SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån.

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhälle kan vi observera att många produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering är två fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats är att studera vilka effekter som NAFTA har haft på handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsområdet även har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i många delprocesser, med olika faktorintensiteter.

En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna.

Då vi i vår omgivning uppmärksammat en viss okunskap angående alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollärares uppfattning om ämnet. Avsikten var även att studien skulle ha en informativ substans och därav bidra med mer kunskap inom detta område. Syftet med studien blev därmed att undersöka hur förskollärare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var även att belysa förskollärarnas relation till ämnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar på en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall är alternativ kommunikation.

Sammanfattning saknas..

Titel: Den prokrastinerande kameleonten ? mobil kommunikation på mottagarens villkor Författare: Daniél Mörtsell & Petter Nyberg Uppdragsgivare: Start Communication Kurs: MK 1500 Termin: VT13 Handledare: Marie Grusell Antal7ord:716 4457Syfte: Att undersöka kommunikation i mobila enheter med fokus på applikationerMetod: Kvalitativ textanalys, kvalitativa intervjuer och observation Material: Rapporter och avhandlingar på området samt transkriberade intervjuer Huvudresultat: Att användaren formar användandet av applikationer efter egna förutsättningar och behov. Användaren/mottagaren agerar olika beroende på syfte med användandet och situation. Huvudsakliga användningsområden för mobilanvändande; kommunikation, prokrastinering och tidsfördriv..

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.Metod: EnkätstudieResultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användningen av tecken- och bildstöd för att stärka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förväntade resultat, med att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Studien är inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras på 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet.Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha varierande svårigheter i kommunikation och de behöver få stöd med alternativa sätt för att kommunicera. Slutsatsen är att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som används, är det möjligt att med förebygga språk- eller kommunikationssvårigheter med hjälp av AKK..

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hälso- och sjukvården, inte minst i multiprofessionella team där flera yrkesgrupper bedriver ett nära samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar är det extra viktigt med en väl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nå patientsäkra resultat. Det finns många faktorer som kan påverka kommunikation till såväl det bättre som det sämre.SYFTE: Att beskriva hur säker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsäkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt.

Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbättrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och två systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jämfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgänglig eftersom den dokumenteras på ett och samma ställe.

Bakgrund: Sexualiteten är en viktig del av att vara människa men den är också sårbar vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör ha ett holistiskt synsätt på människan vilket även innefattar att ta hänsyn till den sexuella hälsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv på kommunikationen om sexuella hälsa vid sjukdom. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000?2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation än vad som gavs.

Frågeställning: ?Är svenska yrkesofficerares språkkompetens relevant i förhållande till uppgifteri en internationell miljö??Syfte: Att få ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) språkkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och därtill hörande teorier använts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet från EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rätt språkkompetens på papperet. Deras faktiska språkkompetens, inteminst vad gäller svenska språket, understiger dock deras formella dito. Den språkkompetens somFM föreskriver är i huvudsak relevant, men är i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska språket ligger rätt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida språkkompetensmåste utvecklas.

Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården.

Vår omvärld ser inte längre ut som den gjorde efter andra världskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en värld med allt öppnare gränser där de inre och yttre säkerhetsaspekterna är förenade. De säkerhetspolitiska hotbilderna ser inte längre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan några av EU:s medlemsstater är idag näst intill osannolikt. En storskalig aggression mot någon medlemsstat är inte heller trolig.