In this composition we will treat issues about intercultural approach and managing diversity in Swedish municipal/public school. This survey includes several theories and conceptions as ethnicity, culture, multiplicity/managing diversity and intercultural approach/multiculturalism.We studied two different schools and their awareness concerning intercultural approach and managing diversity . The study is concentrating on two schools in two different communities. One of the schools had a greater ethnic multiplicity than the other school, and therefore, we thought, it seemed easier for them to accept an intercultural approach and managing diversity. But that was not the whole truth.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

It could be argued that theories about gender are something that should be a part of every upper secondary school teachers agenda (knowledge base), because the Swedish curriculum specifically says that schools must encourage and work for equal rights between men and women.The students are supposed tobe encouraged to develop their interest, without judgment, about what femininity and masculinity is.This essay is aiming to find out how gender is used in the teacher program at Södertörns Högskola. The main focus of the essay is to see the possible differences between the curriculum of 2010 and 2013. Using quantitative and qualitative content analysis this essay is aiming to examine how gender words are used in the syllabus, study manuals and literature lists for Educational science A (2010) and Educational science I (2013). In what way are gendered terms, like boy, girl heterosexuality and man, part of the text material? Who is represented in the material? And are there any differences between 2010 and 2013?The results show that there is a difference.

The purpose of our study is to interpret and understand the experiences that parents to multilingual children have towards multilingualism in pre-school. We are also interested in finding out what these parents think about their children?s development in multilingualism both in pre-school and at home. Our study is based on qualitative interviews. We interviewed nine families that have multilingual children in pre-school.  The data we collected from our interviews has been analyzed using socio-cultural and inter-cultural theories along with previous research. The result of our study showed that parents to multilingual children have both positive and negative opinions about the multilingual concept. Most of our informants had positive opinions about multilingualism in general.

School leaders face the challenge of creating and maintaining learning during rapid and complex conditions. Some of the challenges associated with leadership based on authenticity in intercultural schools will be discussed. The purpose of this essay is to describe and gain an insight into three school leaders´ views on leadership in multicultural schools. The study is based on scientific articles and the survey consists of interviews with head teachers in different multicultural schools. The hermeneutic research approach has been the basis for this study through qualitative interviews and collected data for analysis.

Den här magisteruppsatsen behandlar två perspektiv på ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oföränderliga och därför samma i alla situationer. I kontrast till detta står det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den här uppsatsen är att påvisa att dessa två ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de här perspektiven för att se om och hur de får stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som är svenska ledare med många års erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Sverige är ett mångkulturellt land och hur vi bemöter olika kulturer i skolans värld är av stor betydelse för hela samhället. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur sex sfi-lärare arbetar för att främja inlärningsklimatet i det mångkulturella klassrummet. Syftet var också att undersöka hur dessa lärare ser på ämnet svenska som andraspråk som allmänt tenderar att värderas som ett lågstatusämne. För att få svar på dessa frågor utfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare på sfi. Deras tankar kring ämnet och kring sin undervisning har sedan ställts i relation till befintlig forskning inom interkulturell pedagogik.

Uppsatsens undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i italienska. Syftet med uppsatsen är att dokumentera och analysera hur lärare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jämföra hur lärarna ser på sambandet mellan språk och kultur i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner på kulturbegrepp inom språkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarläggs att styrdokumenten lämnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lärarna känner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

The Swedish teacher education is continuously changing along with the understanding of learning. The teacher education at Södertörn University has an intercultural profile, which is considered modern and innovative. In this essay, students? experiences from their practical training are analyzed to examine the correspondence between teacher practice and the modern teacher role conveyed by the University. The results show that some students have experienced practical training where the standards of the University?s teacher role were met, whereas others feel that they have not received the practical guidance needed to be able to wholly use their education in their future employment.

