Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94.

Syfte: Författarnas strävan är att göra en explorativ studie av vilka faktorer som påverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella särdrag existerar utifrån tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien är av explorativ karaktär, med utgångspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien är av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med två fallföretag och fyra experter inom området. Existerande teorier inom företagsekonomi, främst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna på det empiriska materialet.

Syftet med denna uppsats är att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har på den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna är ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar där bolaget kan uppnå en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgående intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjälp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). Utifrån detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmåga genomförts för att bestämma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

Syftet med denna uppsats är att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har på den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna är ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar där bolaget kan uppnå en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgående intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjälp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). Utifrån detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmåga genomförts för att bestämma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

Background: Thanks to the globalization and the EU the international trade is growing faster than ever and companies are able to change ownership across the borders of the nations. Today one can talk about global marketplace with a deeper integration of the economies of the world. The rapidly growing list of mergers of Swedish companies since the last 10 years indicates that the global companies of today is using mergers as a strategic tool for continue their growth. However the number of unsuccessful mergers is big. The need of understanding and knowledge about different cultures is growing in the global business climate of today, since the collaborations across de national borders are increasing.Problem formulation: Which international strategies are fortunate in international mergers with Swedish companies?Purpose: The purpose is to analyze the integration of the three mergers; Vin&Sprit ? Pernod Ricard, Astra - Zeneca and Telia ? Sonera.Method: This study is a case study with a qualitative approach.

Syfte: Att analysera och utvärdera fyra utländska företag med inriktning på deras etableringsprocess vid etablering i Sverige.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer, av fyra utländska företag som etablerat sig i Sverige.Urval: De fyra företag som ingår i undersökningen är Clean Chemical Sweden, Kemwell AB, Komatsu SweLog och Züblin Scandinavia AB med motiveringen att de på olika sätt etablerades i Sverige mellan åren 2001-2006 och arbetar huvudsakligen med business-to-business. Teoretiska perspektiv: De teoriområden som uppsatsen utgår från är etableringsteorier, Internationaliseringsstrategier, management, consumer behaviour samt nationell- och företagskultur.Empiri: Uppsatsens empiri utgör en sammanställning av intervjuer med en person med VD-ställning från vardera av de fyra utländska företagen. Slutsatser: C.B. Fleet har låginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. Kemwell India och Züblin har båda höginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via IPmodellen.

Högskola/universitet riktar sina blickar allt mer ut mot övriga världen och en del i denna Internationalisering är att studenterna har möjlighet till utlandsstudier under studietiden. En av de utbildningar som uppmärksammar detta är Biblioteks- och informationsvetenskaps-programmet vid Växjö universitet, där studenterna den femte terminen har möjlighet till utlandsstudier. Denna studie syftar till att undersöka huruvida dessa utlandsstudier under studietiden betraktas som en merit eller inte vid anställning av bibliotekarier. Detta syfte ses utifrån två grupper: tidigare studenter på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet vid Växjö universitet och personer med anställningsansvar inom biblioteksyrket, så kallade avnämare. I examensarbetet tar jag upp dessa två gruppers uppfattningar kring utlandsstudier och jag undersöker också hur medvetna de tidigare studenterna är om avnämarnas uppfattningar kring utlandsstudier.

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot Internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering.

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering.Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland.Utifrån de valda teorierna rörande Internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin.De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte..

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den Internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag.IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad Internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den här uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ?det internationella?, ett samlingsuttryck för en mängd internationella och global strömningar. Inspiration tas från Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehåll tar sig i uttryck på webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn på utbildning.Studiens resultat och analys pekar på att skolor med hög social rekrytering ägnar ett större och bredare utrymme åt det internationella i förhållande till skolor med låg social rekrytering.

The demand from Swedish companies of new potential markets to enter is increasing. One of these companies is Väderstad-verken which has the vision to grow approximately 15 percentages every year. To make this possible they must find new emerging markets to enter to be able to grow. Together with Väderstad-verken we have chosen India as a case study. Mainly because of its big agricultural sector that hasn?t yet been developed to modern standard.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad Internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget.