Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet.Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen.I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance.Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten.

Bakgrund: Personalen är den viktigaste tillgången inom vården och därför är det viktigt att de får det stöd som de behöver för att undvika stress och psykisk utmattning. Personal som arbetar i arbetsmiljöer där kritiska och traumatiska händelser uppstår löper en större risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner samt stress och även posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Personalstöd har visat sig leda till såväl lägre sjukfrånvaro som mindre personalomsättning. Det finns olika former av personalstöd, ute i verksamheterna används oftast kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av riktlinjer samt att beskriva dess innehåll för personalstöd efter kritiska och traumatiska händelser på ett antal anestesiavdelningar i Sverige.Metod: Metoden som användes var av kvantitativ och kvalitativ ansats och analysen genomfördes med manifest innehållsanalys.Resultat: 28 frågeformulär skickades ut, av dessa erhölls fjorton svar och sju utav dessa hade avdelningsspecifika riktlinjer för personalstöd. Riktlinjerna granskades och tre kategorier urskiljdes; syfte och mål med riktlinjerna, förebygga och stödja samt arbetsmiljö.

Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har på senare tid blivit en viktigare del avföretags värdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital är däremot inte särskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavärdedrivarmått påverka såväl val av interna prestationsmått som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom området, senareforskning ger även anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades främst in från vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehållsanalyser av deundersökta företagens årsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfå en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av intellektuellt kapital ser ut.

I dagens utveckling av robotkontrollers så finner vi olika synsätt på hur vi ska angripa problemen som en robot ställs inför. Det här arbetet koncentrerar sig på artificiella neurala nät (ANN) och evolution med genetiska algoritmer och en fokusering sker på en speciell arkitektur av ANN som Stefano Nolfi presenterat.Rapporten kan ses som en fortsättning på Nolfis arbete och behandlar extensioner av fenomenet "spontan modularitet" som Nolfi beskriver. Det testproblem som används består i att utveckla ett kontrollsystem för en skräpsamlande robot. Detta arbete baseras på experiment runt detta problem med arkitekturer, vilka baseras på Nolfis spontana modularitet. Vi testar hur arkitekturerna påverkas av interna och återkopplade noder.Resultaten visar på att en spontan modularitet inte tycks påverkas positivt av återkopplade eller interna noder..

Business Intelligence är en samling verktyg för att utvinna och analysera information ur rådata inom en organisation samt ge bättre beslutsstöd grundat på denna. Det har traditionellt använts inom industrisektorn, men på senare tid har även sjukvårdssek- torn upptäckt fördelarna med ett välimplementerat system för Business Intelligence. Implementationen är emellertid en komplex process där mycket kan gå fel, och på grund av att sjukvårdssektorn relativt nyligen började använda sig utav Business Intel- ligence finns luckor i forskningen på området. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sjukvården i Region Halland samt involverade konsulter arbetar med implemen- tationen, och ta fram riktlinjer för hur detta bör ske. Uppsatsen baserades på en kvali- tativ ansats och använde sig av en explorativ studie med djupintervjuer där totalt fem personer från Region Halland samt två personer från ett IT-konsultbolag bidrog till uppsatsens resultat.

Problemen som föranlett detta examensarbete är en önskan hos Äppelriket att ge förslag på interna logistiklösningar med hänsyn till de krav som ställs av omgivningen. ICA och COOP ställer krav på deras leverantörer att de ska genomgå en BRC-certifiering och få den godkänd. Förändringar av befintliga processer måste därför ske inom Äppelriket. De problemområden som behandlas i uppsatsen är att truckverksamheten måste elimineras i sorteringshallen samt paketerarnas ergonomiska arbetsvillkor måste förbättras. Dessa problem rör sig i sorteringshallen, vilket är vår avgränsning i denna uppsats.

Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas.Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster.

Att starta en e-handel kommer inte enbart med fördelar, utan det finns en hel del problem man kommer att stöta på. Det är betydligt omständligare än man tror och är man inte redo för konsekvenserna kan det skada företaget.Uppsatsen handlar om hur småföretag påverkas vid införandet av en e-handel. Målet är att ta fram riktlinjer och ett beslutsunderlag åt företag. Vi har genom användningen av SWOT-analys, omvärldsanalys, litteraturstudier, intervjuer, och jämförelser kommit fram till de problem och möjligheter som uppstår vid införandet av e-handel. Vilka riktlinjer som ska användas och hur en webbsida ska designas vid införandet av e-handel.Analysen är riktad mot bageribranschen och resultatet är generellt..

AbstraktGenom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumärkesprofilen och dess anställdas åsikter cirka tre år efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta är en fallstudie där studiens resultat bygger på ett intervjutillfälle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte är att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frågeställningar berör anställdas identifikation och upplevda mervärde av det nya interna varumärket. Studien tillämpar identitets- och mervärdes teorier inom varumärkesarbete som förklarar hur varumärken kan påverka.

Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hemför minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län ? Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och informationhar sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur.Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner,personal samt behandlingsarbetet.

I dagens samhälle ställs allt mer krav på att företagen ska ta ett större ansvar när det gäller sociala och miljömässiga frågor istället för att enbart fokusera på de ekonomiska aspekterna. Den 1 januari 2008 kom lagkravet om att statliga företagen ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Målet med denna uppsats var att utifrån GRI:s senaste riktlinjer G3 undersöka hur de statliga företagen efterföljer riktlinjerna och analysera om varför dessa inte fullföljs. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning som omfattades av fyra statliga företag vilka var Sveaskog AB, Vattenfall AB, SAS AB och TeliaSonera AB. GRI är det mest använda och erkända ramverket inom redovisning och rapportering av hållbarhets information.

Denna studie handlar om storbankernas interna värdeskapande processer med de anställda för att kunna skapa lojala kunder. Fokus ligger på just den interna marknadsföringen då denna måste vara effektiv för att den externa marknadsföringen ska bli framgångsrik. Ambitionen med undersökningen är att analysera vilka marknadsföringsstrategier de traditionella storbankerna bör använda sig av för att skapa lojala kunder. Detta krävs då den svenska bankmarknaden idag karaktäriseras av en mättad marknad. Konkurrensen är hård på grund av att både mindre svenska nischbanker och nya utländska aktörer försöker ta storbankernas marknadsandelar.För att storbankerna ska kunna skapa lojala kunder måste de få dem hög involverade.

SammanfattningTitel: ?Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag ? En studie utifrån GRI:s riktlinjer?Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Niklas Nyberg, Sofia MobergHandledare: Margareta PaulssonNyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företagBakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines).Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning?Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare.