När en person tar ett lån för att köpa en fastighet så tar denne ett Bolån. I Sverige har det funnits en fungerande bolånemarknad sedan länge, men år 2004 infördes en ny lag som kom att förändra hur den underliggande säkerheten hos lånen disponeras. Den nya typen av bolån benämndes säkerställda obligationer, en typ av obligation som skulle vara säkrare för både de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra länder i övriga världen, syftade även lagstiftningen till att underlätta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 då flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolån mot de nya säkerställda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förändringar på den svenska bolånemarknaden.Utifrån den genomförda studien kan vi konstatera att bolånemarknaden inte genomgått några markanta förändringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för många potentiella investerare.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Detta är en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska källor. Studien beskriver även hur förutsättningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förändrats och hur dagens förutsättningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta är genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar från ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkät med 40 elever i år 8 och texter och styrdokument analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsättning för att eleverna ska nå historisk empati, är att de får arbeta med och ha tillgång till rikligt med historiska källor och att de får möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar på att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring källor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lärande.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem.

Det har de senaste årtiondena skett en ökning av den internationella handeln vilket har medfört en internationell kapitalmarknad. Användningen av finansiella instrument har ökat och det har uppstått ett behov av enhetliga regler för redovisningen av dessa. Från och med år 2005 ska samtliga börsnoterade företag inom EU redovisa enligt IASB:s standarder. I uppsatsen studerar vi vilka effekter IAS 39 ?Finacial instruments: Recognition and Measurement? kommer att få för svenska börsnoterade företag samt svensk lagstiftning.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Den omfattande globaliseringen har bland annat medfört att flera marknader har öppnats upp och internationell handel har ökat kraftigt. Företags internationalisering ses som en tidskrävande och komplicerad process. När företag ger sig in på en ny marknad där förutsättningar är annorlunda än på hemmamarknaden, kan företag stöta på olika problem och hinder. Vi har i denna studie funnit det intressant att undersöka närmare hur några svenska tjänsteföretag har etablerat sig i Ryssland och beskriva deras etableringsprocess.Syftet med denna studie är att genom att studera etableringsprocessen av ett antal svenska tjänsteföretag i Ryssland samt kartlägga de förutsättningar som råder på den nya marknaden. I studien intervjuades fem konslutföretag: IBIC, Human Search, Konsultbolag X, Eastnet och Kentor East angående deras etableringsprocess samt hur de har hanterat olika hinder.Utifrån valda teorier angående internationalisering och etablering, såsom Cavusgils och Uppsalaskolans internationaliseringsmodell, marknadsmiljö, Hollensens etableringsstrategier och etableringshinder, samt nätverksteorin, sammanställdes analys i förhållande till empiriskt data.De förutsättningar som har haft störst påverkan på de undersökta företagens etablering i Ryssland var den ständigt föränderliga lagstiftningen, byråkratiska och juridiska enheter, personliga relationer samt den annorlunda organisationskulturen.

Det blir allt vanligare att svenska lantbrukare kompletterar sin traditionella sysselsättning med ytterligare verksamheter. Många väljer att satsa på turism, och det märks en ökad efterfrågan på just landsbygdsturism, vilket enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det den snabbast växande turismgrenen i Sverige. Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur ett specifikt lantbruksföretag, närmare bestämt Västgård i byn Kall i Jämtland, kan utveckla sin satsning på turism som sidoverksamhet. Med hjälp av teorier inom området har jag undersökt hur gården kan förbättra sitt erbjudande till turister genom att identifiera och utveckla de värden som finns, samt att bli mer medvetna om vilka kunderna är och vad de vill ha.Teorierna jag tagit del av betonar vikten av att skapa ett helhetserbjudande för att öka värdet på upplevelsen i kundens ögon. En mängd faktorer såsom bland annat miljö, personal och andra turister väger in i en turists bedömning av upplevelsen, och alla dessa delar är viktiga för att bilda ett gott helhetsintryck.

Världen idag kännetecknas av att vara en global arbetsplats där landsgränser inte utgör ett hinder för att människor från olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrån ett ledarskapsperspektiv och se på hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats är att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. Utifrån tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gått till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött på samt vilka lärdomar de svenska cheferna tar med sig från sitt uppdrag.Uppsatsen är en empirisk studie som ägt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmågan att kunna anpassa sitt perspektiv på organisation och ledarskap samt sin människosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag är det viktigt att lära sig om den kultur som kännetecknar ens nya arbetsplats.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige ökat oavbrutet. Dessa barn utgör en särskilt utsatt grupp varpå det finns särskilda bestämmelser inom såväl internationell som nationell rätt genom vilka ensamkommande barn tillskrivs rätt till ett mer omfattande stöd genom hela asylprocessen, vid sitt mottagande samt fortsatta vistelse här i landet än asylsökande vuxna. Detta skyddsnät är reglerat utifrån 18-årsgränsen, vilken således spelar en avgörande roll för de ensamkommande barnen vad gäller deras möjligheter till uppehållstillstånd och integration i det svenska samhället.Majoriteten av de barn som kommer ensamma till Sverige har inga identitetshandlingar med sig och uppger att de är mellan 15 och 17 år. Att identitetshandlingar saknas innebär att det i många fall kan vara svårt att avgöra huruvida den ålder som den asylsökande uppger är korrekt. När det föreligger tvivel om den sökandes ålder skall Migrationsverket utföra en åldersbedömning av sökanden.

Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom ekonomi.