetets kvalitet. Tidigare studier visar pĂ„ att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt pĂ„ elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gĂ„ng identifierats att vara i behov av sĂ€rskilt stöd fortsĂ€tter att vara det igenom hela sin skoltid Ă€r ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgĂ„ngsrika specialpedagogiska insatser som underlĂ€ttar för elever i behov av sĂ€rskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hĂ€mtar inspiration ifrĂ„n det sociokulturella perspektivet, dĂ€r mĂ€n-niskan ses som en social och historisk varelse som lĂ€r och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Konflikten om Arktis Àr idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till ansprÄk pÄ Arktis pÄgÄr i skrivande stund. OmrÄdet Arktis har lÀnge varit ett omrÄde förskonat frÄn konflikter, dÄ det har utgjorts en plats som inte varit vÀrd att kÀmpa om. I dagslÀget gör fem stater ansprÄk pÄ Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka ansprÄk de olika staterna har pÄ Arktis, och med vilket argument som de olika staterna anser sig ha rÀtten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras ansprÄk Àr förenliga med de internationella lagar som finns.