Sökresultat:
341 Uppsatser om Interkulturell miljö - Sida 13 av 23
En skola för alla?
Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut pÄ skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever. Hur arbetar lÀrarna för att ge dessa elever likvÀrdiga villkor som barn med svenska som modersmÄl?
Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss pÄ att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andrasprÄk samt bedömningsunderlag för Àmnet svenska. Vi har Àven valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett frÄn mitten av 1900 ? talet fram till idag.
Interkulturell pedagogik i förskolan : Hur pedagoger synliggör barns etniska bakgrunder
Syftet med denna undersökning Àr att bidra med kunskap om pedagogers förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt gentemot barn av annan etnisk bakgrund Àn svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssÀtt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svÄrigheter med arbetet i en mÄngkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde Àven pedagogernas arbetssÀtt exemplifieras. Undersökningen visade pÄ 3 olika Äterkommande teman hos de bÄda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssÀtt, svÄrigheter och olika grad av sjÀlvsÀkerhet i det interkulturella arbetssÀttet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.
V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid
De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina
ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed
p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt
att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har
flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.
Interkulturell vÀnskap pÄ Facebook : Kvalitativ undersökning om kommunikationsprocessen mellan utbytesstudenter och vÀrdstudenter
The purpose of the study is to investigate the communication between exchange students and their host student trough Facebook. The study shows the importance of social cues and self-disclosure to maintain a relationship. The students? everyday use of Facebook helps them to remain connected to their social life locally and create new friendships. Cultural differences were shown in the way the students formed their expressions trough their messages to each other.
Secondhandapparnas dilemma: milj?hj?ltar eller konsumtionsdrivare. Analys av secondhandappars inverkan p? unga vuxna kvinnors konsumtion
This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action).
Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption.
Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.
Den gode lÀraren
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.
Interkulturell pedagogik och nyanlÀnda elevers erfarenheter och förkunskaper
The purpose of this paper is to find out pedagogues approach to intercultural education through IVIK, goals and guidelines, the school for newly arrived students and how student experience and knowledge are utilized. In my study, I used a qualitative research method. I have interviewed four teachers and four students and a school administrator at IVIK. Results of the study show that most teachers have a good understanding of interculturalism, but that doesn?t mean that teachers make of this relationship means in their teachings.
En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling
Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.
Tolkning och didaktisering av kulturella begrepp inom undervisning i italienska
Uppsatsens undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i italienska. Syftet med uppsatsen Àr att dokumentera och analysera hur lÀrare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jÀmföra hur lÀrarna ser pÄ sambandet mellan sprÄk och kultur i förhÄllande till styrdokumentens utgÄngspunkter.
De teoretiska utgÄngspunkterna Àr bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner pÄ kulturbegrepp inom sprÄkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys.
I resultatet av intervjuerna klarlÀggs att styrdokumenten lÀmnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lÀrarna kÀnner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.
Tillf?rlitlig och s?ker v?xling mellan manuell, fj?rrstyrd och autonomstyrning av en liten passagerarf?rja
Autonoma och fj?rrstyrda fartyg blir successivt vanligare inom sj?fart. Denna utveckling st?ller stora krav p? den funktionella s?kerheten hos styrsystem. S?rskilt viktigt ?r det att ?verg?ngarna mellan olika k?rstationer sker p? ett tillf?rlitligt s?tt f?r att undvika farliga systemtillst?nd.
Svenskt ledarskap i Kina ? en ömsesidig anpassning
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och försöka förstÄ hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi Àmnar Àven belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vÄr uppsats för att pÄ sÄ sÀtt kunna beskriva, förstÄ och fÄ en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att anvÀnda oss av Àr intervjuer och enkÀter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort Àr framgÄngsrika i Kina men att de problem som finns, enligt bÄde intervjupersoner och litteraturen, frÀmst uppstÄr inom omrÄdena kommunikation, motivation och initiativförmÄga. Problemen i verkligheten Àr dock inte lika stora som litteraturen beskriver.
Mötet med mÄngfalden ? Skolan, en arena för integration : -       En undersökning om lÀrares uppfattning till mÄngfalden i klassrummet.
