Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

Olika verksamheter har sedan tidigare präglats av ett ägarperspektiv där relationen till formella ägare och aktieägare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte längre bortse från andra intressenter. Det tillkommer därför större krav på företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgår ifrån kriterierna, makt, legitimitet och brådskande karaktär.

På grund av att miljöproblemen ökar kräver samhället att företagen tar mer ansvar för deras miljöpåverkan än tidigare. Hållbar utveckling har som mål att ?tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Hållbarhetsredovisningens syfte är att mäta, presentera och ta ansvar för hållbarhet gentemot intressenter både inom och utanför organisationen. I en hållbarhetsredovisning tar man hänsyn till de miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder.

I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet.

Uppsatsen handlar om varför svenska företag låter granska sina frivilliga miljöredovisningar, samt vilka för respektive nackdelar det finns med granskning. Vi ville också se ifall de företag som granskar miljöredovisningarna använder sig av de rekommendationer och riktlinjer som finns på området. För att komma fram till detta har vi intervjuat representanter för de företag som lät granska sin miljöredovisnig från 2000, det var Cerealia, SAS, SCA, SKF och Swedish Meats. Vi har även intervjuat de företag som låter granska företagens miljöredovisningar, vilka i det här fallet var revisionsbyråerna Deloitte & Touche och KPMG, samt miljöcertifieringsföretaget Lloyds Register of Quality Assurance. Vi kom fram till att företagen lät granska sina miljöredovisningar av de anledningarna att de ville öka trovärdigheten i materialet, men en del av företagen gjorde det också för att granskningen ledde till många interna mervärden.

 Världen idag blir alltmer globaliserad och öppen, vilket medför att betydelsen växer för företag att vårda och förvalta företagets varumärke och identitet. Ett sätt att göra detta på och som har fått stor spridning på senare år är Corporate Social Responsibility (CSR), vilket kan beskrivas som bidragande till hållbarutveckling genom socialt-, miljömässigt- och ekonomisktansvarstagande. Företag påverkas även av en rad olika intressenter såsom investerare, ägare, kunder och medarbetare för att nämna några. Dessa intressenter ställer i olika utsträckning krav på företaget att förmedla information om företagets verksamhet.Syftet med uppsatsen var att undersöka olika företags CSR-rapportering genom att studera varför innehållet i de undersökta hållbarhetsrapporterna skiljer sig åt, samt undersöka vilka intressenter som kunde tänkas påverka hållbarhetsrapporteringen.De metoder som valdes ut för undersökningen bestod av en kvantitativ del samt en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod av empiri i form av hållbarhetsrapporter inhämtade från undersökningsobjekten.

Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem.De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna..

1917 splittras Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, (SAP), och utbrytarpartiet Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, (SSV), bildas. Detta innebär en katastrof för SAP i Norrbotten. Trots detta är man 1924 återigen det största socialistiska partiet i länet sett till röstandelen i ett andrakammarval. Hur denna upphämtning kunde ske är frågan som denna uppsats försöker besvara. Undersökningen har gjorts genom ett ingående studium av SAP:s arbetarekommuns i Luleå interna verksamhet 1917-1924.

Med väl fungerande interna logistiska flöden kan hela produktionen effektiviseras samtidigt som man kan skapa mer bränsleeffektiva transporter. Ett företag som är intresserade av att både kunna arbeta mer effektivt med sina transporter och spara på bränsle både för miljön och för kostnadernas skull är Vargön Alloys AB i Vargön utanför Vänersborg.Vargön Alloys är en av Europas största tillverkare av olika Ferrolegeringar. Legeringar ger bl.a. stålet hårdhet och förhindrar korrosion. Företagets kunder är Europas ledande tillverkare av specialstål.Ett problem för Vargön Alloys har varit att man inte har någon dokumentation eller kartläggning över hur de interna transporterna sker idag.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.

SammanfattningMed tanke på dagens marknad där allt större konkurrens finns gäller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsställer kunden med rätt produkter, kvalitet och kvantitet. En låg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebär att företag bör kontinuerligt förbättra de interna processerna.Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), där projektet utfördes, är en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plåtdetaljer och färdigställer produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater.Syftet med denna rapport är att presentera förbättringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbättra den interna leveransprecisionen på den produkt som har studerats, den så kallade Ericsson-ram. För att uppnå syftet behövdes två frågeställningar besvaras, nämligen ?Vilka förbättringsområden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?? samt ?Vilka förbättringsförslag, utifrån de identifierade förbättringsområden, kan presenteras för företaget??.För att uppfylla detta syfte och svara på frågeställningarna har 14 besök på AQ AB i Vaggeryd gjorts.