As Sweden has become a multicultural society the need for developing new educational approaches rises. The preschool is a crucial piece in this as it is the one of the first institutions where the children start to develop the language skills. The aim of this study is to investigate the language development approach as practiced by teachers, in their preschool programs, and determine if the teachers work methods can be considered intercultural. This is done to gain a deep understanding on several language development methods and analyze the teachers' approach within the framework of intercultural pedagogy perspective. The theoretical framework used in the study is the intercultural perspective.

The aim of the study is to elucidate and analyze newcomer students´ experiences of the Language Introduction Program, in more detail, how the students describe their time at the program and how experiences could differ between girls and boys. Finally, the study examines how the program, according to the students, can be significant for their future. The analysis of the students´ dictums is based on the perspective of intercultural education. To answer the study´s aim and research questions, the investigation consists of eight semi-structured interviews with students who are studying at the Language Introduction Program at an upper secondary school in Uppsala.The results show that the main advantages with studying at the Language Introduction Program are, according to the students, that they learn the Swedish language and that they meet students with several cultural backgrounds. The main disadvantages that were noted were that the Language Introduction Program takes a long time to finish, and furthermore, the contact with the students at the other programs at the school is not enough.

SAMMANDRAGSyftet med studien är att skapa kunskap om hur en lärare i ett interkulturellt klassrum synliggör flerspråkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare språkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lärare och två rektorer verksamma på en mellanstor skola i en mellanstor kommun, där läraren även har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgår det att samtliga informanter är införstådda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flerspråkiga eleverna. Det framgår av resultatet att informanterna är väl införstådda med miljöns betydelse för vidare språkutveckling och att skolan använder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt språkutveckling. Resultatet visar också att skolan har en positiv inställning gentemot flerspråkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar språkstimulerande.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur förskollärare tänker kring arbete med mångkulturalitet, samt vilka erfarenheter de har kring detta. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare på olika förskolor. Resultatet av vår studie visar på att det till större del finns en önskan av fortbildning och samarbete mellan arbetslag för att ta vara på och ta del av varandras erfarenheter i arbete kring mångkulturalitet och på så sätt få ökad kompetens. Resultaten visar vidare att en stor del av informanterna i nuläget använder sig av egna kunskaper direkt kopplade till egna erfarenheter och utformar verksamheten efter detta. Material är något som de till viss del får hjälp av kommunen med, men det gäller för informanterna att vara kreativa och hitta lösningar utifrån varje situation som ett komplement till det stöd de får från kommun och ledning.

This study is a qualitative content analysis which sets out to examine the representation of stereotypic masculine traits amongst the main characters in two films from The Swedish Institute of Film's (Svenska Filminstitutets) selection for ?School Cinema? (Skolbio). The study is operationalised through the use of a scheme, constructed by Lorraine Evans and Kimberly Davies for their study No sissy boys here, which maps stereotypical masculine and feminine traits and originates from Sandra Lipsitz Bems ?Sex Role Inventory?. The masculine traits in the scheme are: aggressive, competitive, argumentative, decisive, assertive, risk-taking, self-reliant and adventurous, and the feminine are: affectionate, emotionally expressive, impetuous, nurturing, panicky, passive, tender, and understanding.

Studiens syfte är att, med hjälp av life-history metoden, bidra med en fördjupad förståelse av hur föräldrar med utländsk bakgrund upplever och erfar sitt liv under ankomsten till Sverige och hur de minns och konstruerar sin egen migrationshistoria och sönernas skolgång. Livshistorierna baseras på intervjuer med två föräldrar från Irak och Iran. Föräldrarnas utsagor visar att de livsval som föräldrarna har gjort har haft betydelse för sönernas skolgång. De har valt att undvika att bosätta sig i segregerade områden och de har strävat efter att bli integrerade i det svenska samhället. Familjer med utländsk bakgrund genomgår en ackultureringsprocess och de båda informanterna tillhör assimilerade familjer vilket betyder att de har anammat majoritetskulturens normer. I informanternas utsagor belyses de erfarenheter de har av maktförhållandet mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer vilket leder vidare till begreppet intersektionalitet.