Abstract Denna uppsats syftar till att undersöka grundskolelĂ€rares uppfattningar av begreppet mĂ„ngfald, för att förstĂ„ hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och dĂ€rmed pĂ„verka lĂ€randet. DĂ„ skolans styrdokument, LĂ€roplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo ? 94) inte gör en större satsning pĂ„ att definiera begreppet stĂ€lls följaktligen ett stort krav pĂ„ enskilda lĂ€rare att tolka.Arbetet ger en översikt över forskningslĂ€get och tidigare litteraturen, vilka kan bli aktuella och av betydelse för lĂ€rarnas uppfattningar. Denna bakgrund möjliggör en jĂ€mförelse och analys av lĂ€rarnas uppfattning kring begreppet med vad som i Ă€mnesdebatten skrivs om begreppet.Uppsatsen Ă€r inspirerad av fenomenografins metodiker, dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma lĂ€rare i Halland lĂ€n.I resultatet framkom det att begreppet mĂ„ngfald uppfattades av lĂ€rarna som ett ytterst omfattande och relativt abstrakt begrepp som kan separeras mellan en abstraktnivĂ„ (teoretiska innehĂ„llet) och en praxisnĂ€ra nivĂ„ (praktiska arbetet). KĂ€rnan i begreppet beskrevs som begreppets funktion, nĂ€mligen arbetet med vĂ€rdegrunden.Ămnesord: MĂ„ngfald, lĂ€rande, interkulturell pedagogik, skolans uppdrag och vĂ€rdegrund, lĂ€rarrollen,.
ATT F?RHANDLA MED KULTUR OCH TILLIT. Brobyggandets dilemman i kulturtolkens vardag
Denna uppsats unders?ker det arbete kulturtolkar g?r f?r att skapa tillit och ?verbryggakulturella hinder i kontakter mellan migranter i utanf?rskap och representanter f?r svenskamyndigheter. Uppsatsen utforskar de strategier och f?rh?llningss?tt som kulturtolkarnatill?mpar i detta arbete, och fokuserar s?rskilt p? de utmaningar och dilemman som uppst?r ideras mellanposition i ett komplext n?tverk av tillit, misstro och olika kulturella system.Examensarbetet ?r baserat p? ett ?tta veckors etnografiskt f?ltarbete och analyserarkulturtolkarnas arbete genom hur de navigerar kultur och tillit utifr?n sin mellanposition. F?ratt analysera kulturella f?rh?llningss?tt anv?nds Baumanns begrepp om kultur som en dubbeldiskursiv konstruktion.
Interkulturell förskola : En fallstudie om hur arbetet med olika kulturer kan fungera
Syftet med den hÀr fallstudien Àr att visahur arbetetpÄ en förskolakan görasför att lyfta barns olika kulturerpÄ ett sÀtt som utmanar och utvecklar barns tankar om sin egen sÄvÀl som andras kulturer. I studien ses inte bara olika utlÀndska kulturella bakgrunder som betydande utan Àven sociala och ekonomiska förutsÀttningar som finns i samhÀllet.Arbetet har utgÄtt frÄn Vygotskijs sociokulturella teori dÀr barn lÀr i samspel med andraoch utvecklas framÄt genom detta.Iresultatet har det kommit framatt det handlar mycket om vilken instÀllningoch respektlÀrare har för bÄde barn, förÀldrar och de olika kulturersom de möter i förskolan.Det hÀr har ocksÄ kopplats till Banduras sociala inlÀrningsteori eftersom det innebÀr att ?barn gör som du gör?.Studien visar ocksÄ hur förskolans miljö kan anvÀndas för att bemöta olika kulturer. Genom att skapa mötesplatser för barnen i den vardagliga miljön skapas Àven förutsÀttningar för till exempel sprÄkutvecklingen hos barnen samt möjligheten att ta tillvara pÄ varandras kunskaper och erfarenheter.Resultatet visar ocksÄhurman kan arbeta inom förskolan med modersmÄlsstödutan stöd av utbildade modersmÄlsstödjare..
Culture is communication
I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.