Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhÀlle kan vi observera att mÄnga produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering Àr tvÄ fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka effekter som NAFTA har haft pÄ handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsomrÄdet Àven har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i mÄnga delprocesser, med olika faktorintensiteter.

Syftet med studien Àr att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till Àldre i ordinÀrt boende, vilken benÀmns social samvaro. FrÄgestÀllningarna som jag har stÀllt Àr; Vad innebÀr social samvaro? Vad ansöker de Àldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för Àldre?Studien bestÄr delvis av en genomgÄng av tidigare kunskapslÀge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick frÄn fallstudien som metod och anvÀnde mig av intervjuer, dÀr jag intervjuade kommunala tjÀnstemÀn och Àldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade Àven bistÄndsutredningar för att fÄ kunskap om vad Àldre ansöker om.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

Syftet men denna uppsats Àr attundersöka om socialtjÀnsten bidrar till stÀmpling av klienter med missbruksproblematik genom sitt sÀtt att arbeta. De frÄgestÀllningar vi försöker besvara Àr om personer med missbruksproblematik fÄr sina individuella behov tillgodosedda, eller om de stÀmplas utifrÄn en hel grupp. Vi frÄgar oss Àven om det Àr skillnad i hur mÀn och kvinnor med missbruksproblematik fÄr hjÀlp..

Som polisman i yttre tjÀnst tillbringar man mycket tid i tjÀnstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstÀnkta. Det hÀnder ocksÄ att fordonet anvÀnds för att preja en annan bil av vÀgen, inte sÄ vanligt men det hÀnder. Vidare har polisman en hel del utrustning pÄ sig som skall bÀras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med sÀkerhetsbÀltet i bilen, finns det risk för större skador pÄ grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur socialsekreterare vid socialkontoren i Göteborgs Stad uppfattar och förstÄr Socialjourens arbete, med utgÄngspunkt frÄn barnavÄrdsÀrenden som varit föremÄl för insats pÄ Socialjouren. FrÄgestÀllningarna innefattar hur socialsekreterarna uppfattar Socialjourens bedömningar, vilka konsekvenser Socialjourens insatser kan fÄ för socialsekreterarna i den fortsatta handlÀggningen samt vilken betydelse Socialjourens insats kan ha för socialsekreterarnas fortsatta relation med klienten. Studien Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ metod dÀr fem kvalitativa intervjuer genomförts med totalt sju informanter. Alla informanter jobbar vid studiens genomförande pÄ en barn- och familjeenhet pÄ nÄgot av socialkontoren i Göteborg. Resultaten i studien visade att socialkontoren var nöjda med Socialjourens bedömningar och de uppfattade inte att Socialjourens insatser nÀr det gÀller barnavÄrdsÀrenden har nÄgra lÄngsiktiga konsekvenser, vare sig för den fortsatta handlÀggningen eller för den fortsatta relationen med klienterna.

FrĂ„gestĂ€llning: ?Är svenska yrkesofficerares sprĂ„kkompetens relevant i förhĂ„llande till uppgifteri en internationell miljö??Syfte: Att fĂ„ ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) sprĂ„kkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och dĂ€rtill hörande teorier anvĂ€nts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet frĂ„n EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rĂ€tt sprĂ„kkompetens pĂ„ papperet. Deras faktiska sprĂ„kkompetens, inteminst vad gĂ€ller svenska sprĂ„ket, understiger dock deras formella dito. Den sprĂ„kkompetens somFM föreskriver Ă€r i huvudsak relevant, men Ă€r i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska sprĂ„ket ligger rĂ€tt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida sprĂ„kkompetensmĂ„ste utvecklas.

VÄr omvÀrld ser inte lÀngre ut som den gjorde efter andra vÀrldskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en vÀrld med allt öppnare grÀnser dÀr de inre och yttre sÀkerhetsaspekterna Àr förenade. De sÀkerhetspolitiska hotbilderna ser inte lÀngre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan nÄgra av EU:s medlemsstater Àr idag nÀst intill osannolikt. En storskalig aggression mot nÄgon medlemsstat Àr inte heller trolig.

