Alla barn har i förskolan rätt att utveckla sitt modersmål. I denna studie utgör fenomenet modersmålsstöd fallet, vilket undersökts utifrån: Syftet med studien är att undersöka hur två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer uppfattar modersmålsstöd. Vilket görs utifrån följande frågor:Vilken betydelse ges modersmålstöd för flerspråkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning?Hur organiseras modersmålsstöd enligt respondenternas beskrivning?Fallstudien är av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod är intervjuer, som genomfördes med två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter där majoriteten av barnen är flerspråkiga.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Jeff Dunham använder olika tilltal och omtal i sina inlägg på Twitter.Arbetet baseras på en kvalitativ metod där fokus ligger på den amerikanska komikern Jeff Dunham. Som teori användes textanalys och retorik för att analysera och dra slutsatser från mitt resultat.Uppsatsen visar på hur tilltal och omtal kan användas i relationsbyggandet mellan kändisar och fans. Med rätt tilltal och omtal kan en kändis skapa närhet till sig själv, medan fel till- och omtal skapar distans till twitterföljare. Den visar på hur varierande omtal skapar ett trovärdighetsproblem kring vem det är som kommunicerar med twitterföljarna.Uppsatsen kommer fram till att det huvudsakliga syftet med Jeff Dunhams Twitter användning av är att göra reklam för egna produkter och produktioner. Eftersom denna uppsats baseras på en kvalitativ studie så kan inga generella slutsatser dras kring hur det ser ut på alla komikers eller kändisars twittersidor, men det är en studie som visar på hur det kan tänkas se ut för andra offentliga personer som twittrar..

Bakgrund: Vård av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall där personal smittats har förekommit i landet under de senaste åren. Många av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat språk än personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med lungtuberkulos på infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vårt dagliga arbete i förskolan, där vi kommer i kontakt med föräldrar. Läroplanen är ett styrdokument för förskolan. Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur föräldrar och pedagoger talar om Förskolans läroplan (Lpfö98). Vi har även valt att undersöka vilken funktion Läroplanen har för föräldrar och pedagoger, samt vilka föreställningar pedagoger har om föräldrarnas medvetenhet om den. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Vilken funktion har Läroplanen för förskolan för föräldrar och pedagoger? Vilka föreställningar har pedagoger om föräldrarnas medvetenhet om Läroplanen för förskolan? Vilka föreställningar om Läroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem.

Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? där traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret.

The purpose of this study was to examine how teachers in primary schools experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes and also how they plan their teaching for these pupils. The empirical study did intend to answer the following two questions; how do teachers experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes? How is teaching of newly arrived immigrant pupils in regular classes being formed? A qualitative method was used in the form of interviews with five primary school teachers from two different schools. The overall perspective I have assumed in this study is the sociocultural perspective, but I have also taken up a second language perspective and an intercultural perspective. All the teachers in the study have described their experiences of teaching newly arrived immigrant pupils in terms of difficult, tough and demanding at the beginning, but nowadays somewhat easier.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse.

The purpose of this essay is to examine if there is any difference in the style of conversation between a municipal politician and a politician in parliament? In order to answer this question I have created two sub-questions that are more precise. The first question is: Are the municipal politicians more open to cooperate with politicians from other parties than the politicians from parliament? And the second question is: Is the rhetoric between the politicians in parliament different than the rhetoric between the municipal politicians?My study is a comparative case study with two different groups of politicians. With the help of a survey I have tried to examine if there are differences in the use of language in the daily work for the politicians.