AbstractSweden has over the past years grown into a multicultural society which has caused that people with numerous variances of religion and cultures have to interact. This essay will be based on several primary school teacher?s experiences with immigrant families. The purpose of this essay is finding out how they are introduced and integrated in Swedish primary schools by the teachers.I?ve interviewed six primary teachers that shared what they?ve experienced with immigrant families.

Bakgrund: Vård av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall där personal smittats har förekommit i landet under de senaste åren. Många av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat språk än personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med lungtuberkulos på infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Alla barn har i förskolan rätt att utveckla sitt modersmål. I denna studie utgör fenomenet modersmålsstöd fallet, vilket undersökts utifrån: Syftet med studien är att undersöka hur två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer uppfattar modersmålsstöd. Vilket görs utifrån följande frågor:Vilken betydelse ges modersmålstöd för flerspråkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning?Hur organiseras modersmålsstöd enligt respondenternas beskrivning?Fallstudien är av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod är intervjuer, som genomfördes med två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter där majoriteten av barnen är flerspråkiga.

Vår värld står inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. Därför anser jag att en designpedagogisk undersökning där hållbarhetsperspektivet får vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning på frågorna:Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lärande med låg miljöpåverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap är verksamma i just det här projektets process? Hur förhåller de sig till varandra? I projektet har frågorna behandlats konkret genom att en grupp barn på Skärholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det är en kvalitativ undersökning som bygger på ett sociokulturellt perspektiv och är inspirerad av etnografisk metod.

Bakgrund: Vård av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall där personal smittats har förekommit i landet under de senaste åren. Många av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat språk än personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med lungtuberkulos på infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

"I dag präglas samhället av en mångfald uttryck inom bild- och formområdet. I det fria konstnärliga utövandet pågår ett ständigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier påverkar oss genom användning av symboler för att föra fram sina budskap. Därför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formområdets olika funktioner i dagens samhälle."I min undersökning har jag tagit reda på hur man kan utveckla ett symboliskt måleri genom att låta sig inspireras av Holländska blomsterstilleben från 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgå från dessa 1600-talsmålningar då det finns en mängd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrålning. På ett lekfullt sätt har jag undersökt dessa målningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder något för mig.Då jag främst har fokuserat på gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildspråk, min teknik, kompositions och associationsförmåga har berikats betydligt genom att måleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem.

Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? där traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas.

The purpose of this study was to examine how teachers in primary schools experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes and also how they plan their teaching for these pupils. The empirical study did intend to answer the following two questions; how do teachers experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes? How is teaching of newly arrived immigrant pupils in regular classes being formed? A qualitative method was used in the form of interviews with five primary school teachers from two different schools. The overall perspective I have assumed in this study is the sociocultural perspective, but I have also taken up a second language perspective and an intercultural perspective. All the teachers in the study have described their experiences of teaching newly arrived immigrant pupils in terms of difficult, tough and demanding at the beginning, but nowadays somewhat easier.

The purpose of this thesis is to investigate whether the lower secondary school teaching in religion leads to a positive understanding and openness, concerning different religions and cultures. We want to study how pupils in grade eight and nine in two lower secondary schools in a multicultural community comprehend different religions. Since we choose a pupils perspective we decided to do a questionnaire to get a wide ground. As a complement we interviewed twelve pupils and also did observations during their religion classes. During our study we focused on three different themes.

Min essä handlar om en händelse som är självupplevd. Den beskriver att det finns brist på erfarenhet om interkulturellt förhållningssätt på vissa förskolor. Den beskriver även att jag och mina kollegor inte kunde hantera några situationer som man i förskolans värld kan hamna i. Dilemmat som framträder i händelsen handlar om brist på kunskap när det gäller interaktion mellan olika kulturer. Detta speciellt på de institutioner där den är som allra viktigast i samhället, nämligen i skolans- och förskolans värld.

I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, där konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmän. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn på såväl konsthistorien som samtidskonsten . Min frågeställning är: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet på ett utvidgat och genusmedvetet sätt? Jag är nyfiken på hur elever och lärare närmar sig konstfältet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad är teorin och praktiken och hur väl appliceras genusbegreppet på undervisningen.

Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de anställda på Jensens Bøfhus Malmörestaurang upplever att det är att arbeta i ett företag med en ledning och en organisationsstruktur från ett annat land.Hur upplever de anställda på Malmörestaurangen att Jensens Bøfhus, ett danskt företag, verksamt på båda sidor av Öresundsregionen, implementerar och kommunicerar sin organisationskultur internt på Malmörestaurangen?Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Jensens Bøfhus Malmörestaurang. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning var kvalitativa djupintervjuer med ett antal anställda på Malmörestaurangen den bäst lämpade metoden. Vi genomförde djupintervjuer med sex stycken anställda på Malmörestaurangen.I Jensens Bøfhus välkomstmapp och på företagets hemsida beskrivs kommunikationen och ledarskapet inom organisationen som präglat av en stark hierarkisk styrning. I relation till detta visar denna fallstudie att den hierarkiska organisationsstyrning inte praktiseras på Jensens Malmörestaurang där intervjupersonerna upplever att de är på samma nivå oavsett befattning.