Interkulturell förståelse är ett centralt begrepp i detta examensarbete. Vi tycker oss ha märkt en ökad fördomsfullhet mot USA i Sverige. Därför valde vi att undersöka hur ett antal läroböcker för högstadiet i engelska och samhällskunskap speglar USA ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har även intervjuat fyra lärare och delat ut frågeformulär i två niondeklasser, för att bredda vår förförståelse innan huvudundersökningen. Syftet med uppsatsen är främst att se hur USA framställs i läroböckerna och även i vilken grad de hjälper läraren med att motverka fördomar.

I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under såväl vardag som högtid, både jul och konferensresa skålas in med öl och brännvin. Dock går det inte att frångå det faktum att över 300 000 av landets invånare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av våra största folkhälsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt på våra arbetsplatser. På arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmåga att upptäcka och agera när tecknen väl syns hos individen. Dessa tecken är inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie.

I januari 2014 startade Dagens ETC som en ny dagstidning med rödgrön profil.                 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en rödgrön journalistik ser ut och hur den skiljer sig från en borgerlig tidning. I uppsatsen undersöks om och i så fall hur Dagens ETC skiljer sig från Dagens Nyheter i nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Uppsatsen består av tre undersökningar. Genom en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Dagens ETC och Dagens Nyheter undersöks om och hur nyhetsvärderingen i Dagens ETC skiljer sig från nyhetsvärderingen i Dagens Nyheter.

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten..

Går det att i arkitekturen se åsikter och värderingar? Med utgångspunkt i politiska ståndpunkter har jag givit mig på valstugan och dess utformning.Valstugorna är idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som använder dem. Att kunna se olika partiers värderingar och ståndpunkter även i formgivningen av den plats där de möter väljarna, är något som gynnar både väljarna och partierna själva..

Vårt examensarbetet handlar om huruvida verksamheten stämmer överens med läroplanen i en årskurs 1-2:a när det gäller etiska värdegrundsfrågor. Vi har gjort kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och observationer. Det intervjuerna och observationerna visade är att det värdegrundsarbete som skedde i klassrummet kunde kopplas till läroplanen, genom ett medvetet arbetssätt av läraren.

Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor.

Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor.

Luftvärnets organisationstillhörighet är en historiskt återkommande fråga där olika lösningar genom tiderna går att finna i Sverige såväl som internationellt. Den här uppsatsen avser att jämföra Sveriges och Norges olika val av tillhörighet för det markbaserade luftvärnet. Syftet är att bidra till förklaringen varför vi har olika organisatoriska lösningar och analysera huruvida det finns några incitament för att se över dagens organisation. Undersökningen har genomförts genom att studera Sveriges och Norges luftvärnsutveckling, med stöd av organisationsteori, för att finna bakomliggande faktorer för val av organisation.Jämförelsen påvisar flera skillnader i ländernas luftvärnsutveckling som kan ge förklaringskraft till organisationsvalet. Den mest utmärkande skillnaden avser prioriteringen av skyddsvärda objekt.

Syftet med vårt examensarbete är att få en förståelse för och beskriva hur barn resonerar kring vänskap. Frågeställningarna var: Vilken förståelse har barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år för begreppet vänskap? Hur resonerar barn i åldern 3-5 år respektive 10-11 år kring vänskap? Vilka centrala begrepp används för att beskriva vänner? Vilka könsmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Vilka åldersmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 3-5 år och 10-11 år på en förskola/skola. Vi har också använt oss av relevant litteratur och doktorsavhandlingar inom forskningsområdet kopplat till vår undersökning. Främst har vi använt oss av Corsaros teori om kamratkultur. Resultatet av studien visar att barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år har en förståelse för begreppet vänskap.

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ?Pingst fria församlingar i samverkan? behandlades.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Ämnet idrott och hälsa brottas med en genusproblematik som drabbar både flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förväntas vara i idrott och hälsa undervisningen. En problematik som syns hela vägen till lärarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lä-rarutbildarnas inställningar till- och förståelse av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete är att utifrån en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig själv och sin situation i skolan vid de olika tillfällena och hur förändras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstår och uttrycker Alice sig själv och sin identitet?   Hur hanterar och förstår Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstår och förklarar hon sina problem?   Hur förstår och påverkas hon av skolans berättelse om henne?För att besvara syftets frågeställningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfällen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrån aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framträder några generella drag och aspekter särskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under årskurs två tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina känslor medan hon under senare år strävar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strävan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, både fysiskt och verbalt som syns under tidigare år senare näst intill försvunnit.

Tuberkulos (TB) är en relativt ny sjukdom hos elefanter. Det är främst elefanter på djurparker i Nordamerika samt tama elefanter i Asien som drabbas. Bakterien Mycobacterium tuberculosis är vanligast orsakande agens men även fall orsakade av Mycobacterium bovis finns beskrivna. Typiska symptom är viktnedgång, anorexi, svaghet, hosta och slem från snabeln, men ofta syns inga symptom alls. Post mortem syns lesioner i lungor, bronker och trachea samt inkapslade granulom i lungorna. Det kan vara svårt att diagnosticera TB hos elefanter. För isolering av M.