Syftet med denna studie Ă€r att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvĂ„ngsvĂ„rd pĂ„verkar arbetet med missbrukare. Studien Ă€r komparativ och jĂ€mför arbetet med missbrukare pĂ„ Åland som tillĂ€mpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frĂ„gor.

Reumatoid Artrit (RA) Àr en av de vanligaste folksjukdomarna, den Àr den mest kÀnda av de olika reumatiska sjukdomarna. Det Àr en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom. Att drabbas och fÄ besked om en kronisk sjukdom som inte gÄr att bota utan behandlas för att bromsa sjukdomen innebÀr en stor omstÀllning i livet. Sjukdomen pÄverkar inte bara patientens livssituation utan pÄverkar Àven patienternas nÀrstÄende. VÄrdpersonal trÀffar mÄnga patienter och nÀrstÄende bÄde i öppen och i slutenvÄrden.

Det civila samhÀllet har inte förstÄtt vilka förÀndringar som Försvarsmakten (FM) gÄtt igenom. Urrekryteringssynpunkt Àr det inte acceptabelt. Sveriges sÀkerhetspolitiska inriktning har förÀndratsoch det Àr Försvarsmaktens ansvar att kommunicera denna förÀndring till samhÀllet. Om inte FMlyckas med sin kommunikation, och dÄ speciellt till de ungdomar FM behöver rekrytera, kan FMpÄ sikt fÄ stora problem med bemanning av de internationella insatsförbanden. Redan vidmönstringen mÄste det finnas tillrÀckligt hög kvalitet och stort urval av ungdomar som villtjÀnstgöra utomlands.

Jordbruket Àr nÄgot vÀldigt centralt i vÀrlden dÄ jordbruket Àr det som försörjer oss med mat, en vara vi inte kan leva utan. Idag lever vissa delar av befolkningen pÄ jorden i överflöd av jordbruksprodukter samtidigt som andra delar lever i svÀlt. 1994 bildades en ny internationell handelsorganisation, World Trade Organization (WTO), som har till uppgift att liberalisera den internationella handeln och pÄ sÄ sÀtt förbÀttra förutsÀttningarna för handel mellan lÀnder. En helt liberal handel innebÀr att alla lÀnder konkurrerar pÄ lika villkor pÄ vÀrldsmarknaden. Detta ska ske genom att lÀnderna reducerar sina handelshinder och öppnar sina inhemska marknader för omvÀrlden.

Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan Vilka kunskaper/fÀrdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara pÄ genom tvÄ delproblem:-          Vilka krav pÄ individens fÀrdigheter stÀller det tropiska klimatet?-          Vilka fÀrdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan anvÀnt svenska vinterreglementen för att ta reda pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. DÀrefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet stÀller pÄ individens fÀrdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag dÄ ett antal pÄverkansfaktorer vilka jag valde att anvÀnda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav pÄ individen. Dessa olika pÄverkansfaktorer Àr Acklimatisering, VÀtska/mat, Fysisk status, KlÀdsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrÄn varje analysverktyg jÀmfört vad respektive miljös litteratur sÀger om individen kopplat till just den pÄverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive pÄverkansfaktor var för sig.

Studien behandlar ett problem som pÄ senare tid har uppstÄtt i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militÀra kapaciteten. Problemet som man, frÄn kritiskt hÄll, har framfört Àr att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning, nÀmligen:PÄ vilket sÀtt uppfattas EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrÄn gÀllande diskurs, hur anses EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik pÄverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats Àr begrÀnsad till en övergripande diskussion gÀllande etik och internationell politik. Metoden som anvÀnds kan nÀrmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt Àr beroende pÄ vilken instÀllning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

Hur kan medbestÀmmande och inflytande i hemtjÀnsten komma till stÄnd?Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad som upplevs ge medbestÀmmande och inflytande i hemtjÀnsten. Den övergripande frÄgestÀllningen formulerades utifrÄn om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjÀnst?Det sociala synsÀttets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsÀtt om synen pÄ Àldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna.Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmÀssigt utvalda respondenter.