Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger.

Människors hälsa påverkas negativt om de utsätts för trafikbuller i sin boendemiljö. Kommuner har en viktig roll att spela föra att begränsa de negativa effekterna av samhällsbuller. Ett sätt för en kommun att begränsa bullerspridningen för ett bostadsområde är att ställa krav i detaljplanen på byggnadernas fysiska utformning. Mjölby kommun ställde denna typ av krav för området Magasinsvägen och Brädgårdsvägen i Mantorp. Här ligger radhus och lägenheter byggda i början av 1990-talet.

Decomposition of organic matter is a critical process in the ecosystem, which involves many essential biotic and physical parts. Decomposition is therefore an important process both above and below ground. The rate of decomposition is dependent of many environmental factors for example: pH, moisture and supply of oxygen. The decomposition can therefore be affected by large scaled environmental influences, such as acidification and climatic changes. The root litter in the forest is in different ways affected by acidification, liming and manuering.

När rumsligt omvälvande projekt skall genomföras är det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G är ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt påtagliga på många platser i landskapet. I Sverige uppförs två stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets påverkan på vår omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpåverkan från ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av länsstyrelsen i samrådsärenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handläggare på länsstyrelsen hanterar och upplever dessa ärenden. Studien visar att handläggare på de undersökta länsstyrelserna har begränsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering.

Dagens miljöledningssystem har sin grund i de system som utvecklats på 1980- talet. Det finns två stora standarder vilka företag kan certifiera sig enligt, och på så sätt, frivilligt underkasta sig vissa regler. I dag ifrågasätts miljöledningssystems effektivitet av många. De ses som ineffektiva och kallas ibland för papperstigrar. Flertalet undersökningar undersöker miljöledningssystemens effektivitet med betoning på miljöaspekter, miljömål och standardbehäftade problem.

The municipality of Västervik, with support from Envipro Miljöteknik AB, is carrying out a main study of the minefields at Gladhammar. Mining of iron, copper and cobalt under different periods from the 16th century until the end of the 19th century has led to discharges of metals to the lakes situated downstream. The aim of the main study is to investigate the possibilities to reduce the environmental load on the surrounding ground and water caused by heavy metals from the mine. The present report is a part of the main study. The aim of the work is to investigate the geochemistry of the groundwater.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket ? här exemplifierat med Alingsås miljönätverk ? ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete.

Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar.

Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet.

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, vilket innebär att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien är att utreda vad det finns för svårigheter och möjligheter när det särskilda sektorsansvaret ska omsättas i praktiken. För att undersöka denna fråga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill säga hur ansvaret yttrar sig på Luftfartsverket (LFV). Jag berör även kopplingen till exempelvis miljömålsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument från LFV.

Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

The purpose of this study was to examine the goals, possibilities and rationales that could be found in the discussions concerning the digging of ditches by governmental subsidiaries in order to drain the peat bogs of late nineteenth century Sweden. A further aim was to look at the effect on the landscape on a local level i.e. Släthults moss in Bäckaby parish, Småland in the south eastern part of Sweden. In order to be able to explain the connections between politics and landscape changes in a local population and its deciding bodies, influenced by ideas, science and production, a quadruple helix model developed from a triple helix model by Björn-Ola Linér was used. As a model of environmental history, three step thought was used, borrowed from Donald Worster.